Språket som nyckel till perceptuell mångfald: ett tvärvetenskapligt grepp på sinnena
Detta projekt öppnar upp nya utsikter för humanvetenskaperna genom att ge olika vetenskapsgrenar unik tillgång till mänsklig mångfald. Fältlingvister ställs i centrum för ett tvärvetenskapligt initiativ där just språkexpertis bildar den oumbärliga kontaktytan mellan forskarvärlden och mindre kända språksamhällen och kunskapssystem. Projektet utforskar mänsklig perception, ett område där den senaste forskningen antyder att det finns en betydande men ännu outforskad variation mellan olika språk och kulturer. För detta ändamål bygger projektet ett unikt och mycket kvalificerat forskarlag bestående av lingvister, kognitionspsykologer, geovetare och religionshistoriker med uppdrag att undersöka språk och perception i tre olika 'språkobservatorier'. Med såväl nydanande som väletablerad metodik inriktas forskningen på två områden som är fundamentala för mänsklig perception: landskap och ritual. Med utgångspunkt i det faktum att språket är ett fönster mot såväl kognition som kultur, överbryggar projektet klyftan mellan psykologiska och antropologiska förhållningssätt till människans sinnen. Resultaten kommer att tala till en bred publik av perceptionsspecialister inom olika områden, liksom till allmänheten. Programmet gör språkvetenskaperna och humaniora i stort till centrala aktörer i ett tvärvetenskapligt initiativ bestående av olika vetenskapsgrenar.
Slutredovisning
PROJEKTETS SYFTE OCH UTVECKLING
Det övergripande syftet med projektet var att utveckla en miljö och modell för innovativt tvärvetenskapligt samarbete. Detta gjordes genom att sätta fältlingvister i centrum för ett tvärvetenskapligt forskningsramverk där språkexpertis utgjorde en avgörande kopplingspunkt mellan forskare och mindre kända språksamhällen och kunskapssystem. I Jubileumsinitiativets anda var projektets uttryckliga avsikt att skapa nya utsikter för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning genom korsbefruktning inom och utanför human- och samhällsvetenskaperna och därigenom göra det möjligt att formulera nya, intressanta och viktiga forskningsfrågor. I detta avseende har projektet gett en rik skörd. Under projektperioden har den dynamiska interaktionen mellan projektmedlemmar från lingvistik, psykologi, religionshistoria och geovetenskap genererat en mängd idéer, av vilka ett antal har utvecklats till forskningsfrågor och studier. Varje projektstudie och resultat som rapporteras här representerar en tvärvetenskaplig insats som innefattar två eller flera av de deltagande disciplinerna.
GENOMFÖRANDE
Projektidén byggde i grunden på en empirisk infrastruktur i form av språkobservatorier i mindre kända, småskaliga språksamhällen och tillhörande lingvistisk expertis. Denna miljö gav unik empirisk tillgång för discipliner för vilka sådana samhällen annars vanligtvis ligger utom räckhåll, praktiskt eller analytiskt. Det gjorde det också möjligt för oss att formulera nya forskningsområden och frågor som spände över flera discipliner. Projektet bedrev därför intensivt fältarbete i fyra språkobservatorier: asli (Malackahalvön), avatime (Ghana), penan (Borneo) och navajo (New Mexico). Vårt tvärvetenskapliga samtal kretsade i allt väsentligt kring temat mänsklig perception, och en mängd olika forskningsidéer som berörde detta tema utvecklades och följdes upp.
TRE VIKTIGA RESULTAT, SLUTSATSER
1. Betydande framsteg gjordes i vår utveckling av metoder för att utforska sinnena i förhållande till omgivningen, särskilt i syfte att skapa analytiska miljöer för undersökning av multisensoriska representationer av landskap. I ett nydanande program använde vi actionkameror för att samtidigt göra audiovisuella och geospatiala inspelningar av språkbrukare som rörde sig genom, interagerade med och talade om den omgivande storskaliga miljön. Kamerorna registrerade de sedda och hörda sinnesintrycken liksom de visuella och auditiva aspekterna av mänsklig kommunikation (gester och talat språk), och deras inbyggda GPS registrerade de exakta koordinaterna för dessa intryck och uttryck. Vidare extraherade och integrerade vi på ett innovativt sätt dessa geospatiala data i ELAN, ett verktyg för tidskopplad annotering av audiovisuella data. Genom att kalibrera de audiovisuella och geospatiala signalerna på tidslinjen och infoga geodata som en nivå i ELAN skapade vi en miljö där tidskopplade annoteringar av audiovisuellt observerat beteende enkelt kunde länkas och utforskas i förhållande till motsvarande geografiska koordinater. Detta var ett betydande konceptuellt framsteg som gjorde det möjligt för oss att göra mycket detaljerade analyser av förhållandet mellan sinnesintryck, språkliga yttranden och platser. Vi tillämpade denna metod i alla våra observatorier.
