Ulrika Bergmark

Integration av forskning i skolundervisningen Utbildningsförvaltningen Piteå kommun

Att integrera forskning i skolundervisning fick en central roll i den nya skollagen som anger att utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Det kan handla om att forskningsrön ska spridas till skolan där lärare implementerar dessa i sin undervisning till att lärare och rektorer själva är aktiva som medforskare i den systematiska kunskapsbildningen om lärande och undervisning, dvs. lärare som forskar i sin egen praktik.
Syftet med forskningen i den föreslagna forskningsplanen är dels att analysera och problematisera erfarenheter med att integrera forskning och forskningsbaserat arbetssätt i skolundervisning gjorda av olika aktörer inom kommun och akademi, dels identifiera utmaningar och möjliggörande strategier i samverkan mellan kommun och akademi.
Teoretiskt utgår forskningen ifrån livsvärldsfenomenologi. De datainsamlingsmetoder som kommer att användas är främst intervjuer, skriftliga reflektioner, observationer, fokusgruppssamtal och digitala produktioner. Deltagare i forskningen är lärare, rektorer, och områdes- och förvaltningschefer samt vetenskaplig ledare i Piteå kommun, elever i grund- och gymnasieskolan, samt forskare/lärarutbildare och lärarstudenter vid Luleå tekniska universitet och Umeå universitet.
Det kommer att ske ett kunskapsutbyte mellan kommun och akademi i de planerade delprojekten. Förutom detta sker utbytet med hjälp av exempelvis seminarier vid respektive organisation där också lärarutbildning involveras.

Slutredovisning
Vetenskaplig slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling
Syftet med Flexitprojektet är dels att analysera och problematisera erfarenheter med att integrera forskning och forskningsbaserat arbetssätt i skolundervisning gjorda av olika aktörer inom kommun och akademi, dels identifiera utmaningar och möjliggörande strategier i samverkan mellan kommun och akademi. Eftersom Flexitprojektet är praktiknära har forskningen anpassats utifrån deltagarnas behov och erfarenheter. Forskningen kom också att genomföras i samverkan med andra forskare som Piteå kommun har knutet till sin verksamhet och även Flexitforskarens kollegor, nationellt och internationellt.

Genomförande
Flexitprojektet har utgått från olika frågeställningar och genomförts på tre olika nivåer i den kommunala organisationen.

Strategisk nivå
Vilka idéer, strategier och handlingar styr och styrs de olika aktörerna av i arbetet med att integrera praktiknära forskning i lärares arbete? Vilka dilemman uppstår i mötet mellan kommun och akademi när skolnära forskning ska hanteras i skolpraktiken? Deltagare omfattade ledamöter i Piteå utbildningsvetenskapliga råd, ledningen vid utbildningsförvaltningen samt representanter från två universitet. Datainsamlingarna bestod av en enkät med efterföljande workshop. Totalt antal deltagare: 24.

Mellanchefsnivå
Vad innebär ett vetenskapligt förhållningssätt allmänt och i din roll som rektor mer specifikt? Deltagare var rektorer i förskola, grundskola och gymnasium. Datainsamlingen bestod av en enkät. Totalt antal deltagare: 23.

Praktiknära nivå
Vilka problem, frågor och kunskaper synliggörs i lärares praktiknära forskning? Vad innebär ett vetenskapligt förhållningssätt allmänt och i din roll som lärare mer specifikt? Hur kan professionen och den kommunala organisationen göra bruk av lärarens kunskaper för att utveckla skolans verksamhet? Lärare och rektorer har tillsammans med Flexitforskaren genomfört aktionsforskningsprojekt som syftar till att integrera forskning i undervisningspraktiken. Totalt deltog 50 lärare och rektorer i fem aktionsforskningsprojekt. Flexitforskaren fungerade som vetenskaplig handledare och forskare i dessa projekt. Datainsamlingarna bestod av skriftliga reflektioner och dokumentationer från projekten.
Förutom aktionsforskningsprojekten omfattade studier på den praktiknära nivån att 242 lärare deltog i enkäten (som även rektorerna genomförde, se beskrivning ovan).

