Projektet handlar om optimal beskattning och offentliga utgifter, och fokuserar på implikationerna av (i) sociala jämförelser, (ii) självkontrollproblem och andra paternalistiska motiv för ekonomisk politik och (iii) flerlandsekonomier och ekonomiska federationer. De olika delarna överlappar till viss del. Projektet har bidragit till 23 vetenskapliga artiklar och 1 bokmanuskript. Av artiklarna 11 redan publicerade eller accepterade för publicering i vetenskapliga tidskrifter, medan flera av de övriga är inskickade till tidskrift (antingen i ett första steg eller under revidering). Bokmanuskriptet är accepterat för publicering av Edward Elgar Publishing Limited (slutversion färdig under våren 2016). Nedan redovisas innehållet i ett urval av de studier som genomförts, där respektive studie refereras till utifrån nummer i den publikationslista som bifogas slutredovisningen.

Sociala jämförelser
Artiklarna [3], [5], [6], [7], [8], [9], [10] och [11] behandlar policyimplikationer av olika typer av sociala jämförelser. De sociala jämförelser som studerats inom projektet är (i) relativa konsumtionsjämförelser som följer av att människor har positionella preferenser (individen erhåller nytta av att konsumera mer - eller av högre kvalitet - än andra), (ii) sociala normer och (iii) ojämlikhetsaversion. Låt mig kortfattat sammanfatta innehållet i två av dessa artiklar.

I artikel [6] studeras optimal inkomstbeskattning i en tvålandsmodell, där respektive individ antas jämför sin egen konsumtion med andras konsumtion både inom det egna landet och i det andra landet. Detta är välmotiverat dels därför att det finns empiriska belägg för konsumtionsjämförelser både inom och mellan länder, dels också därför att tidigare studier av optimal beskattning under relativa konsumtionsjämförelser fokuserat på "enlandsmodeller". Forskningsproblemet är att studera hur skattesystemet kan användas för att både omfördela inkomster och internalisera de (positionella) externa effekter som sociala jämförelser ger upphov till. Vi jämför (a) ett Nash-spel där de nationella regeringarna modelleras som Nash-konkurrenter, (b) ett Stackelberg-spel där det ena landet agerar ledare och det andra följare, och (c) en kooperativ resursallokering. Under rimliga antaganden kan vi visa att ledarlandet i Stackelberg-spelet väljer högre marginella inkomstskatter än vad som blir utfallet av Nash-spelet (där varje regering bara internaliserar de inhemskt genererade externa effekterna), och att en kooperativ lösning (där länderna sammarbetar) leder till högre marginalskatter än båda dessa icke-kooperativa lösningar. Detta är oss veterligen den första studie som belyser hur sociala jämförelser kan motivera samarbete mellan länder inom beskattningsområdet.

Artikel [5] studerar optimalt tillhandahållande av en kollektiv vara i en dynamisk modell där konsumenterna antas ha positionella preferenser. Den kollektiva varan är en tillståndsvariabel och kan till exempel tolkas i termer av naturmiljön. Individerna antas jämföra sin egen konsumtion dels med andras nuvarande konsumtion ("Keeping-up-with-the-Joneses") dels också med andras tidigare konsumtion ("Catching-up-with-the-Joneses"). Den distinktionen är viktig, eftersom den (i) introducerar en tidsdimension i de sociala jämförelserna och (ii) stöds av empirisk forskning. Vi är intresserade av att studera hur relativa konsumtionsjämförelser påverkar den ekonomisk-politiska beslutsregeln för den kollektiva varan. Resultaten visar att effekterna är beroende av hur konsumenteras marginella betalningsvilja för den kollektiva varan mäts. Om varje individs marginella betalningsvilja mäts given att andra människors privata konsumtion hålls konstant (ett traditionellt mått på marginell substitutionskvot), finns ett incitament att anpassa den ekonomisk-politiska beslutsregeln därför att relativa jämförelser ger upphov till externa effekter. Å andra sidan, om den marginella betalningsviljan mäts för en konstant relativ konsumtion (till exempel genom att varje individs betalningsvilja mäts under förutsättningen att alla måste betala lika mycket på marginalen), kommer dessa externa effekter att spela en mindre roll för beslutsregeln. En viktig slutsats är därför att externalitetskorrigering bör ske via skattesystemets utformning snarare än att genom att ändra beslutsregler för kollektiva varor. Ett annat intressant resultat är att sociala jämförelser baserade på "Keeping-up" och "Catching-up" har likande, men inte exakt samma, implikationer för hur kollektiva varor bör tillhandahållas.

