Rädda Barnen i en förändrad tid. Inramning och berättelser för organisationens nya identitet.
När Rädda Barnen går från att inom Sverige främst arbeta med påverkan och opinionsbildning till att också börja erbjuda välfärdstjänster inom utbildning, arbete/försörjning och vård och omsorg, blir medvetenhet om och arbete med verksamhetens inramning och berättelser av yttersta vikt för organisationen. Med inramning avses inte bara vilka nyckelbegrepp som används, utan också med vilken inbördes logik, hur stycken och meningar är uppbyggda samt hur grammatik och ordförråd samspelar med det önskade budskapet. Syftet med den planerade undersökningen är att studera hur Rädda Barnen i nuläget ramar in och berättar om sin verksamhet, såväl externt som internt, och hur inramningen och berättelserna behöver förändras i takt med att organisationens identitet utvecklas. För att genomföra detta kommer två delmaterial att samlas in, dels texter, inklusive bilder och filmer, från Rädda Barnen, dels ett etnografiskt material bestående av intervjuer och observationer av organisationens medlemmar och anställda. Metodiskt kommer materialet att undergå flera olika analyser, bl.a. begreppsanalys, retorisk analys och narrativitetsanalys. Arbetet kommer att utmynna i rekommendationer till Rädda Barnen angående möjlig modifierad ram och möjliga alternativa berättelser, i avsikt att bistå organisationen att stärka och kommunicera sin nya identitet.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling
Projektets syfte var att studera hur Rädda Barnen ramar in och berättar om sin verksamhet, såväl externt som internt, och hur inramningen och berättelserna behöver förändras i takt med att organisationen går mot en ny identitet då de börjar erbjuda välfärdstjänster inom utbildning, arbete/försörjning och vård och omsorg. Organisationen hade framhållit en befarad tudelning mellan å ena sidan rollen som folkrörelse i civilsamhället, och å andra sidan rollen som en aktör på affärsmarknaden. Det föreslagna projektet hade som ambition att undersöka denna tudelning för att bättre förstå dess faror och dess möjligheter att transformeras till en ny sammansmält enhet. Mer specifikt kom inramning och berättelser att innefatta språkbruk kring positionering som aktör i samhället, inklusive inbördes maktrelationer, språkliga begrepp, diskurser samt legitimitet.
Syftet fördjupades till att undersöka tudelningen genom att studera hur de två olika delarna (å ena sidan rollen som folkrörelse i civilsamhället, och å andra sidan rollen som en aktör på affärsmarknaden) förhandlade om förändring av organisationens verksamhet I och med detta förstärktes undersökningens karaktär av kritisk diskursanalys.
I mitt arbete med att förstå hur de två olika delarna arbetade satte jag mig in i verksamheter som ”folkrörelsedelen” bedrev och i verksamheter som ”marknadsaktören” bedrev. Verksamheter som hörde till ”marknaden” var bland annat fritidsgårdar, där jag besökte en i Tensta, utbildningen Trauma-medveten omsorg som jag satte mig in i via webbkällor, och Kärleken är fri, som jag orienterade mig i på sekretariatet. Kärleken är fri var vid tidpunkten Rädda Barnens verksamhet kring hedersrelaterat våld och förtryck.
Genomförandet i korthet
Jag samlade in material genom att konstruera en korpus bestående av interna och externa texter. I korpusen ingick texter som organisationens stadgar, värdegrunder, strategiska planer, och motioner och propositioner till riksmötena. Korpusen blev drygt 1 000 000 ord fördelat på 129 dokument. Därtill gjorde jag fältanteckningar som uppgick till ca 240 000 ord fördelade på 12 anteckningsböcker. Jag förde också informella samtal med anställda vid sekretariatet samt med medlemmar. Jag analyserade materialet med hjälp av en legitimeringsanalys, det vill säga hur organisationens olika aktörer argumenterade för att varför skulle gå till väga på ett visst sätt. Jag utförde också intertextuella analyser för att se hur de olika texterna samspelade och hänvisade till varandra, exempelvis hur medlemmar som var emot de nya marknadsverksamheterna i sina motioner till riksmötet tog stöd i stadgarna för sin argumentation, medan de som var för marknadsverksamheterna tog stöd i den strategiska planen. Vidare genomförde jag metaforanalyser som visade att de som var för dessa verksamheter använde i metaforer som hade att göra med mål, som att ”sätta upp mål” för den nya orienteringen. De som ifrågasatte de nya marknadsverksamheterna använde istället metaforer som hade med syn att göra, som att ”se risker” med att satsa på välfärdstjänster. Jag analyserade även användningen av berättelser, och såg att förespråkarna av välfärdstjänster konstruerade en stark berättelse där organisationen framstod som en del av de folkrörelser som byggt upp välfärdssamhället under 1900-talet, en berättelse vars underbyggnad jag dock såg vissa brister i. Slutligen analyserade jag användningen av pronomenet ”vi” för att se om de olika sidorna uppvisade skillnader. Välfärdstjänsternas förespråkare använde ”vi” ihop med verb som uttryckte handling, vilket underströk organisationens kraft och potential, medan välfärdstjänsternas ifrågasättare i högre grad kombinerade ”vi” med verb som uttryckte åsikter, som ”vi menar” samt tillstånd, som ”vi är”, vilket snarare underströk en analytisk och reflekterande hållning. De diskurser som fanns inom organisationen och som påverkar debatten om välfärdstjänster en marknadsdiskurs, en social innovationsdiskurs, en rättighetsdiskurs, och en medlemsdemokratidiskurs.