2. En stor del av projektarbetet berörde den utmaning som språklig mångfald utgör i förhållande till förmodat grundläggande miljöbegrepp och dess konsekvenser för hållbarhetsstudier och -policy. Våra studier av begreppet skog/forest är bra exempel. Dessa belyser den semantiska mångfalden i terminologi som uttrycker trädbevuxen terräng, något som brukar förbises i internationella skogsvårdsprogram. Våra studier är några av de första språkliga undersökningarna av denna semantiska variation. Resultaten är en nyttig påminnelse till beslutsfattare och organisationer inom skogsvård att ett till synes enkelt begrepp som "skog" inte är så lätt att översätta och att det krävs en förståelse av lokala inhemska klassificeringssystem för att skogsvårdsprogram ska kunna förmedlas på ett effektivt sätt. I en separat undersökning visade vi att "landskap" – ett centralt begrepp i internationella miljökonventioner – är en svårdefinierad domän som tar sig olika begreppsliga uttryck i olika språk, även närbesläktade sådana. Vårt projekt har med dessa olika studier för första gången lyft fram språk och språklig mångfald som viktiga perspektiv i implementeringen av de globala hållbarhetsmålen. Denna aspekt kan komma att bli ett av projektets viktigaste resultat på lång sikt.
3. Vårt projekt producerade en betydande mängd tvärvetenskaplig forskning kring miljöuppfattning och -kategorisering i de olika språkobservatorierna. En av infallsvinklarna var att kombinera språklig och geografisk expertis genom att använda geografiska informationssystem för att dokumentera och utforska rumsliga kategorier som samlats in med GPS. Särskilt kategorier som ortnamn och rörelseuttryck analyserades med utgångspunkt i terrängmodeller, inklusive parametrar som höjd, lutning och strömordning, i ett försök att bättre förstå de semantiska principerna bakom de språkliga kategorierna. Detta unika tvärvetenskapliga arbete var banbrytande i sitt bruk av GIS för att undersöka fysiska yttringar av språkliga kategorier. – En annan infallsvinkel kombinerade lingvistisk och psykologisk expertis för att undersöka de fem sinnesmodaliteterna och hur dessa tar sig språkliga uttryck i respektive språk. Genom strukturerad elicitering med hjälp av specialdesignade stimulus- och intervju-kit undersökte projektet olika sätt att beskriva sinnesintryck, liksom hur konventionaliserade och stabila dessa strategier är bland talare i ett visst språksamhälle. Vårt arbete med ovanliga sätt att representera lukter har fått särskild uppmärksamhet. – Ytterligare en infallsvinkel kombinerade lingvistisk expertis med expertis på religion och trossystem, och utvecklade ett ramverk för att studera och förstå den roll som perception och miljö spelar i rituellt språk jämfört med språk i allmänhet. – Dessutom undersökte projektet vilken roll försörjningssystem och sociala särdrag spelar för hur den omgivande miljön uppfattas, konceptualiseras och uttrycks. Här ägnade vi särskild uppmärksamhet åt hur mobila samhällen som jägare-samlare förhåller sig till rum, plats och landskap, och belyste en invecklad mångfald och komplexitet i förhållandet mellan språk, kognition och kultur. Vårt okonventionella tvärvetenskapliga tillvägagångssätt bidrog med nya insikter i detta avseende och våra metoder, resultat och samarbetsmodell fick uppmärksamhet i ett bredare antropologiskt sammanhang. – Slutligen genererade projektet en omfattande mängd annoterade inspelningar av språkbruk i dess spatiala sammanhang. Dessa unika datauppsättningar från mindre kända och hotade språkmiljöer är under sammanställning till en digital multimediaresurs, organiserad och lagrad i en hållbar forsknings- och arkivmiljö, och tillgänglig även för framtida referens.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Projektets unika tillgång till ursprungsbefolkningars samhällen, språk och kunskapssystem har väckt intresse hos flera externa forskare inom områden som psykobiologi, hållbarhetsvetenskap och livsmedelsvetenskap. Ett antal nya samarbeten och forskningsidéer har därmed växt fram ur projektet med potential att utvecklas vidare inom en snar framtid.
