Slutredovisning av kommunikationsprojektet ”Konsten att förmedla kunskap: ’Under strecket’ som digital resurs i ett nytt medielandskap”

Projektets syfte samt utveckling under projektperioden

Kommunikationsprojektet ”Konsten att förmedla kunskap: ’Under strecket’ som digital resurs i ett nytt medielandskap” löpte under hela 2018 och hade tre sammanvävda syften. För det första ville vi digitalt tillgängliggöra en del av det rikhaltiga historiska arkiv som utgörs av Svenska Dagbladets dagliga essäsida, ”Under strecket”, för att därigenom uppmuntra till fördjupad kunskapsinhämtning. För det andra ville vi utifrån detta unika pressmaterial bidra till analyser av den akademiska kunskapens växlande innehåll, uttryck och karaktär under de senaste hundra åren. För det tredje ville vi stimulera till diskussioner om villkoren för samtidens och framtidens kvalificerade kunskapsförmedling i en snabbt föränderlig offentlighet. Dessa tre syften förverkligades successivt under 2018 genom olika aktiviteter och publikationer.

Kort om genomförandet samt en diskussion om projektets mål nåddes

Projektets övergripande målsättning var således att demonstrera den kvalificerade kunskapsförmedlingens plats och värde, både i historien och i samtiden – och vi gjorde det genom tre olika angreppssätt. Därmed genomförde vi i allt väsentligt kommunikationsprojektet i enlighet med vår plan.

1. Tillgängliggörande: ett urval av streckare från 100 år

Vi har digitaliserat och tillgängliggjort ca 350 särskilt utvalda understreckare från de senaste hundra åren. Ambitionen har varit att digitalisera artiklar av ett särskilt historiskt intresse, av namnkunniga skribenter och/eller som behandlar viktiga historiska skeenden och som representerar de olika ämnesområden som har skildrats i understreckare genom åren – från kultur, litteraturvetenskap och historia till naturvetenskap, teknik och politik.

Tidigare har detta material tillgängliggjorts som en del av Kungl. Bibliotekets digitalisering av Svenska Dagbladet och övriga svenska dagstidningar, i form av ett pdf-arkiv åtkomligt för KB:s besökare och SvD:s prenumeranter. I detta arkiv saknas dock möjligheten att filtrera sökningar till att gälla enbart streckare och det erbjuder heller ingen annan guidning in i det unika streckararkiv som i dagsläget omfattar sammanlagt över 36 000 artiklar.

I vårt kommunikationsprojekt valde vi därför att genom ett OCR-läsningsprogram överföra äldre streckare och återpublicera dem som html-artiklar (enligt samma modell som övrigt material på SvD.se). Det är ett förfarande som har ökat artiklarnas tillgänglighet och läsbarhet på ett helt avgörande sätt, och samtidigt tillåtit mer flexibla presentationsmöjligheter.

Arbetet har letts av Under streckets redaktör Ludvig Hertzberg, som har djupa kunskaper om Under streckets arkiv, och som också har utgått bland annat från de månatliga listor med rubriker över understreckare som fram till 1990-talet publicerades i Svenska Dagbladet.

De artiklar som har digitaliserats inom ramen för projektet har gjorts fritt tillgängliga för samtliga läsare (det vill säga inte enbart SvD:s prenumeranter) och sökbara för allmänheten. De har försetts med följande faktaruta:

Denna understreckare publicerades ursprungligen den [datum] och återpubliceras här samt görs fritt tillgänglig för allmänheten i samband med Under streckets 100-årsjubileum, med stöd från Riksbankens Jubileumsfond.

Samtliga digitaliserade understreckare från 100 år har samlats i den digitala guiden ”Under strecket 100 år”: www.svd.se/under-strecket-100-ar . Den är resultatet av ett samarbete mellan redaktörer, formgivare och utvecklare och låter läsarna dyka ner i arkivet utifrån olika rubriker. Man kan välja understreckare om exempelvis litteratur, teknik eller världskrigen, eller ta del av redaktionens tips liksom texter av berömda skribenter.

Denna guide till understreckare från 100 år har rönt stor uppskattning bland läsare och har lyfts fram i branschen som ett innovativt exempel på hur arkivmaterial kan lyftas fram och tillgängliggöras. Den var en av finalisterna kategorin ”Årets idé”, som belönar framstående och idérik publicistisk förnyelse, inom tävlingen ”Årets dagstidning”. Den nominerades även till Schibsted Awards. Bara under de första veckorna var det 26 000 läsare som tog del av guiden.

2. Analys: streckare om streckare

Under strecket är ett unikt objekt i den kulturella och intellektuella offentligheten tack vare dess relativa konstans över tiden. Det gäller tveklöst för Sverige men även i ett internationellt perspektiv. Recensioner och andra typer av artiklar har i högre grad ändrat utseende, funktion och roll. Därför är streckarna en bra mätare på förändringar i kulturellt och intellektuellt avseende under denna hundraårsperiod.