Ett relaterat sidoprojekt om hedersrelaterat våld och förtryck
I samband med att jag var inbäddad forskare på Rädda Barnen uppstod även en möjlighet att undersöka en relaterad fråga som gällde hur organisationen kunde arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck. Tack vare min expertis vad gällde laddade ord och begrepp började jag intressera mig för hur ungdomar i områden där hedersnormer förekommer ser på begreppet ”heder”. Jag blev erbjuden att närvara på en vecka på en skola då organisationen genomförde Kärleken är fri – skolvecka och samlade in ett material i form av fokusgruppsintervjuer och klassrumsobservationer. I detta sidoprojekt undersökte jag hur ungdomarna förstod begreppet ”heder”, hur de läste en roman om ”heder” i svenskämnet och vilka frågor de ställde vid ett författarbesök när romanens författare kom till skolan. Detta arbete genomförde jag ihop med docent Pia Raattamaa Visén då hennes expertis inom svenskämnets didaktik kunde befrukta projektet. De metoder vi använde rörde sig om analyser av modala uttryck, som ”vill”, ”kan” och ”får inte”, av språkhandlingar, som frågor, uppmaningar och påståenden, samt av närläsning och tematisk analys av romanen i fråga, samt tematisk analys av elevernas frågor till författaren. Resultaten från detta sidoprojekt visade att ungdomar urskiljde olika aspekter av heder, där de vissa handlade om ansvar, att göra föräldrarna stolta, att vara en bra vän, att visa respekt och att sköta sig, medan andra aspekter var sådant som kunde leda till inskränkt frihet vad gällde vänskap och kärlek, samt i värsta fall våld och/eller bortgifte. Läsningen av romanen skedde både ”med” boken, det vill säga ungdomarna godtog de normer och värderingar mot heder som författaren intog, och ”mot” boken, det vill säga ungdomarna ifrågasatte och problematiserade värderingarna. En sådan problematisering var huruvida inskränkningar från föräldrar kanske i själva verket var ett tecken på omsorg.
Hur projektet har bidragit till ökad samverkan mellan lärosäte och organisationer utanför akademin
Två studenter på grundnivå skrev uppsatser där de samlade material från Rädda Barnen och studerade frågor som organisationen själv ville ha svar på, som hur deras externa kommunikation fungerade (2022 och 2023). En företrädare från Rädda Barnen besökte Stockholms universitet 2023 och berättade om sin verksamhet, och vilka forskningsfrågor som organisationen skulle vilja se belysta. Besöket skedde vid ett personalmöte där två andra organisationer utanför akademin var inbjudna, närmare bestämt företrädare för Skolverket samt personal från en förskola. Hela mötet med temat samverkan var ett direkt resultat av Flexitprojektet.
Sidoprojektet om hedersrelaterat våld och förtryck genererade två inbjudningar att ge konferenspresentationer för professionen. Den första ordnades av Nationellt centrum för hedersrelaterat våld och förtryck i Linköping 2024 och den andra av Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg 2025. Båda konferenserna resulterade i kontakter med socionomer, skolkuratorer, lärare och skolsköterskor, där idéer kring nya forskningsprojekt föddes.
