Den välfungerande staten. Om politikens möjlighet att öka kvinnors självbestämmande
Forskning från flera olika områden visar att kvinnor generellt sett är mer oroliga än män. Detta gäller i synnerhet oro som rör risker och hot mot samhället i stort, såsom terrorism, miljöförstöring och ökade ojämlikheter. Varför denna könsskillnad finns är dock fortfarande oklart. Feministiska forskare tenderar att betona betydelsen av socialiseringsprocesser; att flickor, redan som barn, lär sig att vara på sin vakt och införliva oro som en ”kvinnlig” egenskap.
Syftet med denna bok är att ge ett annat svar på frågan om varför det finns könsskillnader i oro som rör risker och hot mot samhället i stort. Mitt argument är att vi måste flytta fokus från socialiseringsprocesser och istället analysera statens roll för jämställdhet. Sammanfattningsvis visar analyserna i boken att kvinnor bryr sig mer om utvecklingen i samhället som helhet eftersom de, mer än män, är beroende av välfungerande samhällsinstitutioner för sina möjligheter till självbestämmande. Således bör kvinnors större oro angående utvecklingen i samhället tolkas som en känslomässig reaktion på tendenser som potentiellt hotar deras intressen. Boken syntetiserar tre forskningsområden: forskning om politikens roll för människors vardagliga villkor, korruptionens skadliga effekter och betydelsen av känslor i opinionsbildningsprocesser.
Slutredovisning
Mitt RJ Sabbatical har inneburit arbetet med en bok som syntetiserar och vidareutvecklar min tidigare forskning. Manus är under färdigställande och kontakter är tagna med ett antal framstående internationella bokförlag. Boken skrivs på engelska.
Preliminär titel samt innehållsförteckning:
State Power, Gender Equality, and Corruption in Contemporary Europe
Chapter 1. Risks, Threats, and Corruption. The call for research on state power and gender equality
Chapter 2. The Character of the State and the Capacity of the State. Towards a definition of state power
Chapter 3. What is Gender Equality? Theory and trends in Europe from a global perspective
Chapter 4. The Long-term Trajectories. Alternative explanations
Chapter 5. Design and Methodology
Chapter 6. Educational Attainment and Gender Equality Developments
Chapter 7. Labor Force Participation and Gender Equality Developments
Chapter 8. Gender Equality and Corruption. Evidence from subnational analyses
Chapter 9. Taking Non-linear Developments in Gender Equality Seriously
Chapter 10. The Power of the State. Conclusions and directions for future research
Under ht-21 samt vt-22, det vill säga när det efter pandemin åter igen blivit möjligt med internationella forskarvistelser, har jag varit gästforskare och gjort presentationer vid statsvetenskapliga institutionen, universitet i Barcelona, juridiska institutionen, universitet i Sevilla, samt statsvetenskapliga institutionen, universitetet i Perugia. Samtliga dessa vistelser har bidragit till att utveckla bokens resonemang. Vistelsen i Perugia ledde även fram till medverkan i ett specialnummer på temat kön och korruption i tidskriften Etica Pubblica där mitt bidrag heter ”Why Women in Elected Assemblies Reduce Levels of Corruption: The Indirect Approach,” Etica Pubblica 2022(1):13–28. Vistelsen i Perugia har även lett fram till ett samarbete inom Erasmus utbytesprogram som omfattar såväl student- som lärarutbyten.
Temat för boken är en analys av variationer i Europa från cirka 1990 till idag när det gäller jämställdhet i kvinnors och mäns vardagsliv. Mer exakt undersöker boken två dimensioner av en välfungerande stat där den ena dimensionen syftar på statens kapacitet att genomföra förändringar och den andra dimensionen på dess vilja till förändring inom jämställdhetens område. Poängen som görs i boken är att båda dessa aspekter av en välfungerande stat måste undersökas samtidigt, men när det gäller analyser av Europa saknas ofta den dimension som omfattar statens kapacitet (vilket till exempel handlar om omfattning av korruption i ett land). Fokus i den internationella forskningen är vanligen på statens vilja till förändring såsom den till exempel kommer till uttryck i olika lagförslag samt budgetsatsningar som rör jämställdhet mellan kvinnor och män.