Under 2018 vände vi oss därför till ett antal forskare och ämneskunniga skribenter och bad dem analysera hur olika ämnen har gestaltats i streckarna genom historien. De fick sedan diskutera sina fynd i artiklar som vi publicerade som just streckare. Även om det rörde sig om begränsade forskningsuppgifter bidrog dessa så kallade metastreckare till att kännedomen om Under strecket och dess plats i kultur- och presshistorien ökade avsevärt. Samtidigt kastade metastreckarna ljus över hur förmedlingen av kunskap i offentligheten har utvecklats.

Följande metastreckare publicerades under jubileumsåret:

Johan Östling, ”Sakkunskap och stil har byggt en bastion mot okunnigheten”, SvD 31/12 2017

Alva Dahl, ”Tron och litteraturen var centrum i Vallquists liv”, SvD 6/2 2018

Martin Kragh, ”Streckarna som tog oss med bakom järnridån”, SvD 10/4 2018

Helena Granström, ”Mörk materia en symbol för vårt hopp om ett framtida ljus”, SvD 15/4 2018

Arne Melberg, ”I SvD var Lagercrantz som mest personlig”, SvD 16/5 2018

Johan Östling, ”Vitter bastion under det revolutionära 1968”, SvD 24/5 2018

David Larsson Heidenblad, ”En framtidsman i det historiska arkivet”, SvD 5/10 2018

Mattias Tydén, ”Små förskjutningar i språket normaliserade Nazityskland”, SvD 14/10 2018

Johan Östling, ”Två historikers särskilda känsla för streck”, SvD 15/10 2018

Ludvig Hertzberg, ”Tungviktaren som hållit streck i 100 år”, SvD 17/10 2018

Arne Melberg, ”Den här texten är en levande anakronism” SvD 25/10 2018

Jakob Lien, ”Avancerat hjälpmedel eller människans arvtagare?”, SvD 28/10 2018

Jakob Lien, ”När datorerna bröt sig in i våra vardagsrum”, SvD 29/10 2018

Jesper Olsson, ”Avantgardet i de svarta rubrikernas backspegel”, SvD 3/12 2018

Ulrika Knutson, ”Därför hade Wägner knappast jublat över de första 100 åren”, SvD 16/12 2018

Jesper Olsson, ”Lars Jakobson skildrade 10-talet redan på 90-talet”, SvD 2/1 2019

Allt material som har tagits fram inom ramen för projektet har samlats på webbplatsen Under strecket 100 år. Där finns såväl digitaliserade understreckare (under rubriken ”Streckare från 100 år”) som analyser av understreckare och andra relaterade texter (under rubriken ”100 år med Under strecket”): https://www.svd.se/om/under-strecket-100-ar

3. Sammankomster: seminarier och konferens

För att bredda anslaget och stimulera till diskussion anordnade vi även tre fysiska sammankomster under 2018. I samtliga tre fall rörde det sig om arrangemang där vi lät forskare och streckarskribenter diskutera Under strecket inför och tillsammans med en allmänintresserad publik.

• Bokmässan i Göteborg, 28 september: Vi anordnade ett seminarium (tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond) under rubriken ”Under strecket 100 år” med Lisa Irenius (moderator), Sigrid Combüchen, Daniel Sjölin och Johan Östling som deltagare. Seminariet kretsade mycket kring förutsättningarna för att ägna sig åt kunskapsförmedling. Samma dag presenterade dessutom Lisa Irenius och Johan Östling kommunikationsprojektet på Forskartorget.

• Kulturhuset, Stockholm, den 24 oktober: En helkväll för att förmedla nya insikter – om allt från fotokonst till rymdfärder – och samtal om bildning och kunskap. Här diskuterades bland annat framtiden för fördjupande texter och nyanserade resonemang och hur essäkonsten mår idag. Deltog gjorde bland annat Sara Danius, Christer Fuglesang, Arne Melberg, Nicklas Berild Lundblad, Astrid Söderbergh Widding med flera. Evenemanget blev snabbt fullt (450 platser).

• Lunds universitet, den 22 november: Vi arrangerade den vetenskapliga konferensen ”Under strecket 100 år”. Syftet var att belysa streckarnas historia och plats i offentligheten, men också att diskutera digitaliseringens effekter och villkoren för framtidens kvalificerade kunskapsförmedling i ett förändrat medielandskap. ett femtiotal deltagare. Som föredragshållare/paneldeltagare deltog Alexandra Borg, Alva Dahl, Mia-Marie Hammarlin, Lisa Irenius, Johan Jarlbrink, David Larsson Heidenblad, Victor Malm, Jesper Olsson, Daniel Sandström, Thomas Steinfeld, Ida Östenberg och Johan Östling. Publiken utgjordes av ett fyrtiotal intresserade ur forskarsamhället och allmänheten.

