Sophie Bergerbrant

Bronsålderns ullekonomi: produktion, handel, miljö, fårskötsel och samhälle

Syfte med detta projekt är att belysa vikten av ull och produktion av ulltextiler både ur en ekonomisk- och miljösynvinkel i den europeiska bronsåldern. Projektets huvudsakliga mål är att förstå och tolka hur introduktionen av ulltextiler i Europa påverkade fårskötsel, ekonomin, handeln, miljön, och samhället i stort. Grunden för tolkningarna kommer att vara det arkeologiska materialet, specifikt det som är relaterat till textilproduktion och osteologiska materialet. Studien baserar sig på väl dokumenterat material från Ungern och norra Italien med tecken på stor ulltextil produktion. Textilproduktion spelade en stor roll i flera lokala ekonomier i Nära Östern och östra Medelhavsområdet. Detta vitnas det om i de samtida tillgängliga källorna från områdena, från övriga Europa får vi uteslutande förlita oss på det arkeologiska materialet för att förstå vikten av textilproduktion. Strontium isotop analyser av de få kvarvarande textiler från den europeiska bronsåldern visar att de var gjorda av ull från flera geologiska områden. Detta tyder på att en komplex handel och produktionssystem existerade i Europa under bronsåldern. Det nya i detta projekt är att för att överbrygga bristen på bevarade textiler kommer osteologiska materialet av får att analyseras.
Slutredovisning
Syfte
Projektets syfte var att belysa vikten av ull och produktion av ulltextiler i den europeiska bronsåldern, både ur en ekonomisk-, social- och miljösynvinkel.
Projektets huvudsakliga mål var att förstå och tolka hur introduktionen av ulltextiler i Europa påverkade fårskötsel, ekonomin, handeln, miljön, och samhället i stort. Studien baserar sig på väl dokumenterat material från Ungern och norra Italien med tecken på stor textil produktion.
Genomförande
Under de första åren pågick materialstudier, i form av analyser av ett stort antal textilredskap och dess kontexter såväl som insamling av prover för strontiumisotopanalyser. Kompletterande materialstudier och insamling av prover har skett under år tre. Strontiumisotopproverna analyserades huvudsakligen under de två första åren. För den ungerska fallstudien har 65 strontiumisotopanalyser gjorts på 47 fårtänder och 29 på prover av vatten och växter från Bentadalen. 23 av fårtänderna insamlades och analyserades efter workshopen 2018, de kommer från boplatser i Bentadalen. Totalt har 74 strontiumisotop analyser gjorts på 35 fårtänder från den italienska fallstudien. Ytterligare 34 analyser gjorts av vatten-, jord- och växtprover från platser i Modena provinsen.
Samtidigt som analyserna arbetades det även med tolkningarna av resultaten år två. Flera av resultaten presenterades på workshopen i februari 2018. Workshopen gav ett tillfälle att diskutera med experter i olika områden av bronsåldern. Tiden efter workshopen har ägnats åt att omarbeta tolkningarna efter inspel av workshop deltagare och skriva artiklar som är i olika stadier från manus till publicerade.
Projektets tre viktigaste resultat
Projektet har visat att de två olika områdena uppvisar olika drag när det gäller ull- och textilproduktion.
Resultat 1
Det huvudsakliga resultatet för den ungerska fallstudien är att strontiumsisotop resultaten tyder på att man i Bentadalen snarare än att ha egna betesmarker till de olika boplatserna delade på ett område. Tack vare de arkeologiska analyserna har vi kunnat konstatera att Százhalombatta-Földvár verkar ha fokuserat på ullproduktion snarare än textilproduktion som tidigare forskning ansett (Bergerbrant manuskript). De noggranna studier av textilredakap på platsen visade att där fanns spår av textilproduktion men inte i den omfattning som tidigare forskning antagit baserat på det relativt sett stora antal får som kopplas dit. Vår studie visar att människorna på boplatsen verkar ha specialiserat sig på fårhållning och ullproduktion.
Detta är en ny kunskap om området som är ett bidrag till den pågående diskussionen om huruvida befolkningen bestod av jämlika fria bönder eller var starkt hierarkiskt. Resultaten kommer med andra ord få stor användning inom den generella bronsåldersforskningen. Artikeln om fårhushållning i Bentadalen baserat på strontiumisotop prover (Bergerbrant et al. in prep) är något försenad på grund av att nytt material inkluderades i studien. Förseningen värderades dock värdefull då det kommer ge en samlad bild av bronsåldern i Bentadalen. Förhållandet mellan den befästa boplatsen och de mindre boplatserna kommer att kartläggas ur ett fårhållningsperspektiv.
Resultat 2
Vårt andra huvudsakliga resultat är skapandet av en fårhållningsmodell för Montale. Vårt tvärvetenskapliga tillvägagångsätt, som inkluderar strontiumisotopanalyserna av fårtänder, visar att landskapet runt omkring Montale huvudsakligen använts som betesmarker för hundratals av år som skötts av Montales invånare. Detta har skapat ett överskott av ull som kunde användas för export i form av både råull och av varor (Sabatini in press, Sabatini et al. i prep).
