Martin Andersson

Resiliens mot ekonomisk krympning: social kapabilitet och utvecklingsländernas framväxt sedan 1950-talet

Sedan 1950-talet har få utvecklingsländer lyckats minska det ekonomiska avståndet till den rika världen. Perioder av tillväxt har varit oregelbundna och ofta kortvariga. För att förstå varför, har debatten fokuserat på den ekonomiska tillväxtens orsaker. Ett sådant angreppsätt missar dock en viktig komponent i utvecklingsdynamiken: rollen av ”ekonomisk krympning”. De länder som knappat in på västvärlden har, i förhållande till mindre framgångsrika länder, enligt våra beräkningar enbart uppvisat marginellt högre tillväxttakt under år av tillväxt. Den stora skillnaden utgörs av väsentligt färre år och mindre grad av ekonomisk krympning. Syftet med projektet är att inkludera ekonomisk krympning i analysen av utvecklingsprocessen och bättre förstå varför vissa länder är mer resistenta mot krympning än andra. För detta syfte krävs nya teoretiska perspektiv och djupare empirisk analys. Projektet söker svar på två frågeställningar. Den första är om avsaknad av krympning är relativt viktigare än tillväxttakten. Härvidlag identifieras historiska krympningsmönster och den relativa betydelsen av magnitud och frekvens av krympningen undersöks. Slutligen analyseras dessa mönster över tid för att utröna om krympningens dynamik består eller förändras. Den andra frågan är om ett lands resiliens mot krympning är beroende av dess grad av social kapabilitet, vilket undersöks genom att studera den sociala kapabilitetens olika element i både framgångsrika och eftersläpande utvecklingsländer.
Slutredovisning
Vetenskapliga slutredovisning

Projektets syfte och utveckling
Ett grundläggande syfte var att, med fokus på de senaste ca sjuttio åren, förstå den ekonomiska krympningens betydelse för möjligheten för eftersläpande ekonomier att komma ikapp. Det andra syftet var att bättre förstå varför vissa länder krymper oftare är andra länder och vilka faktorer som spelar mest roll för uppbyggandet av motståndskraft – resiliens - mot krympning. Härvidlag testades associationskraften i fem olika kapabiliteter som vaskats fram på såväl teoretiska som empiriska grunder för att se om dessa verkade rimliga. Sedan prövades om, hur och varför dessa förklaringsfaktorer spelar olika roll i olika sammanhang.
Genomförande av projektet
Arbetet bestod till en början av att inventera befintliga data över de mått och indikatorer vi önskade använda för att få empirisk uppfattning över den ekonomiska tillväxten och krympningen över tid, samt över de utvalda sociala kapabiliteterna. Detta för att kunna få en så heltäckande bild av så många utvecklingsländer som möjligt. Härvidlag var det av vikt att hitta data som sträckte sig över så lång tidsperiod som möjligt samt att dataserierna var kontinuerliga och internationellt jämförbara. Sedan lät vi sammanställa och bygga databaser av relevans för projektets forskningsfrågor. För en del av detta arbete anlitades ett antal masterstudenter som forskningsassistenter. Detta genererade en god övergripande uppfattning om utvecklingsländers krympningsmönster och huruvida resiliens mot krympning var associerat med de indikatorer på sociala kapabiliteter som vi på det teoretiskt-analytiska planet hade selekterat. Detta arbete bidrog till ett antal publikationer (och framtida dito) samt en god källa för presentationer och undervisningsmoment. Under projektets senare del har mer detaljerade fallstudier genomförts för att bättre kunna avgöra vilka mekanismer som spelat roll i enskilda fall, exempelvis i Indonesien, Brasilien, Colombia, Vietnam och Malaysia.
Under projektets gång närmade projektdeltagande forskare frågor om vilka implikationer projektets resultat har för närliggande frågeställningar inom utvecklingsforskningen. Vissa temporära djupdykningar gjordes för sådana ändamål, såsom resiliensens eventuella historiska och koloniala ursprung; transformationen av jordbrukssektorns politiska ekonomi och samverkan med ekonomins andra sektorer; samt det politiska ledarskapets roll vilka renderade i ett antal publikationer och nya forskningsidéer. Även djupstudie av arrangemang för social stabilitet och konflikthantering och dess koppling till krympningsmönster är under utveckling. En utlöpare från projektet som erhållit finansiering från annat håll är att specifikt studera den finansiella sektorns utveckling och betydelsen av centralbankers autonomi för att minska risk för volatilitet och krympningstendenser. Här tittar vi mer i detalj på till exempel Tanzania och Kenya, två länder med liknande kolonialt ursprung men med väldigt olika utfall vad gäller krympning.
Projektets tre viktigaste resultat
För det första visar projektet att utvecklingsländers kapacitet att skapa välstånd bygger mer på deras förmåga att begränsa ekonomins krympningstendenser än förmågan att generera tillväxt. Bland annat har forskningsprojektet visat att det asiatiska ekonomiska miraklet inte främst är ett tillväxtmirakel utan ett resiliensmirakel. Detta har öppnat upp möjligheter för en mer fullödig förståelse för den transformation som många länder i Öst- och Sydöstasien genomgått under efterkrigstiden och som fortsätter att utgöra det mest signifikanta, och inspirerande, forskningsfältet för förbättrad förståelse om ekonomiers möjligheter till catching up. Ytterligare betydande forskningsresultat är att de kapabiliteter (transformation, inclusion, autonomy, accountability och social stability) som projektet från början fokuserade på också visade sig vara tydligt associerade med krympningsresiliens. Verkligheten visade sig rimma relativt väl med de teoretiska resonemangen. Men, även detta av stor betydelse, förklaringskraften varierar mellan länder och över tid – dynamiken är svårfångad på det aggregerade planet. Allteftersom data införskaffades och analyserades framkom komplexa samspel mellan sociala kapabiliteter och krympningsresiliens. Exempel på sådana interaktioner är att den ökande ekonomiska komplexiteten stärker resiliensen i början på utvecklingsprocessen samtidigt som den kan späda på ojämlikhet, vilket i sin tur kan försvaga resiliensen. En därpå följande konsekvens består i att dynamiken i samspelet mellan de sociala kapabiliteterna och resiliens mot krympning bara kan komma att förstås av mer djuplodande fallstudier. Detta banar väg för nya studier om vilka policyval som har bäst möjlighet att skapa välstånd och som letar bortom de traditionella tillväxtmekanismerna. Sammantaget visar detta på att den grundläggande analysmodellen är rimlig men att fördjupad kunskap om utvecklingsprocessen över tid kräver kompletterande studier och metoder.