De empiriska analyserna i boken fokuserar på EU-medlemsländer men alla analyser utförs mot en bakgrund av hur utvecklingen ser ut på global nivå. Valet att fokusera på EU-medlemsländer bygger på (i) principen att vara ett ”tufft fall” för antagandet att statens kapacitet bidrar till att förklara variationer i jämställdhet och (ii) datatillgänglighet. I ett jämförande perspektiv fungerar EU-medlemsländerna rimligt väl. Intressant nog indikerar dock analyser att olika mått på statens kapacitet och statens innehåll/vilja att dessa ger signifikanta resultat i de modeller där de interageras snarare än inkluderas separat i regressioner. Ett exempel på slutsats är att samspelet mellan statliga utgifter för familjepolitik och korruption i statens verkställande makt tillsammans har en betydande inverkan på nivån på kvinnligt arbetskraftsdeltagande i EU, det vill säga resultaten visar att när utgifter för familjepolitik ökar, blir de negativa effekterna av korruption i statens verkställande makt svagare.
Preliminär titel samt innehållsförteckning:
State Power, Gender Equality, and Corruption in Contemporary Europe
Chapter 1. Risks, Threats, and Corruption. The call for research on state power and gender equality
Chapter 2. The Character of the State and the Capacity of the State. Towards a definition of state power
Chapter 3. What is Gender Equality? Theory and trends in Europe from a global perspective
Chapter 4. The Long-term Trajectories. Alternative explanations
Chapter 5. Design and Methodology
Chapter 6. Educational Attainment and Gender Equality Developments
Chapter 7. Labor Force Participation and Gender Equality Developments
Chapter 8. Gender Equality and Corruption. Evidence from subnational analyses
Chapter 9. Taking Non-linear Developments in Gender Equality Seriously
Chapter 10. The Power of the State. Conclusions and directions for future research
Under ht-21 samt vt-22, det vill säga när det efter pandemin åter igen blivit möjligt med internationella forskarvistelser, har jag varit gästforskare och gjort presentationer vid statsvetenskapliga institutionen, universitet i Barcelona, juridiska institutionen, universitet i Sevilla, samt statsvetenskapliga institutionen, universitetet i Perugia. Samtliga dessa vistelser har bidragit till att utveckla bokens resonemang. Vistelsen i Perugia ledde även fram till medverkan i ett specialnummer på temat kön och korruption i tidskriften Etica Pubblica där mitt bidrag heter ”Why Women in Elected Assemblies Reduce Levels of Corruption: The Indirect Approach,” Etica Pubblica 2022(1):13–28. Vistelsen i Perugia har även lett fram till ett samarbete inom Erasmus utbytesprogram som omfattar såväl student- som lärarutbyten.
Temat för boken är en analys av variationer i Europa från cirka 1990 till idag när det gäller jämställdhet i kvinnors och mäns vardagsliv. Mer exakt undersöker boken två dimensioner av en välfungerande stat där den ena dimensionen syftar på statens kapacitet att genomföra förändringar och den andra dimensionen på dess vilja till förändring inom jämställdhetens område. Poängen som görs i boken är att båda dessa aspekter av en välfungerande stat måste undersökas samtidigt, men när det gäller analyser av Europa saknas ofta den dimension som omfattar statens kapacitet (vilket till exempel handlar om omfattning av korruption i ett land). Fokus i den internationella forskningen är vanligen på statens vilja till förändring såsom den till exempel kommer till uttryck i olika lagförslag samt budgetsatsningar som rör jämställdhet mellan kvinnor och män.
De empiriska analyserna i boken fokuserar på EU-medlemsländer men alla analyser utförs mot en bakgrund av hur utvecklingen ser ut på global nivå. Valet att fokusera på EU-medlemsländer bygger på (i) principen att vara ett ”tufft fall” för antagandet att statens kapacitet bidrar till att förklara variationer i jämställdhet och (ii) datatillgänglighet. I ett jämförande perspektiv fungerar EU-medlemsländerna rimligt väl. Intressant nog indikerar dock analyser att olika mått på statens kapacitet och statens innehåll/vilja att dessa ger signifikanta resultat i de modeller där de interageras snarare än inkluderas separat i regressioner. Ett exempel på slutsats är att samspelet mellan statliga utgifter för familjepolitik och korruption i statens verkställande makt tillsammans har en betydande inverkan på nivån på kvinnligt arbetskraftsdeltagande i EU, det vill säga resultaten visar att när utgifter för familjepolitik ökar, blir de negativa effekterna av korruption i statens verkställande makt svagare.