Projektets tre viktigaste resultat
Tolkning och förståelse för uppdraget om utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Uppdraget att integrera forskning i skolan har sin grund i skollagen som slår fast att utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Flexitprojektet visar att lärare och rektorer upplever att skollagsuppdraget kan vara utmanande. Samtidigt anser de också att det finns möjligheter, som relaterar till professionell utveckling och skolutveckling. Resultaten pekar därför på att det första steget i att realisera skollagsuppdraget är att lärare och rektorer tolkar och skapar förståelse för uppdraget. I studien framhålls även att det behövs praktiska förutsättningar som tid, resurser och stöd av rektor för att utföra skollagsuppdraget. Behovet av kompetensutveckling för att öka lärares och rektorers vetenskapliga kunskaper och kompetenser betonas också.

Iscensättande av uppdraget i verksamheten – utveckling av kunskaper och kompetenser om vetenskaplighet, undervisning och samverkan
Flexitprojektet illustrerar olika sätt som lärare kan iscensätta skollagsuppdraget och vad som krävs för att de ska kunna praktisera en forskningsbaserad undervisning. Exemplen är utbildning på avancerad nivå och aktionsforskning.

Utbildning på avancerad nivå
I den studerade utbildningen genomförde lärare studier i sin undervisning som redovisades i uppsatser som analyserades. Analysen visar att uppsatserna har olika utgångspunkter (lärar- eller forskarröst) men att både vetenskaplig kunskap och lärarkunskap finns närvarande i hela forskningsprocessen. Lärarna pendlar mellan att använda lärarerfarenheter och vetenskapliga kunskaper i de olika delarna av processen. De forskande lärarnas kontextuella kunskaper både gynnar och utmanar den vetenskapliga kunskapen och vice versa. Genom forskningsresultat och forskningsmetoder kan de forskande lärarna förstå sin egen undervisningspraktik och också hitta vägar för utveckling. Lärares kontextuella kunskap kan således inte underskattas eftersom den ger möjlighet till en djupare förståelse för lärares egen praktik.

Aktionsforskning i undervisningen: förväntningar och motiv samt professionellt lärande
Analysen av lärarnas initiala motiv till och förväntningar på deltagande i aktionsforskning visar att lärarna har en förväntan om att det ska leda till individuell och kollegial utveckling och lärande. De hoppas att kunna göra skillnad för barnen och eleverna – att det ska leda till högre måluppfyllelse. Slutligen är förhoppningen att arbetet ska leda till att höja medvetenheten om och statusen på läraryrket. När förväntningarna i slutet av projektet jämfördes med resultaten kan det konstateras att de initiala förväntningarna om individuellt och kollegialt lärande som lärarna hade infriades i mångt och mycket. Något som skiljer sig mellan initiala förväntningar och upplevda resultat är att lärarna i slutet av processen beskriver att relationerna mellan dem och deras rektor, och mellan dem och forskaren, hade stärkts mer än förväntat, vilket innebar utökat erfarenhetsutbyte och ömsesidigt engagemang. På en generell nivå visar lärarnas slutreflektioner att de ser tecken på att barn och elever har lärt sig det som lärarna från början förväntade sig att de skulle göra.
Lärarnas professionella lärande i aktionsforskningsprojekten omfattar tre områden: forskning, undervisning och samverkan. Det professionella lärandet inom forskning innebär att de tolkar, omförhandlar och praktiserar skollagsbegreppen. De utvecklar ett professionellt språk för att tala om forskning och utökar användningen av vetenskapliga metoder. Även om lärarna är erfarna är deras professionella lärande inom området undervisning tydligt. De omformulerar och förändrar sin lärarroll och provar nya metoder i undervisningen. Lärarnas professionella lärande omfattar även medvetenhet om relationernas roll i undervisningen, och de fördjupar relationerna med barn och elever, kollegor och forskaren genom ökad samverkan.
Aktionsforskning omfattar nära samverkan mellan lärare och forskare. Denna typ av forskning utförs tillsammans med människor snarare än på någon, vilket förändrar forskarnas och lärarnas roller och ansvar, och därmed relationerna mellan dem. Etiska dilemman kan uppstå där skillnader mellan forskares och deltagares roller är blir så skarpa, eftersom deltagarna är aktiva i kunskapsbildningen. Flexitprojektet pekar på att det är viktigt att värdera både forskares och lärares kompetenser och att det är centralt att samtala kring roller och ansvar.

