Business as usual. Företags försvarsstrategier vid beskyllningar om brott
Projektet syftar till att studera vilka strategier företag tillämpar när de försvarar sig mot beskyllningar om brott. Som brott räknar vi inte enbart det som omfattas av brottsbalken, utan också icke straffbara kränkningar av mänskliga rättigheter och miljön. Vi har valt att utgå från tre medialt uppmärksammade företag, Telia Sonera, Lundin Petroleum och Stora Enso. Hur har företagen försvarat sig mot anklagelser om brottslighet? Går det urskilja skillnader mellan företags försvarsstrategier under olika perioder, i olika forum och till olika målgrupper? Hur kan institutionella och sociala strukturer påverkar den typ av försvarsmekanismer som används och på vilket sätt kan försvarsmekanismerna påverka företagens möjligheter att begå brott? Företagens försvar kommer analyseras med utgångspunkt i Stanley Cohens (2009) teoretiska ramverk kring förnekelseprocesser och neutraliseringstekniker. Analysens utgångspunkt är hur företagens försvar uttrycks i media, företagens egna offentliga publikationer och i rättsliga processer. Frame-analys kommer användas för att analysera hur företagens försvarsstrategier formas och ramas in samt för att förstå de strukturer som ligger till grund för dessa ramar. Genom att studera hur företagens ramar in sina försvar på flera olika arenor och under olika perioder, kommer projektet ge kunskap om hur företagen resonerar kring och i praktiken tar hänsyn till gränserna för deras ansvar för mänskliga rättigheter och miljö.
Slutredovisning
Slutredovisning Business as usual. Företags försvarsstrategier vid beskyllningar om brott. (Riksbankens Jubileumsfond, dnr. P15-0176:1)
Projektets övergripande syfte har varit att analysera vilka försvarsstrategier stora företag använder sig av när de beskylls för brottslighet. För detta valde vi tre svenska företag med internationell verksamhet: Stora Enso, Telia Company och Lundin Petroleum. Det var ett strategiskt urval då vi ville ha företag med olika ägarstruktur. Stora Enso med den väletablerade svenska finansfamiljen Wallenberg som storägare; Telia med den svenska staten som största ägare samt Lundin Petroleum, ett förhållandevis nytt familjeägt företag.
Vi har samlat in och analyserat ett mycket omfattande material för de tre företagen (sammanlagt över 500 nyhetsartiklar och över 300 företagspublikationer). I materialet ingår endast direkta uttalanden från företagen själva. Detta material har hittills varit grunden i våra analyser och publikationer. Utöver detta har vi insamlat material från rättegången vid Stockholms tingsrätt mot tre f.d. anställda på Telia som pågick i 42 dagar under hösten (september till december) 2018. Förutom fältanteckningar från observationer i tingsrätten har vi haft tillgång till hela förundersökningen och annat rättegångsmaterial (bland annat rättegångsprotokoll, PP-presentationer från försvarare och åklagare och inspelade förhör). I domen som meddelades i februari 2019 friades samtliga tilltalade. Domen har överklagats och kommer tas upp i hovrätten under hösten 2020.
I den ursprungliga planen ingick att även följa en eventuell rättegång mot de två personer från Lundin Petroleum som är delgivna misstanke för medhjälp till grovt folkrättsrätt samt övergrepp i rättssak i Sudan. Förundersökningen har pågått sedan 2010 och något åtal har hittills inte väckts. Beslut om åtal är inte vänta förrän tidigast hösten 2020. Därmed har vi inte kunnat följa planen att även studera den rättegången. Då det råder förundersökningssekretess, har vi inte haft möjlighet att ta del av det materialet. En annan avvikelse från den ursprungliga projektplanen är det fokus som lagts på just dessa två företag, Lundin Petroleum och Telia. Den omfattande empirin har givetvis varit något positivt, men vi har på grund av detta inte haft möjlighet inom projektets tidsramar att ägna lika stor uppmärksamhet åt Stora Enso. Det insamlade material kring det företaget, har hittills bara använts i en av publikationerna i projektet.