Nya forskningsfrågor

Den mest angelägna nya forskningsfrågan som projektet lett fram till är hur man kan överföra vad vi nu vet om betydelsen av krympningsresiliens till formulerandet av utvecklingsstrategi och förslag på konkreta policyval. Hur kan den av projektet genererade kunskapen förbättra utvecklings- och biståndspolitiken som sedan utvecklingsekonomins begynnelse strax efter andra världskriget rönt relativt begränsad framgång? Den konkreta forskningsuppgiften blir då att följa policyprocessen i länder som stärkt sin resiliens mot krympning och vilka lärdomar som då kan dras av detta. För att grundligt belysa dessa frågor och finna plausibla svar krävs att man systematiskt går på djupet i flera enskilda fall. Ytterligare forskningsfrågor som väntar svar är frågan om kausalitet, speciellt kumulativ kausalitet över tid, mellan de olika sociala kapabiliteterna och samspelet med krympningsfrekvensen. Likaså vilken roll olika typer av politiska regimer har för krympningsmönster kräver ny forskning. Även vilka implikationer forskningsresultaten får för diskussionen om hållbar utveckling och välståndsbyggande – om krympningsresiliens och miljömässig resiliens är ömsesidigt förstärkande är även det en fråga för framtida forskning. Andra nya forskningsfrågor som bygger på projektets diskussion om resiliens i vidare mening handlar om det går att finna att ett samhälles resiliens på makronivå också återspeglas på hushålls- eller individnivå. Ett sådant forskningsprojekt är redan igång.