Övriga artiklar inom det här delprojektet handlar bland annat om paternalistiska motiv bakom skattepolitik (när den ekonomisk-politiska beslutsfattaren inte delar konsumenternas preferens för relativ konsumtion), skattepolitik i ekonomier med sociala normer kring marknadsarbete respektive hushållsarbete, optimal beskattning när mäniskor har positionella preferenser för gåvor, samt optimal beskattning i ekonomier där konsumentera har preferenser för inkomstfördelningen i samhället. Projektet redovisar också empiriska arbeten kring hur preferenserna för relativ konsumtion varierar med observerbara karakteristika (till exempel inkomst och kön) samt empiriska arbeten kring sociala preferenser respektive skattemoral.


Självkontrollproblem och beteendemisslyckanden
Självkontrollproblem och beteendemisslyckanden behandlas i artiklarna [2], [11], [13], [14] och [22]. Låt mig ännu en gång kortfattat diskutera två exempel.

Artikel [2] handlar om offentligt tillhandahållande av en privat vara (som vi exemplifierar med hälsovård) när människor har själkontrollproblem. Det sistnämnda modelleras med hyperbolisk diskontering, vilket leder till att människor sparar och investerar mindre än vad de själva skulle önska i ett längre tidsperspektiv. Varje individ antas leva i tre perioder (där de klassificeras som unga, medelålders respektive gamla). Vi följer tidigare litteratur och gör en distinktion mellan naiva individer som tror att själkontrollproblemet försvinner i framtiden och sofistikerade individer som inser att problemet kommer att finnas kvar i framtiden. Om konsumenterna är naiva finner att vi att offentligt tillhandahållande av hälsovård till den yngre generationen leder till högre samhällelig välfärd under ganska svaga antaganden. Det innebär att själkontrollproblemet förstärker regeringens incitament att tillhandahålla den privata varan. Vi tar också fram villkor under vilka detta resultat håller i en ekonomi där individerna är sofistikerade. Studien behandlar också välfärdeffekter av offentligt tillhandahållen hälsovård till den medelålders generationen.

Artikel [14] handlar om optimal beskattning av arbets- och kapitalinkomster i en ekonomi där konsumenterna har ett liknande självkontrollproblem; också här modellerat med hyperbolisk diskontering. Vårt bidrag är att fokusera på en öppen ekonomi, där kapital är rörligt över landsgränserna. Detta är naturligtvis viktigt eftersom verklighetens ekonomier ofta är öppna för kapitalrörelser, samtidigt som standarteori kring optimal beskattning under hyperbolisk diskontering bygger på slutna modellekonomier. Standardteori föreslår att subventionerat sparande kan användas för att motverka beteendeeffekterna av självkontrollproblemet. I en öppen ekonomi är detta inte alltid möjligt, därför att kapitalrörlighet lägger restriktioner på sambandet mellan inhemska och utländska räntor. Vi gör en distinktion mellan residensprincipen och källprincipen för kapitalbeskattning (som annan litteratur om beskattning i öppna ekonomier), samt mellan stora och små öppna ekonomier (regeringen i den en stor öppen ekonomi inser att landets kapitalexport påverkar världsmarknadsräntan, medan regeringen i den lilla öppna ekonomin uppfattar världsmarknadsräntan som exogen). Resultaten visar bland annat hur arbetsinkomstbeskattningen kan användas som ett (indirekt) instrument för att styra sparandet i önskad riktning om residensbaserade kapitalskatter inte kan användas fullt ut.

Övriga artiklar inom delprojektet handlar bland annat om välfärdsmått i ekonomier där individer diskonterar hyperboliskt respektive implikationer av så kallad "projection bias", som exemplifierar en annan form av beteendemisslyckande.


Flerlandsekonomier och ekonomiska federationer
Det här delområdet behandlas i studierna [1], [4], [6], [12], [15], [18], [21] and [23]. Låt mig här ge ett exempel.