Projektet har med en unik och omfattande empiri bidragit till ett relativt outforskat kriminologiskt forskningsfält. Vi har kunnat visa på komplexiteten kring företags hantering av misstänkt brottslighet och hur det kan bidra till vår förståelse av de förklaringar som används av organisationer och individer när de står inför anklagelser om brott. Det har bland annat framgått att den nordiska kontexten, har haft stor betydelse vid företags neutraliseringar när de anklagats för att ha begått brott. Genom att analyserat företagens hantering av anklagelserna under mer en ett decennium, har vi också kunnat påvisa stora skillnader i företags hantering av anklagelserna samt dra slutsatser om vad dessa skillnader kan bero på. Vi har kunnat se hur företagens neutraliseringar utvecklas över tid och hur dessa förlopp kan förstås utifrån företagens ägarstruktur och de brott de anklagas för. Medan Telia gått från förnekelse till erkännande av mutbrott, har Lundin under årens lopp vidhållit sitt kategoriska förnekande av någon som helst inblandning i brott mot mänskligheten, och använt sig av andra former av försvar, bland annat fördömande och angrepp på sinakritiker. Men båda företagen har använt sig av tekniken som går ut på att hänvisa till den positiva inverkan företagen haft på de platser där de varit verksamma (appeal to higher loyalties). I såväl Uzbekistan (Telia) som Sudan (Lundin) har de försvarat riskerna de tagit i samband med etableringen av verksamheterna att de skapat välstånd för landets invånare, och i Lundins fall att de även bidragit till fredsprocessen
Vi har även utifrån befintlig teoribildning utvecklat förståelsen av företags försvarsstrategier vid anklagelser om brott och där bidragit med nya teoretiska begrepp. (Se främst Schoultz & Flyghed 2019a).
Under projektets gång har flera nya forskningsfrågor uppkommit som vi hoppas få möjlighet att arbeta med i framtiden. Observationerna under Telia-rättegången väckte frågor om advokater som specialiserat sig på så kallade ”white-collar crime” och deras arbete innan åtal väcks (pre-charge stage). Likaså om den rättsliga argumentationen i domstol i åtal relaterade till företag, åklagarens svårigheter att utreda, åtala och få personer kopplade till företag fällda för brott samt hur, olika typer av expertis har använts i samband med att företag beskylls för brottslighet. Det kan gälla såväl i samband med rättsprocesser, som i samband med företagskommunikationen. Det senare relaterar också till frågan om Corporate Social Responsibility (CSR) som en form av preventiv/proaktiv förnekelse. Den aspekten behandlas i Elin Jönssons artikel framtagen inom projektet (Jönsson 2018). Hon var anställd som assistent inom projektet och är sedan 2019 verksam som doktorand vid kriminologiska institutionen med detta som avhandlingstema. Projektledaren är en av hennes två handledare. En annan intressant aspekt att gå vidare på, är hur olika typer av expertis används i samband med företags försvar. Detta kan vara i samband med rättsliga förfaranden eller på andra områden.
Projektets resultat har spridits på ett flertal såväl nationella som internationella konferenser (redovisas i kronologisk ordning nedan).
a) Flyghed, J. & Schoultz, I. (2016) Using techniques of neutralisations to understand corporate crime (Keynote/plenary speakers), Scandinavian Research Council for Criminology´s 58. Research Seminar, 1-4 maj 2016 in Bifröst, Iceland.
b) Schoultz, I. (2016) Doing business for a “higher loyalty”? How Swedish transnational corporations neutralise allegations of crime. 44rd Annual Conference of the European Group for the Study of Deviance and Social Control, Braga, Portugal, 2 Sep 2016.
c) Flyghed, J. (2016) Doing business for a “higher loyalty”? panelpresentation, 16th Annual Conference of the European Society of Criminology 21-24 September 2016 Münster, Tyskland.
d) Flyghed, J. (2016) Doing business for a higher loyalty? The case of Lundin in Sudan, Mänskliga rättighetsdagarna i Malmö, 17-19 November 2016.
e) Flyghed, J. (2016) Doing business for a higher loyalty? The case of Lundin in Sudan, föredrag 15 december vid Juridiska fakultet Stockholms universitet.
f) Schoultz, I. (2016) Doing business for a “higher loyalty”? How Swedish transnational corporations neutralise allegations of crime. 72nd Annual Meeting American Society of Criminology, New Orleans, United States, 17 Nov 2016.
g) Flyghed, J. (2017) Doing business for a higher loyalty, presentation Forum for Security Research, 22 maj 2017, Stockholm University.
h) Under 2020 kommer vi presentera projektets slutgiltiga resultat vid följande tillfällen:
• RCSL (Research Committee on Sociology of Law) årliga konferens som hålls i Lund, 24-26 August 2020, där arrangerar vi flera sessioner på temat Crimes of the powerful.
• European Society of Criminology, Bukarest September 2020.
Resultat från projektet har även spridits genom ett flertal publiceringar bland annat i vetenskapliga peer-review tidskrifter och via medverkan i media(se publikationslista).
