1) Projektet har syftat till att bättre förstå den dynamik som kännetecknar protester om HBTQ-frågor genom en komparativ studie av prideparader i sju Europeiska länder – Tjeckien (Prag), Italien (Bologna), Nederländerna (Haarlem), Polen (Warszawa), Sverige (Stockholm och Göteborg), Schweiz (Geneve och Zürich), Storbritannien (London) – och Mexico City. Jämfört med den ursprungliga projektansökan kom projektet således att (utöver Tjeckien) inkludera ytterligare ett postkommunistiskt land (Polen) samt Mexico City.

2) Projektets första viktiga resultat har att göra med den så kallade ”normaliseringstesen”. Utifrån analys av enkätdata från deltagare i prideparader har vi kunnat undersöka huruvida denna grupps sammansättning motsvarar de undersökta ländernas befolkningar i allmänhet, vad gäller politisk orientering och socioekonomisk tillhörighet. Ingen av prideparaderna motsvarade befolkningssnittet i dessa avseenden. Inte ens i HBTQ-vänliga länder (Nederländerna, Storbritannien och Sverige) var detta fallet, trots att vi där hade förväntat oss att prideparader skulle mobilisera ett brett tvärsnitt av såväl HBTQ-personer som medborgare som stödjer HBTQ-rättigheter. I likhet med demonstranter från andra nya sociala rörelser är pridedeltagare i stor utsträckning medelklass, högutbildade, unga och politiskt vänsterorienterade (förutom i Tjeckien). Trots detta fann vi landsvisa skillnader i vilka grupper som de undersökta prideparaderna mobiliserade, vilket visar på den nationella politiska möjlighetsstrukturens påverkan samt betydelsen av de nationella HBTQ-rörelsernas mobiliseringsstrukturer.

Projektets andra viktiga resultat gäller vilken mening pridedeltagarna tillmäter sitt deltagande i paraderna. Detta undersöktes utifrån de motiv de angav för att delta, i enkätstudien. Vi undersökte i synnerhet i vilken uträckning som pridedeltagarna angav politiska skäl till att delta. Resultaten visade att motiven varierade inom prideparaderna men i ännu större utsträckning mellan de olika ländernas parader. I linje med våra teoretiskt grundade förväntningar visade sig de mer politiserade motiven till att delta vara vanligast i Italien och Polen, där stödet för HBTQ-rörelsen bland såväl eliter som allmänhet varit relativt lågt. Omvänt betonade deltagarna i Nederländerna (och i viss mån i Storbritannien), där såväl eliter som allmänhet erbjudit större stöd, betydelsen av att synas, möta vänner och nöje som viktiga motiv för att delta.

Projektets tredje viktiga resultat är att prideparader fungerar som mer eller mindre inkluderande arenor för en rad aktörer att föra fram sina politiska åsikter. Prideparadens form gör det möjligt för deltagarna att föra fram olika, ibland även motsatta, politiska åsikter, identiteter och taktiker. För prideorganisatörer utgör paraden ett årligt tillfälle att sammanföra HBTQ-rörelsen i all dess mångfald, i ett tillfälligt, provisoriskt och ofta omstritt uppvisande av ”enighet”. Snarare än att vara händelser som uttrycker enhetlighet i krav, taktiker och identitet framstår prideparader som arenor där mångfalden ”förenas” genom den kreativa koordineringen och samarbetet kring att komma samman. Detta framstår som en av prideparadernas främsta styrkor. Därigenom kastar paraderna ljus på vad ”enighet” under vår tids politiska protester ofta handlar om. Prideparaderna utmanar inte politiskt främst genom sina uttryckliga politiska krav utan genom erkännandet av mångfald och betonandet av samarbetsanda, samt genom att sammanföra så många olika grupper.

3) Något som vi inte hade förväntat oss var den höga andel icke-HBTQ-personer som deltar i prideparader: 41 procent i Stockholm, 29 procent i Haarlem, 28 procent i Warszawa och 15 procent i London (frågan om sexuell orientering ställdes enbart vid enkätundersökningarna i dessa städer). Vår analys identifierade fyra faktorer som gjorde denna typ av deltagare mer vanlig i prideparader. För det första har de sociala band med HBTQ-personer, vilket gör dem mer benägna att stödja och visa solidaritet med HBTQ-rörelsens mål. För det andra fann vi att icke-HBTQ-personerna i paraderna upplevde sig vara mer diskriminerade – i synnerhet på grund av kön – än befolkningen i allmänhet i respektive land. Detta sammanfaller med vårt resultat att de icke-HBTQ-personer som deltog i paraderna var främst kvinnor. För det tredje fann vi bland de icke-HBTQ-personer som deltog i prideparaderna i Warszawa och Stockholm en större andel som angav att de deltog av moraliska skäl. I dessa två mer politiskt inriktade prideparader angavs oftare starka ideologiska skäl grundade i moralisk övertygelse jämfört med de två parader där deltagandet i större utsträckning sågs som en social aktivitet (London och Haarlem). För det fjärde fann vi att andelen icke-HBTQ-personer var större i de parader vars organisatörer uttryckligen använde sig av en inkluderande strategi för att mobilisera deltagare, vilket var fallet i Stockholm och Warszawa.