SPRIDNING, SAMVERKAN
Projektresultaten har kontinuerligt publicerats i internationella vetenskapliga kanaler, främst som artiklar i tidskrifter med hög genomslagskraft, till exempel Philosophical Transactions of the Royal Society, Frontiers in Psychology, Science, Linguistics, PLOS One, Trends in Cognitive Sciences, International Journal of Social Research Methodology, Journal of Linguistic Geography, Proceedings of the Royal Society, och Topics in Cognitive Science. – Projektresultaten har också regelbundet presenterats vid större internationella konferenser och workshops (sammanlagt 18), exempelvis Annual Meeting of the Cognitive Science Society, Association for Linguistic Typology, International Conference on Hunting and Gathering Societies, Colloquium on African Languages and Linguistics, International Conference on Austro-Asiatic Linguistics, Association of American Geographers Meeting, International Conference on Language Documentation and Conservation, och CogLing. – Offentliga föreläsningar av projektmedlemmar samt populärvetenskapliga publikationer (inklusive ett bidrag till The RJ Yearbox 2021) har vänt sig till den bredare allmänheten. Vår samverkan med det omgivande samhället har också innefattat ett nära samarbete med och återkoppling till de språksamhällen som studerats i projektet.
Det övergripande syftet med projektet var att utveckla en miljö och modell för innovativt tvärvetenskapligt samarbete. Detta gjordes genom att sätta fältlingvister i centrum för ett tvärvetenskapligt forskningsramverk där språkexpertis utgjorde en avgörande kopplingspunkt mellan forskare och mindre kända språksamhällen och kunskapssystem. I Jubileumsinitiativets anda var projektets uttryckliga avsikt att skapa nya utsikter för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning genom korsbefruktning inom och utanför human- och samhällsvetenskaperna och därigenom göra det möjligt att formulera nya, intressanta och viktiga forskningsfrågor. I detta avseende har projektet gett en rik skörd. Under projektperioden har den dynamiska interaktionen mellan projektmedlemmar från lingvistik, psykologi, religionshistoria och geovetenskap genererat en mängd idéer, av vilka ett antal har utvecklats till forskningsfrågor och studier. Varje projektstudie och resultat som rapporteras här representerar en tvärvetenskaplig insats som innefattar två eller flera av de deltagande disciplinerna.
GENOMFÖRANDE
Projektidén byggde i grunden på en empirisk infrastruktur i form av språkobservatorier i mindre kända, småskaliga språksamhällen och tillhörande lingvistisk expertis. Denna miljö gav unik empirisk tillgång för discipliner för vilka sådana samhällen annars vanligtvis ligger utom räckhåll, praktiskt eller analytiskt. Det gjorde det också möjligt för oss att formulera nya forskningsområden och frågor som spände över flera discipliner. Projektet bedrev därför intensivt fältarbete i fyra språkobservatorier: asli (Malackahalvön), avatime (Ghana), penan (Borneo) och navajo (New Mexico). Vårt tvärvetenskapliga samtal kretsade i allt väsentligt kring temat mänsklig perception, och en mängd olika forskningsidéer som berörde detta tema utvecklades och följdes upp.
TRE VIKTIGA RESULTAT, SLUTSATSER
1. Betydande framsteg gjordes i vår utveckling av metoder för att utforska sinnena i förhållande till omgivningen, särskilt i syfte att skapa analytiska miljöer för undersökning av multisensoriska representationer av landskap. I ett nydanande program använde vi actionkameror för att samtidigt göra audiovisuella och geospatiala inspelningar av språkbrukare som rörde sig genom, interagerade med och talade om den omgivande storskaliga miljön. Kamerorna registrerade de sedda och hörda sinnesintrycken liksom de visuella och auditiva aspekterna av mänsklig kommunikation (gester och talat språk), och deras inbyggda GPS registrerade de exakta koordinaterna för dessa intryck och uttryck. Vidare extraherade och integrerade vi på ett innovativt sätt dessa geospatiala data i ELAN, ett verktyg för tidskopplad annotering av audiovisuella data. Genom att kalibrera de audiovisuella och geospatiala signalerna på tidslinjen och infoga geodata som en nivå i ELAN skapade vi en miljö där tidskopplade annoteringar av audiovisuellt observerat beteende enkelt kunde länkas och utforskas i förhållande till motsvarande geografiska koordinater. Detta var ett betydande konceptuellt framsteg som gjorde det möjligt för oss att göra mycket detaljerade analyser av förhållandet mellan sinnesintryck, språkliga yttranden och platser. Vi tillämpade denna metod i alla våra observatorier.