Projektet har bidragit till att expandera den skandinaviska kriminologins intresse för de mäktigas, företags och staters, brottslighet. Dessutom har vi använt resultat från projektet i undervisningen såväl på grundnivå som på avancerad nivå. I synnerhet har det gällt Kriminologiska institutionens masterskurs Organiserad brottslighet. När kursen gick vårterminen 2018 inkom flera mycket bra examinationspapers; fyra stycken stack särskilt ut. Studenterna tillfrågades om de kunde tänka sig att arbeta om sina papers till artiklar. Det ville de och under ledning av Flyghed och Schoultz arbetade de sedermera fram varsin artikel. Dessa fyra artiklar tillsammans med en samförfattad artikel av projektduon, publicerades efter sedvanlig peer-review bedömning i ett specialnummer på temat Crimes of the powerful av Nordisk Tidskrift for Kriminalvidenskab (nr,3/2019). Samtliga fem bidrag är således framtagna inom projektet, vilket framgår i tidskriften.
Projektets övergripande syfte har varit att analysera vilka försvarsstrategier stora företag använder sig av när de beskylls för brottslighet. För detta valde vi tre svenska företag med internationell verksamhet: Stora Enso, Telia Company och Lundin Petroleum. Det var ett strategiskt urval då vi ville ha företag med olika ägarstruktur. Stora Enso med den väletablerade svenska finansfamiljen Wallenberg som storägare; Telia med den svenska staten som största ägare samt Lundin Petroleum, ett förhållandevis nytt familjeägt företag.
Vi har samlat in och analyserat ett mycket omfattande material för de tre företagen (sammanlagt över 500 nyhetsartiklar och över 300 företagspublikationer). I materialet ingår endast direkta uttalanden från företagen själva. Detta material har hittills varit grunden i våra analyser och publikationer. Utöver detta har vi insamlat material från rättegången vid Stockholms tingsrätt mot tre f.d. anställda på Telia som pågick i 42 dagar under hösten (september till december) 2018. Förutom fältanteckningar från observationer i tingsrätten har vi haft tillgång till hela förundersökningen och annat rättegångsmaterial (bland annat rättegångsprotokoll, PP-presentationer från försvarare och åklagare och inspelade förhör). I domen som meddelades i februari 2019 friades samtliga tilltalade. Domen har överklagats och kommer tas upp i hovrätten under hösten 2020.
I den ursprungliga planen ingick att även följa en eventuell rättegång mot de två personer från Lundin Petroleum som är delgivna misstanke för medhjälp till grovt folkrättsrätt samt övergrepp i rättssak i Sudan. Förundersökningen har pågått sedan 2010 och något åtal har hittills inte väckts. Beslut om åtal är inte vänta förrän tidigast hösten 2020. Därmed har vi inte kunnat följa planen att även studera den rättegången. Då det råder förundersökningssekretess, har vi inte haft möjlighet att ta del av det materialet. En annan avvikelse från den ursprungliga projektplanen är det fokus som lagts på just dessa två företag, Lundin Petroleum och Telia. Den omfattande empirin har givetvis varit något positivt, men vi har på grund av detta inte haft möjlighet inom projektets tidsramar att ägna lika stor uppmärksamhet åt Stora Enso. Det insamlade material kring det företaget, har hittills bara använts i en av publikationerna i projektet.
Projektet har med en unik och omfattande empiri bidragit till ett relativt outforskat kriminologiskt forskningsfält. Vi har kunnat visa på komplexiteten kring företags hantering av misstänkt brottslighet och hur det kan bidra till vår förståelse av de förklaringar som används av organisationer och individer när de står inför anklagelser om brott. Det har bland annat framgått att den nordiska kontexten, har haft stor betydelse vid företags neutraliseringar när de anklagats för att ha begått brott. Genom att analyserat företagens hantering av anklagelserna under mer en ett decennium, har vi också kunnat påvisa stora skillnader i företags hantering av anklagelserna samt dra slutsatser om vad dessa skillnader kan bero på. Vi har kunnat se hur företagens neutraliseringar utvecklas över tid och hur dessa förlopp kan förstås utifrån företagens ägarstruktur och de brott de anklagas för. Medan Telia gått från förnekelse till erkännande av mutbrott, har Lundin under årens lopp vidhållit sitt kategoriska förnekande av någon som helst inblandning i brott mot mänskligheten, och använt sig av andra former av försvar, bland annat fördömande och angrepp på sinakritiker. Men båda företagen har använt sig av tekniken som går ut på att hänvisa till den positiva inverkan företagen haft på de platser där de varit verksamma (appeal to higher loyalties). I såväl Uzbekistan (Telia) som Sudan (Lundin) har de försvarat riskerna de tagit i samband med etableringen av verksamheterna att de skapat välstånd för landets invånare, och i Lundins fall att de även bidragit till fredsprocessen
Vi har även utifrån befintlig teoribildning utvecklat förståelsen av företags försvarsstrategier vid anklagelser om brott och där bidragit med nya teoretiska begrepp. (Se främst Schoultz & Flyghed 2019a).