Projektets viktigaste resultat
Den debatt om välfärdstjänster som fördes inom Rädda Barnen åren 2016-2022, och där olika diskurser syntes – marknadsdiskurs, social innovationsdiskurs, rättighetsdiskur och medlemsdemokratidiskurs - är en del av en större diskussion som handlar om vilken roll som den ideella sektorn ska ta i den svenska välfärdsstaten. Förespråkarna för välfärdstjänster inom Rädda Barnen framförde argument i enlighet med en marknadsdiskurs och social innovationsdiskurs. De såg framför sig en utveckling mot en liberal välfärdsekonomi, liknande hur flera europeiska länder, som Italien och Österrike, har organiserat sig, där exempelvis kyrkan spelar en stor roll vad gäller sjukvård, förskola och skola. Personer som ifrågasatte välfärdstjänster inom Rädda Barnen ville snarare behålla den socialdemokratiska välfärdsmodellen, där den offentliga sektorn står för majoriteten av välfärdstjänster – en modell som vuxit fram i de nordiska länderna. Dessa personer framförde argument som var del av en rättighetsdiskurs och en medlemsdemokratidiskurs. I Sverige liksom i hela västvärlden tappar demokratiska medlemsföreningar medlemmar. Förändringen går mot ett kundperspektiv, där det är attraktivt att vara med i en förening för att få vissa rabatter (exempelvis bli ”Stammis” på ICA) snarare än att delta i föreningsmöten för att driva frågor lokalt och nationellt. Även om många medborgare vill engagera sig, så sker detta hellre genom att man anmäler sig som volontär till ett begränsat projekt under en kortare tidsperiod, och då blir man hellre inte medlem med demokratiska åtaganden som att delta på möten, sitta i styrelser eller dylikt.
Från mitt sidoprojekt vill jag gärna lyfta hur begreppet ”heder” för ungdomar i områden där hedersnormer finns både kan betyda positiva saker som ansvar, skötsamhet, respekt, samt negativa delar som frihetsinskränkningar och våld. Om hedersnormer enbart innebar negativa aspekter för alla inblandade så skulle de vara avskaffade för länge sedan. För att kunna nå ungdomar, som själva en dag ska bli föräldrar, behöver professionen (skolan, sjukvården, socialtjänsten) ha förståelse för de upplevda fördelarna med hedersnormer. I dialog med ungdomar bör man, till exempel i skolan, ta upp frågor som för vem är dessa saker positiva, på vems bekostnad sker respekten och skötsamheten och vad innebär det att vara skötsam, och varför?
Nya forskningsfrågor
Under mitt Flexitprojekt samlade jag in data som jag ännu inte har analyserat. En del är intervjudata från Rädda Barnen, både från företrädare för sekretariatet och för medlemmarna. Jag är intresserad av att analysera dessa för att ta reda på vilken roll berättelser spelar då de olika aktörerna positionerar sig i fråga om ideella sektorns roll i välfärdsstaten. Jag samlade även in data från ungdomar som lever i ett samhälle där hedersnormer finns. Dessa data vill jag analysera för att förstå varifrån ungdomars kunskap om heder kommer – kommer den från familj, vänner, skola, sociala medier eller andra källor?
Projektets syfte var att studera hur Rädda Barnen ramar in och berättar om sin verksamhet, såväl externt som internt, och hur inramningen och berättelserna behöver förändras i takt med att organisationen går mot en ny identitet då de börjar erbjuda välfärdstjänster inom utbildning, arbete/försörjning och vård och omsorg. Organisationen hade framhållit en befarad tudelning mellan å ena sidan rollen som folkrörelse i civilsamhället, och å andra sidan rollen som en aktör på affärsmarknaden. Det föreslagna projektet hade som ambition att undersöka denna tudelning för att bättre förstå dess faror och dess möjligheter att transformeras till en ny sammansmält enhet. Mer specifikt kom inramning och berättelser att innefatta språkbruk kring positionering som aktör i samhället, inklusive inbördes maktrelationer, språkliga begrepp, diskurser samt legitimitet.
Syftet fördjupades till att undersöka tudelningen genom att studera hur de två olika delarna (å ena sidan rollen som folkrörelse i civilsamhället, och å andra sidan rollen som en aktör på affärsmarknaden) förhandlade om förändring av organisationens verksamhet I och med detta förstärktes undersökningens karaktär av kritisk diskursanalys.
I mitt arbete med att förstå hur de två olika delarna arbetade satte jag mig in i verksamheter som ”folkrörelsedelen” bedrev och i verksamheter som ”marknadsaktören” bedrev. Verksamheter som hörde till ”marknaden” var bland annat fritidsgårdar, där jag besökte en i Tensta, utbildningen Trauma-medveten omsorg som jag satte mig in i via webbkällor, och Kärleken är fri, som jag orienterade mig i på sekretariatet. Kärleken är fri var vid tidpunkten Rädda Barnens verksamhet kring hedersrelaterat våld och förtryck.