2. En stor del av projektarbetet berörde den utmaning som språklig mångfald utgör i förhållande till förmodat grundläggande miljöbegrepp och dess konsekvenser för hållbarhetsstudier och -policy. Våra studier av begreppet skog/forest är bra exempel. Dessa belyser den semantiska mångfalden i terminologi som uttrycker trädbevuxen terräng, något som brukar förbises i internationella skogsvårdsprogram. Våra studier är några av de första språkliga undersökningarna av denna semantiska variation. Resultaten är en nyttig påminnelse till beslutsfattare och organisationer inom skogsvård att ett till synes enkelt begrepp som "skog" inte är så lätt att översätta och att det krävs en förståelse av lokala inhemska klassificeringssystem för att skogsvårdsprogram ska kunna förmedlas på ett effektivt sätt. I en separat undersökning visade vi att "landskap" – ett centralt begrepp i internationella miljökonventioner – är en svårdefinierad domän som tar sig olika begreppsliga uttryck i olika språk, även närbesläktade sådana. Vårt projekt har med dessa olika studier för första gången lyft fram språk och språklig mångfald som viktiga perspektiv i implementeringen av de globala hållbarhetsmålen. Denna aspekt kan komma att bli ett av projektets viktigaste resultat på lång sikt.
3. Vårt projekt producerade en betydande mängd tvärvetenskaplig forskning kring miljöuppfattning och -kategorisering i de olika språkobservatorierna. En av infallsvinklarna var att kombinera språklig och geografisk expertis genom att använda geografiska informationssystem för att dokumentera och utforska rumsliga kategorier som samlats in med GPS. Särskilt kategorier som ortnamn och rörelseuttryck analyserades med utgångspunkt i terrängmodeller, inklusive parametrar som höjd, lutning och strömordning, i ett försök att bättre förstå de semantiska principerna bakom de språkliga kategorierna. Detta unika tvärvetenskapliga arbete var banbrytande i sitt bruk av GIS för att undersöka fysiska yttringar av språkliga kategorier. – En annan infallsvinkel kombinerade lingvistisk och psykologisk expertis för att undersöka de fem sinnesmodaliteterna och hur dessa tar sig språkliga uttryck i respektive språk. Genom strukturerad elicitering med hjälp av specialdesignade stimulus- och intervju-kit undersökte projektet olika sätt att beskriva sinnesintryck, liksom hur konventionaliserade och stabila dessa strategier är bland talare i ett visst språksamhälle. Vårt arbete med ovanliga sätt att representera lukter har fått särskild uppmärksamhet. – Ytterligare en infallsvinkel kombinerade lingvistisk expertis med expertis på religion och trossystem, och utvecklade ett ramverk för att studera och förstå den roll som perception och miljö spelar i rituellt språk jämfört med språk i allmänhet. – Dessutom undersökte projektet vilken roll försörjningssystem och sociala särdrag spelar för hur den omgivande miljön uppfattas, konceptualiseras och uttrycks. Här ägnade vi särskild uppmärksamhet åt hur mobila samhällen som jägare-samlare förhåller sig till rum, plats och landskap, och belyste en invecklad mångfald och komplexitet i förhållandet mellan språk, kognition och kultur. Vårt okonventionella tvärvetenskapliga tillvägagångssätt bidrog med nya insikter i detta avseende och våra metoder, resultat och samarbetsmodell fick uppmärksamhet i ett bredare antropologiskt sammanhang. – Slutligen genererade projektet en omfattande mängd annoterade inspelningar av språkbruk i dess spatiala sammanhang. Dessa unika datauppsättningar från mindre kända och hotade språkmiljöer är under sammanställning till en digital multimediaresurs, organiserad och lagrad i en hållbar forsknings- och arkivmiljö, och tillgänglig även för framtida referens.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Projektets unika tillgång till ursprungsbefolkningars samhällen, språk och kunskapssystem har väckt intresse hos flera externa forskare inom områden som psykobiologi, hållbarhetsvetenskap och livsmedelsvetenskap. Ett antal nya samarbeten och forskningsidéer har därmed växt fram ur projektet med potential att utvecklas vidare inom en snar framtid.
SPRIDNING, SAMVERKAN
Projektresultaten har kontinuerligt publicerats i internationella vetenskapliga kanaler, främst som artiklar i tidskrifter med hög genomslagskraft, till exempel Philosophical Transactions of the Royal Society, Frontiers in Psychology, Science, Linguistics, PLOS One, Trends in Cognitive Sciences, International Journal of Social Research Methodology, Journal of Linguistic Geography, Proceedings of the Royal Society, och Topics in Cognitive Science. – Projektresultaten har också regelbundet presenterats vid större internationella konferenser och workshops (sammanlagt 18), exempelvis Annual Meeting of the Cognitive Science Society, Association for Linguistic Typology, International Conference on Hunting and Gathering Societies, Colloquium on African Languages and Linguistics, International Conference on Austro-Asiatic Linguistics, Association of American Geographers Meeting, International Conference on Language Documentation and Conservation, och CogLing. – Offentliga föreläsningar av projektmedlemmar samt populärvetenskapliga publikationer (inklusive ett bidrag till The RJ Yearbox 2021) har vänt sig till den bredare allmänheten. Vår samverkan med det omgivande samhället har också innefattat ett nära samarbete med och återkoppling till de språksamhällen som studerats i projektet.