Erfarenheter och lärdomar

Vi är på det stora hela nöjda med hur kommunikationsprojektet om Under strecket gestaltade sig. Inom dess ramar ökade vid under 2018 kunskapen om Under strecket som arena för kunskapsförmedling både i det förflutna och i samtiden. Samtidigt tillgängliggjorde vi ett stort antal historiska artiklar som även framöver kommer att vara fritt tillgängliga via SvD:s webbplats. Intresset för Under strecket har ökat. Dels har guiden till utvalda understreckare från 100 år lockat in tiotusentals nya läsare till understreckare, dels har Under strecket uppmärksammats på andra vis under året och belönats med två utmärkelser för sin folkbildning: Lars Salvius-priset och Ann-Marie Lunds Encyklopedipris.

Intresset för de fysiska sammankomsterna som vi organiserade var betydande. I synnerhet gällde det för arrangemanget på Kulturhuset men också till de övriga strömmade publiken till.

Vårt kommunikationsprojekt har visat på värdet av samarbeten mellan forskare och journalister. Vi har bidragit med olika kompetenser och då projektet har nått en publik i medie- såväl som forskarvärlden har det lett till större ömsesidig förståelse mellan dessa. Diskussionen om hur medier och forskare kan samverka bättre har också fortsatt efter jubileumsåret, till exempel deltog Under strecket-redaktören Ludvig Hertzberg i ett panelsamtal om detta vid Göteborgs universitet 27/5 2019.

I Sverige fortgår digitalisering av olika typer av historiskt material. Det är en viktig process som har förutsättningar att lägga grunden för mycket ny forskning i framtiden. På samma gång är det angeläget att påminna om att digitaliseringen enbart är ett nödvändigt, inte tillräckligt, steg. Vårt projekt demonstrerar tvärtom betydelsen av att det digitaliserade materialet också får en attraktiv utformning och ackompanjeras av olika typer av introducerande eller vägledande texter. Om så inte sker är risken stor att ytterst kommer att ta del av det rikhaltiga material som finns i de växande digitala arkiven. För att så många som möjligt ska kunna hitta dit kan det krävas nya typer av samarbeten mellan arkivarier, forskare och journalister i framtiden.

När det gäller Under strecket-guiden har vi undersökt olika alternativ för hur läsare föredrar att botanisera bland arkivmaterial presenterat. Vi utgick från i huvudsak två alternativ:

1. Läsaren vill i första hand själv söka sig fram till det som intresserar honom eller henne genom att aktivt välja olika alternativ.
2. Läsaren vill i första hand få ett mindre urval presenterat för sig.

Erfarenheter både på Svenska Dagbladet och andra medier som vi delat erfarenheter med visar på att läsare alltmer föredrar alternativ två: att i första hand få ta del av ett mindre urval gjort av en redaktör. När läsare behöver aktivt skriva in eller klicka fram en mängd egna val är det ofta färre som tar del av materialet.

Vi valde därför att överst i guiden lyfta fram mindre urval av de hundratals streckare som publicerats: dels ”redaktionens val”, dels ”berömda skribenter”. Den intresserade läsaren kunde därefter dyka ner i arkivet utifrån olika samlingsrubriker: Den stora världen, Den nära världen, Teknikens århundrade, För kulturälskare, För bokslukare samt Världskrigen.

Även i denna del av guiden är antalet klick som krävs minimalt: läsaren behöver bara välja en rubrik och sedan flödar texterna fram efter en tidslinje.
Statistiken över användningen visar på att detta har varit ett framgångsrikt koncept – snittbesökaren har ägnat själva guiden en eller flera minuter innan man har klickat sig vidare till en specifik text. (Detta är en relativt lång stund i en digital miljö, där läsare lämnar sidor som man inte finner tillräckligt fängslande inom loppet av ett par sekunder.)

En annan lärdom under projektets gång är hur pass bristande metoderna för digitalisering av äldre tidningsartiklar fortfarande är när det gäller att korrekt återskapa texter. Det har krävts betydande manuella insatser för varje digitaliserad text, vilket har gjort att själva digitaliseringen har tagit mycket mer tid än vad vi från början hade räknat med. Detta – i kombination med att vi prioriterade arbetet med utvecklingen av Under strecket-guiden – har inneburit att vi inte har haft lika mycket tid till andra typer av innovativa grepp som vi hade hoppats på, som att låta serietecknare tolka streckare och guidning till själva formatet i form av till exempel ”Streckarskolan”. Dessa idéer finns dock kvar och vi hoppas kunna realisera dem vid annat tillfälle.

Webbsidor och eventuella publikationer, samt länkar till OA-publikationer
https://www.svd.se/under-strecket-100-ar

https://www.svd.se/om/under-strecket-100-ar