Susanna Toivanen: Flexkontor passar inte alla verksamheter.
Fler arbetsgivare hakar på trenden med flexkontor, där ingen har sin egen fasta plats. Sydsvenskan

I en ny bok diskuteras hur vi ska förstå uppkomsten och konsekvenserna av dagens konflikter, vad som kan göras för att förhindra att de bryter ur och hur man skapar varaktig fred. Det är stora frågor men det finns faktiskt en del svar.

Vilka är våra plikter mot framtida generationer? Den frågan har intresserat filosofiprofessorn Gustaf Arrhenius ända sedan han var student.
– Ska alla ha lika mycket? Eller ska vi dela ut efter behov? Eller ska den som har gjort tårtan få lite mer? Om vi också ska ta hänsyn till framtida generationer tillkommer det frågor, för vi som lever här och nu kan påverka vilka som ska få leva i framtiden, och hur många som ska få leva då, säger Gustaf Arrhenius.
Under våren har Riksbankens Jubileumsfond fortsatt arbetet med en utvärdering av projektstödet genom att besöka några forskare vid Uppsala universitet för att samtala om utvärderingen och framtidens forskningsfinansiering.Riksbankens Jubileumsfond försöker att vara forskarnas stiftelse och finansiär. Det betyder att vi försöker att lyssna på forskarnas erfarenheter av vår och annan finansiering. Detta gör vi på flera sätt. Dels uppmanar vi forskare att höra av sig till oss med frågor och undringar. Dels frågar vi forskarna direkt. Detta var vad som skedde i slutet av maj då en delegation från RJ begav sig till Uppsala för att prata med ett antal forskare om framtidens och dagens forskningsfinansiering.
Isak Svensson är ny bloggare på rj.se. Docent på Institutionen för freds- och konfliktforskning i Uppsala och forskningschef på National Centre for Peace and Conflict Studies, New Zeeland.
I sitt RJ-finansierade projekt ”Lyxen att välja: om medlingsselektion i inomstatliga konflikter" frågar sig Isak Svensson varför medlare går in i en konflikt och hur de sedan arbetar. Ett av delprojekten undersökte han och Peter Wallensteen medlingens mer personliga sidor. Det resulterade i ”Go-Between. Jan Eliasson and the Styles of Mediation”. Blogg

Sverker Lindblad har just slutredovisat ett projekt om svensk klassrumspraktik. Svenska klassrum är mer högljudda och pratiga än kinesiska och japanska, delvis till följd av ett lagstadgat elevinflytande. . Det sätter press på läraren.
Fler arbetsgivare hakar på trenden med flexkontor, där ingen har sin egen fasta plats. Sydsvenskan
Alexandra Borg ser att det finns både behov och utrymme för hum/sam-forskare i näringslivet. UU Innovation
På årets Bilderbergmöte träffades makteliten för att diskutera, läs Christina Garstens kommentarer.
Sverker Sörlin och Gustaf Arrhenius diskuterar kring vad människan kan göra åt den klimatkastrof som många forskare förutspår. P1
EURIAS Fellowship Programme is an international researcher mobility programme offering 10-month residencies in one of 16 participating Institutes.
Dialoger mellan historia och minne: Oral history i Sveriges Call for Papers till session till Svenska historikermötet 2014. Läs mer
Research Fellowship Program at the New Europe College-Institute for Advanced Study
The European Young Researchers’ Award (EYRA) is granted to researchers demonstrating outstanding research performance and leadership.
To promote the internationalisation of the humanities and social sciences in Germany.
I vecka 17 håller programgruppen sitt sammanträde och de programansökningar som går vidare får besked samma vecka.
Sista ansökningsdag för ordinarie forskningsstöd är kl. 16.00 den 30 januari 2013.
Under vecka 13 meddelas vilka projekt som går vidare till andra omgången. Vilka program som går vidare meddelas först i vecka 17.
För de projekt som har gått vidare till andra omgången öppnas ansökningssystemet vecka 13.
För de som har gått vidare till andra omgången stängs ansökningssystemet den 3 maj klockan 16.00.
Den tredje uppgiften, det vill säga forskarnas och lärosätenas skyldighet att informera om och kommunicera kring sin forskning, sägs ofta vara viktig för att vitalisera det offentliga samtalet och för att få medborgarna att förstå vikten av vetenskap. Samtidigt anses tredje uppgiften ständigt hotad. Gång efter annan har det sagts att den inte premieras, och att forskare därför inte lägger ner någon tid på att popularisera och informera om sin forskning utanför de lärdas skara. Men stämmer det? Det frågar sig vetenskapsteoretikerna Dick Kasperowski och Fredrik Bragesjö som nu slutför ett projekt om den tredje uppgiftens historia och samhälleliga roll.
Dagens stora nyhet: USA har beslutat sig att stödja de syriska rebellerna med (lätta) vapen. Beslutet har tagits utifrån indikationer om att den syriska Assad-regimen använt kemiska vapen och utifrån försäkringar om att de amerikanska vapnen kommer att hamna i ‘rätt’ rebellgruppers händer. Detta är dystra besked. Onekligen kommer detta att leda till upptrappning [...]