Under projektets gång har flera nya forskningsfrågor uppkommit som vi hoppas få möjlighet att arbeta med i framtiden. Observationerna under Telia-rättegången väckte frågor om advokater som specialiserat sig på så kallade ”white-collar crime” och deras arbete innan åtal väcks (pre-charge stage). Likaså om den rättsliga argumentationen i domstol i åtal relaterade till företag, åklagarens svårigheter att utreda, åtala och få personer kopplade till företag fällda för brott samt hur, olika typer av expertis har använts i samband med att företag beskylls för brottslighet. Det kan gälla såväl i samband med rättsprocesser, som i samband med företagskommunikationen. Det senare relaterar också till frågan om Corporate Social Responsibility (CSR) som en form av preventiv/proaktiv förnekelse. Den aspekten behandlas i Elin Jönssons artikel framtagen inom projektet (Jönsson 2018). Hon var anställd som assistent inom projektet och är sedan 2019 verksam som doktorand vid kriminologiska institutionen med detta som avhandlingstema. Projektledaren är en av hennes två handledare. En annan intressant aspekt att gå vidare på, är hur olika typer av expertis används i samband med företags försvar. Detta kan vara i samband med rättsliga förfaranden eller på andra områden.
Projektets resultat har spridits på ett flertal såväl nationella som internationella konferenser (redovisas i kronologisk ordning nedan).
a) Flyghed, J. & Schoultz, I. (2016) Using techniques of neutralisations to understand corporate crime (Keynote/plenary speakers), Scandinavian Research Council for Criminology´s 58. Research Seminar, 1-4 maj 2016 in Bifröst, Iceland.
b) Schoultz, I. (2016) Doing business for a “higher loyalty”? How Swedish transnational corporations neutralise allegations of crime. 44rd Annual Conference of the European Group for the Study of Deviance and Social Control, Braga, Portugal, 2 Sep 2016.
c) Flyghed, J. (2016) Doing business for a “higher loyalty”? panelpresentation, 16th Annual Conference of the European Society of Criminology 21-24 September 2016 Münster, Tyskland.
d) Flyghed, J. (2016) Doing business for a higher loyalty? The case of Lundin in Sudan, Mänskliga rättighetsdagarna i Malmö, 17-19 November 2016.
e) Flyghed, J. (2016) Doing business for a higher loyalty? The case of Lundin in Sudan, föredrag 15 december vid Juridiska fakultet Stockholms universitet.
f) Schoultz, I. (2016) Doing business for a “higher loyalty”? How Swedish transnational corporations neutralise allegations of crime. 72nd Annual Meeting American Society of Criminology, New Orleans, United States, 17 Nov 2016.
g) Flyghed, J. (2017) Doing business for a higher loyalty, presentation Forum for Security Research, 22 maj 2017, Stockholm University.
h) Under 2020 kommer vi presentera projektets slutgiltiga resultat vid följande tillfällen:
• RCSL (Research Committee on Sociology of Law) årliga konferens som hålls i Lund, 24-26 August 2020, där arrangerar vi flera sessioner på temat Crimes of the powerful.
• European Society of Criminology, Bukarest September 2020.
Resultat från projektet har även spridits genom ett flertal publiceringar bland annat i vetenskapliga peer-review tidskrifter och via medverkan i media(se publikationslista).
Projektet har bidragit till att expandera den skandinaviska kriminologins intresse för de mäktigas, företags och staters, brottslighet. Dessutom har vi använt resultat från projektet i undervisningen såväl på grundnivå som på avancerad nivå. I synnerhet har det gällt Kriminologiska institutionens masterskurs Organiserad brottslighet. När kursen gick vårterminen 2018 inkom flera mycket bra examinationspapers; fyra stycken stack särskilt ut. Studenterna tillfrågades om de kunde tänka sig att arbeta om sina papers till artiklar. Det ville de och under ledning av Flyghed och Schoultz arbetade de sedermera fram varsin artikel. Dessa fyra artiklar tillsammans med en samförfattad artikel av projektduon, publicerades efter sedvanlig peer-review bedömning i ett specialnummer på temat Crimes of the powerful av Nordisk Tidskrift for Kriminalvidenskab (nr,3/2019). Samtliga fem bidrag är således framtagna inom projektet, vilket framgår i tidskriften.