Studie [12] behandlar frågan om huruvida kombinationen av federal omfördelning och decentraliserat ledarskap leder för liten produktion av kollektiva varor. Den modell som används beskriver en ekonomisk federation där den federala regeringen omfördelar mellan två regioner efter det att de observerat de regionala regeringarnas skatteuttag. Omfördelningen kan här tolkas som ett skatteutjämningssystem. Det är antagandet om att de regionala regeringarna agerar först som har gett upphov till begreppet decentraliserat ledarskap. Modellen exemplifierar en i många sammanhang realistisk beslutssituation som resulterar i ett "committment problem" för den federala regeringen. Tidigare forskning visar att den här beslutsstrukturen underminerar incitamentet att ta ut skatteintäkter på regional nivå, vilket i sin tur resulterar i för lite finansiering av kollektiva varor. Vårt bidrag är att utvidga modellen genom att göra det möjligt för respektive region att lämna den ekonomiska federationen, vilket i sin tur vilket kräver att den federala omfördelningen uppfyller en deltaganderestriktion (så att regionerna väljer att stanna kvar). Vi visar att kombinationen av federal omfördelning och decentraliserat ledarskap är förenlig med ekonomisk effektivitet, d.v.s. att det resultat från tidigare studier som diskuterades ovan inte med nödvändighet håller i en mer generell modellmiljö.

Övriga studier inom delprojektet handlar om optimal beskattning i flerlandsekonomier där länder agerar strategiskt gentemot varandra, optimalt tillhandahållande av hälsovård i en regional kontext samt optimal inkomstbeskattning i ekonomiska federationer.


Ytterligare information

Vi har följt de huvudteman som diskuterades in den ursprungliga projektplanen men också utvidgat visa forskningsfrågor. För det första är de forskningen kring sociala jämförelser mer integrerad i modellmiljöer med beteendemisslyckanden (som är en annan del av projektet). Detta styrker projektet av två skäl: (i) det är inte helt klart att ekonomisk-politiska beslutsfattare utan vidare accepterar delar de värderingar som ligger bakom sociala jämförelser (till exempel avundsjuka), och (ii) det är viktigt att förstå hur marknads- och beteendemisslyckanden interagerar. För det andra har vi tagit ett bredare perspektiv på beteendemisslyckanden än som ursprungligen planerades (arbetet kring "projection bias" exemplifierar detta).

Vår publikationsstrategi har varit (och är fortfarande) att publicera i bra inomvetenskapliga tidskrifter. Alla publicerade artiklar är open access. Artiklarna [3], [5], [6] och [18] är publicerade via respektive tidskrifts open access alternativ, medan de slutliga accepterade versionerna av artiklarna [2], [12], [14], [15] och [21] finns i DIVA, som är open access plattformen vid Umeå universitet. Artiklarna [16] and [17] är open access via länkar på följande hemsida:
http://www.economics.handels.gu.se/english/staff/professors/olof_johansson-stenman/

De artiklar som ännu inte publicerats kommer att publiceras open access när de accepteras för publicering.

Publikationer

[1] Aronsson, T., Backlund, K., and Löfgren, K-G. Environmental Policy, Sustainability, and Welfare. Book Manuscript (contract with Edward Elgar Publishing Limited). Final version in February or March.

[2] Aronsson, T. and Granlund, D. (2014) Present-Biased Preferences and Publicly Provided Private Goods. FinanzArchiv 70, 169-199.

[3] Aronsson, T. and Granlund, D. (2015) Gender Norms, Work Hours, and Corrective Taxation. Journal of Behavioral and Experimental Economics 56, 33-39.

[4] Aronsson, T. and Granlund, D. (2014) Federal Governments Should Subsidize State Expenditure that Voters do not Consider when Voting. Umeå Economic Studies no 898. The paper is currently under revision for resubmission to International Tax and Public Finance.

[5] Aronsson, T. and Johansson-Stenman, O. (2014) State-Variable Public Goods and Social Comparisons. Journal of Environmental Economics and Management 68, 390-410, 2014

[6] Aronsson, T. and Johansson-Stenman, O. (2015) Keeping up with the Joneses, the Smiths and the Tanakas: On International Tax Coordination and Social Comparisons. Journal of Public Economics 131, 71-86.

[7] Aronsson, T. and Johansson-Stenman, O. (2014) Paternalism Against Veblen: Optimal Taxation and Non-Respected Preferences for Social Comparisons. Umeå Economic Studies no 901, 2014. Submitted.