Genomförandet i korthet
Jag samlade in material genom att konstruera en korpus bestående av interna och externa texter. I korpusen ingick texter som organisationens stadgar, värdegrunder, strategiska planer, och motioner och propositioner till riksmötena. Korpusen blev drygt 1 000 000 ord fördelat på 129 dokument. Därtill gjorde jag fältanteckningar som uppgick till ca 240 000 ord fördelade på 12 anteckningsböcker. Jag förde också informella samtal med anställda vid sekretariatet samt med medlemmar. Jag analyserade materialet med hjälp av en legitimeringsanalys, det vill säga hur organisationens olika aktörer argumenterade för att varför skulle gå till väga på ett visst sätt. Jag utförde också intertextuella analyser för att se hur de olika texterna samspelade och hänvisade till varandra, exempelvis hur medlemmar som var emot de nya marknadsverksamheterna i sina motioner till riksmötet tog stöd i stadgarna för sin argumentation, medan de som var för marknadsverksamheterna tog stöd i den strategiska planen. Vidare genomförde jag metaforanalyser som visade att de som var för dessa verksamheter använde i metaforer som hade att göra med mål, som att ”sätta upp mål” för den nya orienteringen. De som ifrågasatte de nya marknadsverksamheterna använde istället metaforer som hade med syn att göra, som att ”se risker” med att satsa på välfärdstjänster. Jag analyserade även användningen av berättelser, och såg att förespråkarna av välfärdstjänster konstruerade en stark berättelse där organisationen framstod som en del av de folkrörelser som byggt upp välfärdssamhället under 1900-talet, en berättelse vars underbyggnad jag dock såg vissa brister i. Slutligen analyserade jag användningen av pronomenet ”vi” för att se om de olika sidorna uppvisade skillnader. Välfärdstjänsternas förespråkare använde ”vi” ihop med verb som uttryckte handling, vilket underströk organisationens kraft och potential, medan välfärdstjänsternas ifrågasättare i högre grad kombinerade ”vi” med verb som uttryckte åsikter, som ”vi menar” samt tillstånd, som ”vi är”, vilket snarare underströk en analytisk och reflekterande hållning. De diskurser som fanns inom organisationen och som påverkar debatten om välfärdstjänster en marknadsdiskurs, en social innovationsdiskurs, en rättighetsdiskurs, och en medlemsdemokratidiskurs.
Ett relaterat sidoprojekt om hedersrelaterat våld och förtryck
I samband med att jag var inbäddad forskare på Rädda Barnen uppstod även en möjlighet att undersöka en relaterad fråga som gällde hur organisationen kunde arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck. Tack vare min expertis vad gällde laddade ord och begrepp började jag intressera mig för hur ungdomar i områden där hedersnormer förekommer ser på begreppet ”heder”. Jag blev erbjuden att närvara på en vecka på en skola då organisationen genomförde Kärleken är fri – skolvecka och samlade in ett material i form av fokusgruppsintervjuer och klassrumsobservationer. I detta sidoprojekt undersökte jag hur ungdomarna förstod begreppet ”heder”, hur de läste en roman om ”heder” i svenskämnet och vilka frågor de ställde vid ett författarbesök när romanens författare kom till skolan. Detta arbete genomförde jag ihop med docent Pia Raattamaa Visén då hennes expertis inom svenskämnets didaktik kunde befrukta projektet. De metoder vi använde rörde sig om analyser av modala uttryck, som ”vill”, ”kan” och ”får inte”, av språkhandlingar, som frågor, uppmaningar och påståenden, samt av närläsning och tematisk analys av romanen i fråga, samt tematisk analys av elevernas frågor till författaren. Resultaten från detta sidoprojekt visade att ungdomar urskiljde olika aspekter av heder, där de vissa handlade om ansvar, att göra föräldrarna stolta, att vara en bra vän, att visa respekt och att sköta sig, medan andra aspekter var sådant som kunde leda till inskränkt frihet vad gällde vänskap och kärlek, samt i värsta fall våld och/eller bortgifte. Läsningen av romanen skedde både ”med” boken, det vill säga ungdomarna godtog de normer och värderingar mot heder som författaren intog, och ”mot” boken, det vill säga ungdomarna ifrågasatte och problematiserade värderingarna. En sådan problematisering var huruvida inskränkningar från föräldrar kanske i själva verket var ett tecken på omsorg.
