Demokrati, korruption och ojämlikhet- syntetisering och färdkarta för forskning kring institutioners kvalitet
Min forskning syftar till att förstå orsakerna till sociala, politiska och ekonomiska ojämlikheter samt hur ojämlikhet kan motverkas. Jag behandlar särskilt hur transparens och olika former av korruption påverkar politiska drivkrafter för omfördelning, genom analyser av bland annat allmänhetens stöd för utvecklingsbistånd, handel med utsläppsrätter, räddningspaket inom EU och tillgång till offentlig service. Forskning om korruptionens effekter och orsaker har länge i huvudsak använt aggregerade mått som mäter hur mycket korruption det finns i ett visst land. Min forskning visar att olika typer av korruption kan ha radikalt olika effekter på politisk mobilisering och drivkrafter för ekonomisk omfördelning. Jag söker RJ Sabbatical för att syntetisera och fördjupa min forskningsagenda i syfte att dra generella slutsatser kring hur institutionell kvalitet påverkar ojämlikhet samt för mitt redaktörskap för en bok som är planerad med Oxford University Press (the Oxford Handbook of Quality of Government). Jag planerar att utföra en del av detta arbete vid Minda de Gunzburg Center for European Studies, Harvard University.
Slutredovisning
Demokrati, korruption och ojämlikhet
Mitt forskningsprojekt Demokrati, korruption och ojämlikhet undersöker kopplingen mellan korruption och social, politisk och ekonomisk ojämlikhet och varför demokratier ibland misslyckas med att minska korruptionsnivåerna och verka för det allmänna bästa. Projektet har hittills resulterat i flera artiklar i vetenskapliga tidskrifter och en samredigerad Oxford Handbook of Quality of Government som kommer att publiceras av Oxford University Press under sommaren 2021.
Den senaste tidens forskning har visat att samhällsstyrningens kvalitet (Quality of Government-QoG) har avgörande betydelse för ekonomisk, politisk och social hållbarhet, och därigenom för mänskligt välbefinnande i vid mening. De 38 kapitlen i vår kommande handbok ger en överblick över de senaste rönen inom detta snabbt expanderande forskningsfält och pekar även på möjliga framtida forskningsområden. De första kapitlen diskuterar olika teoretiska infallsvinklar och debatter kring vad som menas med QoG och hur detta begrepp kan mätas empiriskt. Nästa grupp kapitel sammanfattar och diskuterar den omfattande forskningen om hur QoG påverkar och påverkas av exempelvis demokratisk ansvarsutkrävande, etnisk mångfald, mänskligt välbefinnande, ekonomisk tillväxt, politisk legitimitet, miljömässig hållbarhet, jämställdhet, social sammanhållning och förekomsten av våldsamma konflikter. En tredje uppsättning kapitel behandlar möjligheter att förbättra QoG och vilka politiska åtgärder som har visats sig vara framgångsrika, eller mindre framgångsrika.
Även om demokratins förmåga att minska korruption kan synas självklar i ljuset av teoretiska förväntningarna om ansvarsutkrävande, visar empiriska undersökningar att demokratier inte alltid lyckas minska korruptionsnivåerna. I ett kapitel i vår kommande handbok, syntetiserar vi denna forskning, inklusive en stor del av min egen forskning inom detta område. Kapitlet granskar både länderjämförande studier och studier på individnivå, och ger en överblick över teorier och empiriska belägg kring varför vissa demokratier är mer framgångsrika än andra när det gäller att minska korruptionsnivåerna. Även om länderjämförande studier visar att många demokratier har relativt höga korruptionsnivåer ges många av svaren på frågan varför så är fallet snarare inom angränsande forskningsfält. Kapitlet pekar på olika förklaringar, och börjar med att söka förklaringar i de faktorer som är nära kopplade till -- eller en integrerad del av-- själva demokratin, såsom öppenhet, yttrande- och mötesfrihet, och fortsätter sedan att diskutera forskning kring varför väljare inte helt enkelt röstar bort korrupta politiker. Slutligen diskuterar vi två faktorer som setts som viktiga förutsättningar för att demokrati ska kunna minska korruptionsnivåerna: statens organisatoriska förutsättningar och den ekonomiska utvecklingsnivån. Vi avslutar kapitlet med en sammanfattning och förslag på framtida forskning.