[8] Aronsson, T. and Johansson-Stenman, O. (2016) Pareto Efficient Income Taxation when People are Inequality Averse. Mimeo.

[9] Aronsson, T., Johansson-Stenman, O., and Sjögren, T. (2016) Optimal Taxation and Relative Consumption in a Small Open Economy. Mimeo.

[10] Aronsson, T., Johansson-Stenman, O., and Wendner, R. (2016) Redistribution through Charity and Optimal Taxation when People are Concerned with Social Status. Umeå Economic Studies no 919. Submitted.

[11] Aronsson, T. and Mannberg, A. (2013) Self-Control Problems and Conspicuous Housing Consumption: Implications for Tax Policy. Umeå Economic Studies no 856.

[12] Aronsson, T., Micheletto, L. and Sjögren, T. (2014) A Note on Public Goods in a Decentralized Fiscal Union: Implications of a Participation Constraint. Journal of Urban Economics 84, 1-8.

[13] Aronsson, T. and Schöb, R. (2015) Consumption-Adaptation, Anticipation-Bias and Optimal Income Taxation. An earlier working paper version of the paper is entitled Adaptation, Anticipation-Bias and Optimal Income Taxation. Umeå Economic Studies no 842, 2012, and CESifo Working Paper no 3840, 2012. Submitted.

[14] Aronsson, T. and Sjögren, T. (2014) Tax Policy and Present-Biased Preferences: Paternalism under International Capital Mobility. Journal of Economic Behavior and Organization 106, 298-316.

[15] Aronsson, T., Persson, L. and Sjögren, T. (2014) Mixed Taxation and Transboundary Externalities: A Model with Large Jurisdictions. Public Finance Review 42, 254-282.

[16] Carlsson, F. and O. Johansson-Stenman and Khanh Nam Pham [2014] Social preferences are stable over long periods of time. Journal of Public Economics 117, 104-114.

[17] Carlsson, F. and O. Johansson-Stenman and Khanh Nam Pham [2015] Funding a New Bridge in Rural Vietnam: A field experiment on conditional cooperation and default contributions. Oxford Economic Papers 67, 987-1014.

[18] Granlund, D. and Wikström, M. (2013) Public Provision and Cross-Border Health Care. Forthcoming in Forum for Health Economics & Policy.

[19] Martinez-Lopez, D. and Sjögren, T (2013) Can Labor Market Imperfections Cause Overprovision of Public Inputs? Journal of Economic Research 18, 135-146.

[20] Nordblom, K. (2016) Tax Morale and Policy Intervention. Mimeo.

[21] Sjögren, T. (2013) Tax Policy in an Economic Federation With Proportional Membership Fees. Umeå Economic Studies 859. Submitted.

[22] Sjögren, T. (2013) Age Dependent Discount Rates, Time Inconsistent Behavior and Welfare Measurement. Submitted.

[23] Sjögren, T. (2013) Tax Competition Revisited: Implications of Strategic Leadership in a Decentralized Economic Federation. Submitted.

[24] Yang, X. and P. Qin (2013) Positional Concern, Gender, and Household Expenditures, working paper.


Note: First versions of papers [2], [5], [14], [15], and [19] were written before the project started, while they were revised and finalized within the project.


Work in progress (working titles)

Aronsson, T. and Granlund D. Fiscal Federalism and Consumption Externalities.

Dufwenberg, M. and Nordblom, K. Tax Evasion with a Conscience.


These are papers that we are currently working on (in different stages of the work process).

The first paper mentioned as work in progress takes a fiscal federalism perspective on optimal income and commodity taxation under relative consumption concerns. As such, it is based on a framework similar to that of paper [6] while focusing on a case with multiple levels of government. In the second, the notions of simple guilt and guilt from blame are incorporated in a game between a taxpayer who decides whether or not to evade and a tax authority that decides whether or not to audit. In the presence of guilt the authority does not have to audit as much as without, but the kind of guilt matters. With guilt from blame an aware evader caught may “hide” by pretending to be unaware of the tax rules, thereby suffering less guilt from blame (while an uninspected honest taxpayer may be suspected to be an evader, thereby suffering guilt from blame). We find that a principle of public (like in Sweden) may be effective for combatting evasion in presence of guilt from blame.