Icke-HBTQ-personer som deltar i prideparader går att betrakta som ett exempel på den allmänna kategori av ”samvetsanhängare” (eng: ”conscience adherents”) som ofta deltar i sociala rörelsers aktiviteter. Förutom att våra resultat utgör ett bidrag till den mycket begränsade forskningen om ”samvetsanhängarnas” roll inom rörelser och deras drivkrafter till deltagande, visar de också hur framtida forskning om denna kategori av rörelsedeltagare skulle kunna bedrivas.

Även andra av våra resultat pekar ut forskningsfrågor som förtjänar att undersökas mer inom andra rörelsesammanhang, till exempel det faktum att det bland pridedeltagarna fanns väldigt varierande skäl till att gå med i paraderna samt att denna variation i stor utsträckning berodde på det sociala som politiska sammanhang i vilket de befann sig.
 
4) Projektet är i grunden internationellt, både genom att bygga på data från ett internationellt samarbete och genom att analysen bygger på internationell jämförelse.

5) Magnus Wennerhag deltog i seminariet ”Civilsamhället i det transnationella rummet”, där han talade om utvecklingen av prideparader i Sverige och internationellt.  Ledarskapsarenan 2016.02.11; organiserad av Ideell Arena, Stockholm.
Mattias Wahlström intervjuades i Svenska Dagbladet (publ. 2015-07-27) om sammansättningen av deltagare i Stockholm Pride. I artikeln återgavs också delar av forskningsresultaten i detalj.

6) Vi har ett bokkontrakt med förlaget Routledge, till vilket vi ska leverera slutmanus 1 oktober 2017. Boktiteln är “Pride Parades in Seven European Countries and Mexico: An International Comparative Analysis of LGBT Movement Dynamics”. Genom en flernivåanalys av både kvantitativa och kvalitativa data utforskar boken hur såväl nationell som lokal politisk kontext, mobiliseringskontext och organisatörernas strategier påverkar vem som deltar och varför. Genom att fokusera på dynamik understryker vi den relationella aspekten av HBTQ-rörelsens politiska agerande. De meningar som prideparader tillskrivs skapas i interaktion mellan flertalet aktörer på olika nivåer. Skapandet av mening i specifika pridemanifestationer sker i samspelet mellan den nationella politiska möjlighetsstrukturen, tillgängliga resurser, mobiliserande budskap och rörelsens handlingsrepertoar. Genom att undersöka prideparader utifrån data som samlats in till vårt projekt kan vi fördjupa förståelsen av både HBTQ-rörelsers specifika dynamik och av sociala rörelser i allmänhet. Vi argumenterar för att prideparader utgör arenor där olika konflikter och spänningsförhållanden kommer till uttryck: mellan kommersialisering och politisering, fest och protest, normalisering och motstånd. Dessa spänningar kommer till skilda uttryck i olika kulturella, politiska och sociala sammanhang.

Den andra publikationen vi vill lyfta fram är Mattias Wahlströms artikelmanus “Proud protest and Parading Party: The meanings that Pride parades in seven European countries have to their participants” (en reviderad version av ett paper presenterat på det amerikanska sociologförbundets årskonferens i Chicago, 22–25 augusti 2015). Artikeln är inskickad till American Sociological Review 2017-02-28. I denna studie undersöks betydelsen av olika nationella kontexter på prideparaders varierande innebörder genom att jämföra motiven hos deltagare i tio prideparader i sju europeiska länder. Analysen baserar sig på data från demonstrationsenkäter och enkäternas öppna svarsalternativ kodades enligt en typologi specifikt utvecklad för prideparader. Den kvantitativa analysen av de olika svarstyperna visar att deras relativa frekvens varierar signifikant mellan länder. Medan flertalet motivtyper återfanns i samtliga parader var det vanligare med en politiserad inställning i Italien och Polen, där HBTQ-rörelsen får relativt svagt stöd från både eliter och befolkningen i stort. Paraderna i Nederländerna och Storbritannien, där både eliter och folkopinion är betydligt mer positivt inställda, var mindre politiserade och deltagarna tenderade att betona synlighet och underhållning som motiv för att delta. Analysen indikerar också att flera individuella faktorer som tidigare forskning visat bidrar till politiskt deltagande också ökar sannolikheten att betona politiska motiv för att delta i prideparader.

7) Vi kommer att tillförsäkra fri tillgång till våra forskningspublikationer genom att (1) där det är möjligt, betala förlagens extraavgift för att göra artiklarna fritt tillgängliga för icke-prenumeranter, samt (2) inom ramen för förlagens copyrightavtal göra “prepub-versioner” av våra manuskript fritt tillgängliga på internet genom exempelvis Göteborgs Universitets databas GUP.