Anders Ekström

Har offentligheten en framtid?

Syftet med detta projekt är dels att färdigställa en monografi med titeln Exhibitionary Media: Publics Beyond Representation, dels att skriva en syntetiserande essä om offentlighetens historia och framtid efter 1989. Bokens viktigaste bidrag till den internationella forskningsfronten är 1) att den ger en empiriskt välgrundad analys av utställningsmediets historia i ett originellt mediehistoriskt perspektiv; 2) att den utvecklar ett alternativ till det representationskritiska perspektiv som dominerar kulturvetenskaplig forskning om utställningar, medier och museer; samt 3) att den utvecklar ett både teoretiskt och historiskt perspektiv på det fysiska medieumgängets roll i offentlighetens historia. Sammantaget gör detta boken relevant för områden som kulturhistoria, museologi, mediehistoria, publikforskning och offentlighetsteori. Essän om offentlighetens historia efter 1989 är ett försök att utveckla en mer systematisk och framåtsyftande förståelse av offentlighetens utveckling efter 1989. Det arbetet avser att fullfölja ett pågående samarbete kring jämförande forskning om den offentliga sfärens utveckling i Sverige och Storbritannien. I projektplanen ingår två forskningsvistelser, en vid universitetet i Oslo (hösten 2021) och en vid universitetet i Cambridge (våren 2022). Dessa vistelser bygger på redan etablerade samarbeten och kommer att fortsätta i olika former av institutionell samverkan efter projekttidens slut.
Slutredovisning
Syftet med detta projekt har i första hand varit att slutföra två syntetiserande arbeten om offentlighetsformering under det långa 1800-talet samt den förändrade betydelsen av offentlighet och offentlighetspolitik i Europa under perioden efter kalla kriget och i samtiden. Det första är en monografi med den preliminära titeln "Exhibitionary Media: Publics Beyond Representation" som med utgångspunkt i tidigare artiklar utvecklar ett nytt historiskt och teoretiskt perspektiv på sociala och offentliga former i medieumgängets historia. Det empiriska underlaget utgörs framför allt av studier av 1800-talets utställningar i ett brett mediehistoriskt perspektiv, med särskilt fokus på pedagogiska, sinnesformerande och kroppsliga perspektiv. Originaliteten i detta arbete ligger dels i att det sammanför perspektiv från flera olika forskningsfält – mediehistoria, publikforskning, kulturhistoria och offentlighetsteori – dels i att det utvecklar ett längre historiskt perspektiv på det fysiska medieumgänget, och vad projektet teoretiserar i termer av mediesocialitet, som en offentlighetsformerande process i den moderna samhällshistorien. Genom RJ Sabbatical har förstudier och artiklar som ligger till grund för boken sammanställts, reviderats och i ett fall översatts från svenska till engelska till ett enhetligt manus för utgivning med öppen tillgång på ett internationellt förlag. Utgivning beräknas kunna ske under 2024.

Det andra arbetet, med syftet att utveckla en systematisk, historiserande och på samma gång framåtsyftande beskrivning av offentlighetens utveckling efter 1989, var enligt den ursprungliga projektplanen tänkt att sammanfattas i en essä eller tidskriftsartikel. Under projektets gång har emellertid arbetet vuxit och kommer nu istället att redovisas i två kortare bokpublikationer. Den första har den preliminära titeln "Thinking Publics, Building Society: Defining a European Era", och utges med öppen tillgång på engelska. Det är en historisk och teoretisk framställning som argumenterar för att offentlighetsbegreppet sedan 1800-talets första hälft utvecklats i sex överlappande betydelsekluster och genom olika faser av mer eller mindre aktiv artikulation och kritik. Perioden från 1980-talet och framåt framstår i det perspektivet som en samhällshistorisk period präglad av anti-offentliga former av politik och aktivism i Europa och västvärlden. Projektet föreslår att den utvecklingen kan förstås som det historiskt ackumulerade resultatet av tre ömsesidigt förstärkande historiska processer av en mer strukturell karaktär: i) en accelererande social, ekonomisk, kulturell och geografisk differentiering, ii) ett ökat inflytande för anti-institutionella och ekonomiskt-deterministiska former av liberalism, samt iii) nya infrastrukturer för kommunikation som undergräver den offentliga sfären genom att prioritera olika typer av grupp-, lojalitets- och identitetsbaserade gemenskapsformer.

Projektet har även avsatt kortare essäer och föredrag där dessa teman diskuterats i ett mer samtida, mindre teoretiskt och därför mer tillgängligt perspektiv. Tillsammans med andra texter om angränsande teman har dessa samlats i ett bokmanus på svenska med den preliminära titeln "Till offentlighetens försvar: Kunskap och demokrati i ett nytt sekel". Manus är för närvarande under bedömning hos förlag och utgivning kan förhoppningsvis ske under hösten 2023. Avsikten med detta arbete har dels varit att sammanfatta och sprida kunskaper om projektets resultat, dels att utveckla ett historiskt underlag för en bredare och mer framåtriktad diskussion om offentlighetens roll som en genomgripande institutionell och demokratisk infrastruktur i moderna och senmoderna samhällen. Mot den bakgrunden utvecklar dessa böcker tillsammans en analys av offentlighetens historiska förutsättningar i flera olika tidsskalor, som sätter in aktuella frågor om offentlighetens utveckling i ett 200-årigt samhällshistoriskt perspektiv.

En viktig vidareutveckling av den mer samtidsorienterade delen av projektet har handlat om förhållandet mellan offentlighets- och kunskapspolitik, speciellt i ljuset av aktuella diskussioner om post-sanning, forskning och aktivism, demokratins utmaningar efter kalla kriget och det senaste decenniets fokus på olika typer av polarisering. Det har resulterat i artiklar som både diskuterar universitets- och forskningspolitik mer specifikt, men också utvecklar längre och mer allmänna perspektiv på förhållandet mellan kunskaps- och offentlighetspolitik i ett institutionellt och samhällshistoriskt perspektiv. Resultaten av det arbetet har införlivats med projektets bokpublikationer, men har också avsatt flera artiklar, bokkapitel samt tidningsartiklar och essäer för en bredare läsekrets.

Genom RJ Sabbatical har det även blivit möjligt att slutföra andra publikationer som i flera fall behandlar angränsande teman. Publikationslistan förtecknar därför flera publikationer som slutförts under den aktuella perioden och som bedöms vara relevanta för projektet. Vad gäller publiceringsformer kommer projektets två centrala publikationer, "Exhibitionary Media" respektive "Thinking Publics, Building Society", båda publiceras med öppen tillgång.

Syftet med detta projekt har i första hand varit att slutföra och syntetisera forskning som förberetts under längre tid. Det har därför inte varit en målsättning att utveckla nya forskningsidéer inom samma områden. Däremot har forskningsvistelser inom ramen för RJ Sabbatical, främst i Oslo, Bergen och Cambridge, starkt bidragit till utvecklingen av nya projekt och samarbeten inom andra forskningsområden. Dessa samarbeten fortsätter efter RJ Sabbatical på flera nivåer, både genom individuella åtaganden, fleråriga forskningsprojekt samt institutionell samverkan.
Bidragsförvaltare
Uppsala universitet
Diarienummer
SAB20-0069
Summa
SEK 1 486 000,000
Stödform
RJ Sabbatical
Ämne
Idé- och lärdomshistoria
År
2020