En av de faktorer som vi diskuterar i kapitlet och som tycks bidra till att förklara varför vissa demokratier har lägre korruptionsnivåerna än andra är jämställdhet: Flera studier visar att demokratier med högre andel kvinnor i politiskt valda församlingar också har lägre korruptionsnivåer. Studier inom detta fält pekar dock på att vi vet mindre om varför det är på det sättet, även om det finns ett antal teorier kring detta. Eftersom många av dessa studier bygger på statistiska korrelationer är det också svårt att veta om kvinnor i politiskt valda församlingar verkligen minskar korruptionsnivåerna eller om lågkorrupta system helt enkelt underlättar för kvinnor att få politiska uppdrag, eftersom rekryteringen då görs på grundval av meriter i stället för genom kontakter och nätverk. Min forskning söker genom ny data och kvasiexperimentell design ge en bättre förståelse för huruvida detta samband är kausalt och därmed också om en ökad andel kvinnor i politiken kommer minska korruptionsnivåerna över tid. Jag har också studerat huruvida kvinnor och män uppfattar korruption olika, baserat på mina tidigare studier kring betydelsen av att ta hänsyn till att korruption inte ska ses som ett enda typ av problem, utan många olika.
Min vistelse på CES vid Harvard University har inte bara varit mycket produktiv, utan den har också stärkt min forskning på flera olika sätt. På det teoretiska planet har mitt arbete dragit stor nytta av diskussioner med ledande forskare i området, både i samband med mer formella presentationer av min forskning, och vid informella diskussioner på institutioner som CES, Harvard Kennedy School, sammankomster med korruptionsforskare, etc. På det metodologiska planet drog mitt projekt också stor nytta av institutioner som Institute of Quantitative Social Science (IQSS). Min gästforskarvistelse har också inspirerat min egen undervisning och bidragit till flera nya undervisningsmoment i mina kurser. Under min vistelse har jag dessutom deltagit i en mängd evenemang som varit öppna för allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag har exempelvis varit moderator vid eventet Europe in the World (i panelen Citizen Engagement: Grassroot Movement) samt pratat om Europeiska strategier för att motverka spridningen av Covid-19 vid ett event som lockade över 200 deltagare. Deltagandet i dessa bredare sammankomster och samarbeten har gett upphov till åtminstone två nya uppsatser som handlar om internationell omfördelning och Covid-19 pandemin (se nedan). Jag har också arbetat på flera nya artiklar om kopplingen mellan klientelism och allmänhetens stöd för omfördelning och välfärd. Sammantaget har detta bidrag gett möjlighet till reflektion, fördjupning och inspiration inför framtida forskning och utbildningsinsatser.
Mitt forskningsprojekt Demokrati, korruption och ojämlikhet undersöker kopplingen mellan korruption och social, politisk och ekonomisk ojämlikhet och varför demokratier ibland misslyckas med att minska korruptionsnivåerna och verka för det allmänna bästa. Projektet har hittills resulterat i flera artiklar i vetenskapliga tidskrifter och en samredigerad Oxford Handbook of Quality of Government som kommer att publiceras av Oxford University Press under sommaren 2021.
Den senaste tidens forskning har visat att samhällsstyrningens kvalitet (Quality of Government-QoG) har avgörande betydelse för ekonomisk, politisk och social hållbarhet, och därigenom för mänskligt välbefinnande i vid mening. De 38 kapitlen i vår kommande handbok ger en överblick över de senaste rönen inom detta snabbt expanderande forskningsfält och pekar även på möjliga framtida forskningsområden. De första kapitlen diskuterar olika teoretiska infallsvinklar och debatter kring vad som menas med QoG och hur detta begrepp kan mätas empiriskt. Nästa grupp kapitel sammanfattar och diskuterar den omfattande forskningen om hur QoG påverkar och påverkas av exempelvis demokratisk ansvarsutkrävande, etnisk mångfald, mänskligt välbefinnande, ekonomisk tillväxt, politisk legitimitet, miljömässig hållbarhet, jämställdhet, social sammanhållning och förekomsten av våldsamma konflikter. En tredje uppsättning kapitel behandlar möjligheter att förbättra QoG och vilka politiska åtgärder som har visats sig vara framgångsrika, eller mindre framgångsrika.