Hur projektet har bidragit till ökad samverkan mellan lärosäte och organisationer utanför akademin
Två studenter på grundnivå skrev uppsatser där de samlade material från Rädda Barnen och studerade frågor som organisationen själv ville ha svar på, som hur deras externa kommunikation fungerade (2022 och 2023). En företrädare från Rädda Barnen besökte Stockholms universitet 2023 och berättade om sin verksamhet, och vilka forskningsfrågor som organisationen skulle vilja se belysta. Besöket skedde vid ett personalmöte där två andra organisationer utanför akademin var inbjudna, närmare bestämt företrädare för Skolverket samt personal från en förskola. Hela mötet med temat samverkan var ett direkt resultat av Flexitprojektet.
Sidoprojektet om hedersrelaterat våld och förtryck genererade två inbjudningar att ge konferenspresentationer för professionen. Den första ordnades av Nationellt centrum för hedersrelaterat våld och förtryck i Linköping 2024 och den andra av Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg 2025. Båda konferenserna resulterade i kontakter med socionomer, skolkuratorer, lärare och skolsköterskor, där idéer kring nya forskningsprojekt föddes.
Projektets viktigaste resultat
Den debatt om välfärdstjänster som fördes inom Rädda Barnen åren 2016-2022, och där olika diskurser syntes – marknadsdiskurs, social innovationsdiskurs, rättighetsdiskur och medlemsdemokratidiskurs - är en del av en större diskussion som handlar om vilken roll som den ideella sektorn ska ta i den svenska välfärdsstaten. Förespråkarna för välfärdstjänster inom Rädda Barnen framförde argument i enlighet med en marknadsdiskurs och social innovationsdiskurs. De såg framför sig en utveckling mot en liberal välfärdsekonomi, liknande hur flera europeiska länder, som Italien och Österrike, har organiserat sig, där exempelvis kyrkan spelar en stor roll vad gäller sjukvård, förskola och skola. Personer som ifrågasatte välfärdstjänster inom Rädda Barnen ville snarare behålla den socialdemokratiska välfärdsmodellen, där den offentliga sektorn står för majoriteten av välfärdstjänster – en modell som vuxit fram i de nordiska länderna. Dessa personer framförde argument som var del av en rättighetsdiskurs och en medlemsdemokratidiskurs. I Sverige liksom i hela västvärlden tappar demokratiska medlemsföreningar medlemmar. Förändringen går mot ett kundperspektiv, där det är attraktivt att vara med i en förening för att få vissa rabatter (exempelvis bli ”Stammis” på ICA) snarare än att delta i föreningsmöten för att driva frågor lokalt och nationellt. Även om många medborgare vill engagera sig, så sker detta hellre genom att man anmäler sig som volontär till ett begränsat projekt under en kortare tidsperiod, och då blir man hellre inte medlem med demokratiska åtaganden som att delta på möten, sitta i styrelser eller dylikt.
Från mitt sidoprojekt vill jag gärna lyfta hur begreppet ”heder” för ungdomar i områden där hedersnormer finns både kan betyda positiva saker som ansvar, skötsamhet, respekt, samt negativa delar som frihetsinskränkningar och våld. Om hedersnormer enbart innebar negativa aspekter för alla inblandade så skulle de vara avskaffade för länge sedan. För att kunna nå ungdomar, som själva en dag ska bli föräldrar, behöver professionen (skolan, sjukvården, socialtjänsten) ha förståelse för de upplevda fördelarna med hedersnormer. I dialog med ungdomar bör man, till exempel i skolan, ta upp frågor som för vem är dessa saker positiva, på vems bekostnad sker respekten och skötsamheten och vad innebär det att vara skötsam, och varför?
Nya forskningsfrågor
Under mitt Flexitprojekt samlade jag in data som jag ännu inte har analyserat. En del är intervjudata från Rädda Barnen, både från företrädare för sekretariatet och för medlemmarna. Jag är intresserad av att analysera dessa för att ta reda på vilken roll berättelser spelar då de olika aktörerna positionerar sig i fråga om ideella sektorns roll i välfärdsstaten. Jag samlade även in data från ungdomar som lever i ett samhälle där hedersnormer finns. Dessa data vill jag analysera för att förstå varifrån ungdomars kunskap om heder kommer – kommer den från familj, vänner, skola, sociala medier eller andra källor?