Utmaningar och möjliggörande strategier i samverkan mellan kommun och akademi
Flexitprojektet synliggör utmaningar i samverkan mellan kommun och akademi. En utmaning handlar om att det tar tid att lära känna varandras organisationer och vilka specifika förutsättningar som råder. En annan utmaning är att kvalitetsarbete kan utföras på olika sätt och har olika tidsrytmer, vilket ibland försvårar samverkan. I Flexitprojektet har dock utmaningarna hanterats på ett konstruktivt sätt genom att i stället fokusera på öppningar och möjligheter i samverkan. De möjliggörande strategierna omfattar exempelvis att ha tillit till olika kompetenser som finns inom respektive organisation, att mötas på ett jämbördigt sätt och att arbeta mot gemensamma mål.

Samverkan mellan lärosäte och organisation
Genom Flexitprojektet har samverkan mellan lärosäte och organisation fördjupats och vidgats genom att Flexitforskaren arbetat i kommunen med både forskning och utveckling, och då samarbetat med lärare, rektorer, vetenskaplig ledare, övriga ledningen för utbildningsförvaltningen samt ledamöter i Piteå utbildningsvetenskapliga råd. Inom Flexitprojektet har ett antal vetenskapliga artiklar och böcker publicerats i samverkan mellan Flexitforskaren och kommunanställda.
Flexitprojektet har gett spin-off-effekter i form av nya forskningssamarbeten. Flexitforskaren har etablerat ett nära samarbete med forskare vid Umeå universitet och de har genomfört studier tillsammans. Flexitforskaren har också knutit kontakter med forskare från Göteborgs universitet som arbetar med aktionsforskning. Samverkan kommer att fördjupas efter Flexitprojektets slut i och med ett gemensamt forskning- och utvecklingsprojekt inom förskolan som startar hösten 2022, där bland annat förskollärare och rektorer från Piteå kommun deltar. Ytterligare ett nytt forskningssamarbete har etablerats i spåren av Flexitprojektet och det är en FoU-miljö om svenskämnets didaktik. Där ingår lärare från grund- och gymnasieskolan samt forskare från både Umeå universitet och Luleå tekniska universitet och gruppen avser att göra en gemensam ansökan om externa forskningsmedel.

Spridning av forskningen
Forskningen inom Flexitprojektet har spridits på olika sätt: via forskningsartiklar i vetenskapliga tidskrifter, muntliga och skriftliga redovisningar vid nationella och internationella forskningskonferenser, populärvetenskapliga böcker och bokkapitel samt muntliga presentationer och workshops i kommunen, vid det egna lärosätet, vid andra lärosäten och kommuner samt skolmyndigheter och fackförbund.
Forskningen har också presenterats på kommunens och lärosätets hemsidor samt via sociala medier och intervjuer i media vid ett flertal tillfällen (se separat fil Publikationer och presentationer av forskningen).

Publikationslista
Se separat sammanställning Publikationer och presentationer av forskningen.
Personlig hemsida: https://www.ltu.se/staff/u/ulrber-1.12579
Bidragsförvaltare
Piteå kommun
Diarienummer
RMP17-0054:1
Summa
SEK 2 591 000,000
Stödform
RJ Flexit
Ämne
Pedagogik
År
2017