Även om demokratins förmåga att minska korruption kan synas självklar i ljuset av teoretiska förväntningarna om ansvarsutkrävande, visar empiriska undersökningar att demokratier inte alltid lyckas minska korruptionsnivåerna. I ett kapitel i vår kommande handbok, syntetiserar vi denna forskning, inklusive en stor del av min egen forskning inom detta område. Kapitlet granskar både länderjämförande studier och studier på individnivå, och ger en överblick över teorier och empiriska belägg kring varför vissa demokratier är mer framgångsrika än andra när det gäller att minska korruptionsnivåerna. Även om länderjämförande studier visar att många demokratier har relativt höga korruptionsnivåer ges många av svaren på frågan varför så är fallet snarare inom angränsande forskningsfält. Kapitlet pekar på olika förklaringar, och börjar med att söka förklaringar i de faktorer som är nära kopplade till -- eller en integrerad del av-- själva demokratin, såsom öppenhet, yttrande- och mötesfrihet, och fortsätter sedan att diskutera forskning kring varför väljare inte helt enkelt röstar bort korrupta politiker. Slutligen diskuterar vi två faktorer som setts som viktiga förutsättningar för att demokrati ska kunna minska korruptionsnivåerna: statens organisatoriska förutsättningar och den ekonomiska utvecklingsnivån. Vi avslutar kapitlet med en sammanfattning och förslag på framtida forskning.
En av de faktorer som vi diskuterar i kapitlet och som tycks bidra till att förklara varför vissa demokratier har lägre korruptionsnivåerna än andra är jämställdhet: Flera studier visar att demokratier med högre andel kvinnor i politiskt valda församlingar också har lägre korruptionsnivåer. Studier inom detta fält pekar dock på att vi vet mindre om varför det är på det sättet, även om det finns ett antal teorier kring detta. Eftersom många av dessa studier bygger på statistiska korrelationer är det också svårt att veta om kvinnor i politiskt valda församlingar verkligen minskar korruptionsnivåerna eller om lågkorrupta system helt enkelt underlättar för kvinnor att få politiska uppdrag, eftersom rekryteringen då görs på grundval av meriter i stället för genom kontakter och nätverk. Min forskning söker genom ny data och kvasiexperimentell design ge en bättre förståelse för huruvida detta samband är kausalt och därmed också om en ökad andel kvinnor i politiken kommer minska korruptionsnivåerna över tid. Jag har också studerat huruvida kvinnor och män uppfattar korruption olika, baserat på mina tidigare studier kring betydelsen av att ta hänsyn till att korruption inte ska ses som ett enda typ av problem, utan många olika.
Min vistelse på CES vid Harvard University har inte bara varit mycket produktiv, utan den har också stärkt min forskning på flera olika sätt. På det teoretiska planet har mitt arbete dragit stor nytta av diskussioner med ledande forskare i området, både i samband med mer formella presentationer av min forskning, och vid informella diskussioner på institutioner som CES, Harvard Kennedy School, sammankomster med korruptionsforskare, etc. På det metodologiska planet drog mitt projekt också stor nytta av institutioner som Institute of Quantitative Social Science (IQSS). Min gästforskarvistelse har också inspirerat min egen undervisning och bidragit till flera nya undervisningsmoment i mina kurser. Under min vistelse har jag dessutom deltagit i en mängd evenemang som varit öppna för allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag har exempelvis varit moderator vid eventet Europe in the World (i panelen Citizen Engagement: Grassroot Movement) samt pratat om Europeiska strategier för att motverka spridningen av Covid-19 vid ett event som lockade över 200 deltagare. Deltagandet i dessa bredare sammankomster och samarbeten har gett upphov till åtminstone två nya uppsatser som handlar om internationell omfördelning och Covid-19 pandemin (se nedan). Jag har också arbetat på flera nya artiklar om kopplingen mellan klientelism och allmänhetens stöd för omfördelning och välfärd. Sammantaget har detta bidrag gett möjlighet till reflektion, fördjupning och inspiration inför framtida forskning och utbildningsinsatser.