Samverkan och spridning av forskning
Spridning och samverkan har bedrivits på många olika sätt och i olika forum och har intensifierats under projekttidens gång. Bland annat har detta skett genom presentationer av forskningen vid seminarier och workshops. Några exempel på sådana inbjudningar är forskarseminariet arrangerat av Centrum för miljö- och klimatforskning kring begreppet ”Resilience” (Pufendorfinstitutet 2020) och webinariet Social Resilience Beyond the West för School of Social Work (2022) samt årligt återkommande presentationer för nanoteknologer vid fysiska institutionen vid LU i en kurs om Hållbarhet.
Samverkan har varit påtaglig med WINIR (World Interdisciplinary Network for Institutional Research) och projektet och dess medlemmar har i olika sammanhang haft samröre med närbesläktad forskning och forskare inom institutionell analys. En projektmedlem (Axelsson) har också agerat som ledamot i the WINIR council. Annan samverkan av flervetenskaplig karaktär har uppstått via Lunds universitets profilområdessatsning 2022-2030 kring mänskliga rättigheter, där projektets fokus på olika aspekter av sociala kapabiliteter visat sig vara av relevans (Andersson ingår som koordinator i dess styrgrupp). Forskningen har också spridits genom samverkan med GReCEST vid möte vid dess årliga konferenser, såsom vid Peking University 2019 och den web-baserade konferensen 2022. http://www.grecest.org.
I november 2023 presenterades projektet och dess resultat vid Global Development Institute vid Manchester University med vars forskargrupp framtida samarbeten om ekonomisk krympning är planerade, se https://events.manchester.ac.uk/event/event:f28g-loipoh6p-wns12h/resilience-to-economic-shrinking-as-a-development-strategy-for-the-21st-century
Projektet beviljades att organisera en session (Economic Shrinking, Social Capabilities and long-term Economic Development) vid den ekonomisk-historiska världskongressen i Paris 2022. Inom det ekonomisk-historiska fältet är detta möte, som hålls var fjärde år, det mest betydelsefulla och välbesökta ekonom-historiska mötet och konstituerar ett forum för den forskningen som anses ligga i framkant inom disciplinen (se https://www.wehc2022.org/program-details/resilience-to-economic-shrinking-and-long-term-economic-development)
Med avseende på spridning inom utbildningsområdet och för yngre och framtida forskare har diskussioner om sociala kapabiliteter och ekonomisk krympning hittills varit centrala tema i dussintalet mastertuppsatser, explicit relaterat till projektet och dess forskningsrön (enligt uppsatsdatabasen LUP Student papers). Forskningsresultat från projektet samt krympningsperspektivet i allmänhet behandlas numera (och som ett direkt resultat av projektet) i flertalet kandidat- och masterkurser i ekonomisk historia och utvecklingsstudier vid Lunds universitet och vid University of St Andrews. En före detta student vid ekonomisk-historiska institutionen och sedemera medförfattare till en av projektets publikationer, blev 2023 antagen som doktorand vid Stockholms universitet. Detta avhandlingsprojekt har arbetstiteln Resilience to Economic Shrinking. Andersson är för övrigt biträdande extern handledare för detta doktorandprojekt. En ytterligare doktorand vid EHL, Lunds universitet, skriver delar av sin avhandling om strukturomvandling och krympningsmönster i det koloniala Afrika med referens till projektets forskningsresultat.
Under projektets slutfas och i takt med att nya forskningsfrågor uppstått av policyrelevant karaktär har samarbete inletts med bland andra Stockholm Resilience Center om hur såväl ekologisk som ekonomisk resiliens kan tänkas samspela för att bättre förstå processer som leder till hållbar utveckling.
En av de mest signifikanta samverkansprocesserna inom ramen för projektet har utarbetats tillsammans med den afrikanska unionens utvecklingsorganisation, AUDA-NEPAD. Som en del av denna organisations initiativ att generera indikatorer för science, technology and innovation i Afrika, utvecklade Andersson en uppdragsutbildningskurs, för vilken han är kursansvarig. Kursen är ämnad för afrikanska tjänstemän inom politik och offentlig sektor och hålls i Lund varje år (2022-25). Kursinnehållet är till viss del en direkt produkt av forskningsprojektet. Om detta står det mer att läsa om här: https://www.lunduniversity.lu.se/admissions/professional-education/capacity-building-programmes/innovation-transformation-and-resilience-sustainable-development
Bidragsförvaltare
Lunds universitet
Diarienummer
P18-0603:1
Summa
SEK 4 759 000,000
Stödform
RJ Projekt
Ämne
Nationalekonomi
År
2018