De arkeologiska lämningarna i Montale visar att det var en typisk bronsålderns lokal boplats. Dock har vår studie visat att Montale utmärker sig på grund av en mycket stora mängd textilredskap, framför allt sländtrissor. I vår studie har över 4500 sländtrissor dokumenterats, detta är minst dubbelt så mycket som vi känner från någon annan bronsåldersboplats i Europa. Studien av materialet visar att Montale måste ha varit specialiserad på textilproduktion och i synnerhet på spinning av ullfibrer (Sabatini et al. 2018), även om en del vävning skedde på platsen. Studier av vävtyngder från Montale bekräftar att boplatsensinvånare drev en dynamisk textilekonomi. En jämförandeanalys av vävtyngdernas former och vikter visar att Montales redskap utvecklas enligt mönster med andra boplatser från Po-dalen. Det måste ha funnits former av idéutbyte inom ullhantverket emellan Po-dalens boplatser. Montale måste ha varit med i ett välutvecklat nätverk (Sabatini 2019). Att det troligtvis huvudsakligen var ullgarn och ulltextiler som producerades tyder benmaterialet från platsen på. De textilrelaterade fynden så som arkeozoologiska, arkeobotaniska och redskapsstudierna gjorde det möjligt att rekonstruera miljön och landskapsbruk.
Bronsålderns boplatser från Po-dalen har studerats sedan länge, men deras frodiga ekonomi har traditionellt förklarats genom jordbruket och långväga handel. THESP ändrar bilden betydligt och visar att textilekonomin troligen har varit en drivande faktor. Resultaten kommer med andra ord ge möjlighet att omformulera och revidera tidigare bronsåldersforskning om området.
Resultat 3
THESPs tredje och kanske viktigaste resultat är att vi har kunnat bevisa att ulltextil produktionen måste ha varit lika komplex i kontinentala Europa som i östra Medelhavet (Sabatini & Bergerbrant 2019, Sabatini 2018). Antologin The Textile Revolution in Bronze Age Europe (2019), som två av projektmedlemmarna var redaktörer för, representerar en milstolpe för vidareforskning inom bronsålderns textilekonomi.
Våra resultat visar att både djurhållningen, ull-, garn- och textilproduktionen i Europa var komplexa och att det fanns betydande variationer mellan olika områden. Forskningen inom THESP har även bevisat att textilproduktion inom bronsålderns Europa huvudsakligen inte var en hushållsproduktion utan var del i komplexa nätverk. Specifika politisk-ekonomiska, men även miljörelaterade, förutsättningar krävdes för att vissa grupper skulle kunna investera i ullproduktion. Våra fallstudier i Italien och Ungern är två platser som uppfyller dessa kriterier. De textiler som funnits i Skandinavien uppvisar en annan sida, stor del av dessa textilier är gjorda med ull från får som inte betat i lokalområdet (Frei 2019), mycket tyder på att en stor del av textilerna troligen var inköpta från andra delar av Europa (Bergerbrant 2019).
Sammanfattningsvis har vi visat att textilproduktion var en betydande del av den kontinentala bronsåldersekonomin. Nu hoppas vi att liknande studier utvecklas och analyserar i flera andra områden för att få en mer komplett bild av textilens roll inte bara i produktionskedjor och handelsnätverk utan också i utvecklingen av bronsålderns samhällen i stort. Vi menar att textilekonomi kan ha haft en drivande roll i skapande av hierarkier och könsroller i samhället och forskning behövs för att förstå dessa problematiker. Projektets publikationer kom huvudsakligen i slutet av 2018 och 2019, så att vi har fortfarande inte en övergripande förståelse för projektets genomslagskraft, men vi har indikationen om att våra artiklar har börjat citerats och rekommenderas.
Nya forskningsfrågor
Bland de viktigaste nya forskningsfrågor som lyftes genom projektet är vikten av att utveckla genetiska studier av förhistoriska får. Tack vare stöd även från Wallenbergs Stiftelse kunde vi genomföra en pilotstudie av aDNA på åtta fårtänderna från Po-dalen och Százhalombatta-Födvár. Studien (Sabatini et al. 2019) påvisade att arkeologi tillsammans med genetiska studier har stor potential för att kunna förstå bland annat de ekonomiska mekanismerna bakom relationen mellan människor och får. I Europa är får redan under neolitikum en viktig källa för kött, mjölk och läder. Vi anser att forskningen inom THESP har bidragit avsevärt till att bevisa att under bronsåldern blir ullen en mycket viktigt del av fårhållningen. Det betyder att fårens ull har utvecklas troligen via komplexa processer av uppfödning och den fortsatts utvecklas då fiberanalyser visar på skillnad i ullkvalitet från brons- till järnåldern. ADNA studier har potentialer att hjälpa arkeologer att förstår var dessa processer ägde rum och på vilket sätt olika typer av fårraser spreds genom kontinenten.
Spridning av resultaten
Våra resultat har publicerats i ett antal vetenskapliga sakkunnigt granskade artiklar (se publikations lista), i populärvetenskap både i pod, tv, radio, och artiklar.
Projektmedlemmarna har deltagit i ett par workshop arrangerande av andra forskare och arrangerande två workshop/seminariedagar i Göteborg. En med fokus på aDNA och får och den andra med fokus på de två studieområdena. Arrangemangen har haft deltagare från flera delar av Europa. ADNA seminariet ledde till ett samarbete med genetik professorn Daniel Bradley (Trinity College Dublin), om insamling av prover till aDNA. De första proverna är analyserade men ännu inte publicerade. Workshoppen i februari 2018 ledde samarbete med seniora forskare från Institute of Archaeology, Hungarian Academy of Science och inkluderande av material från Bentadalen i projektet vilket gav spännande resultat (se Resultat 1).
Forskningen har presenterats genom nio konferensföredrag och andra vetenskapliga sammanhang samt genom fyra populärvetenskapliga föredrag. Vi har även haft ett arrangemang i skolprogrammet och i det allmänna programmet på Vetenskapsfestivalen 2017 i Göteborg. Resultaten har även förmedlas till studenter när deltagarna har undervisat på kurser i olika nivåer vid Göteborgs universitet.
Bidragsförvaltare
Göteborgs universitet
Diarienummer
P15-0591:1
Summa
SEK 6 042 000,000
Stödform
RJ Projekt
Ämne
Arkeologi
År
2015