Om Riksbankens Jubileumsfond

RJ är en svensk fristående forskningsfinansiär med en unik ställning med sin relation till riksdagen. Styrelsens sammansättning med parlamentariker och forskare ger stiftelsen viktiga och unika egenskaper.

Stiftelsen vill genom sin finansiering främja grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom humaniora och samhällsvetenskap.

Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap behövs för att kunna förstå och hantera samhällets aktuella utmaningar, nationellt och globalt. Forskningsområdet är i särskilt behov av långsiktigt stabil forskningsfinansiering.

Historia

Sverige har världens äldsta riksbank och inför 300-årsjubileet 1968 ville banken främja ett angeläget nationellt ändamål kopplat till vetenskap och forskning. Därför gjorde riksbanken dels en donation för att inrätta ett pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne, dels en donation för att stödja framtida forskning. Efter ett utredningsarbete under ledning av statsminister Tage Erlander, beslutade riksdagen den 2 december 1964 att inrätta en stiftelse för denna donation – Riksbankens Jubileumsfond.

Sedan 1965 har stiftelsen stöttat forskning med sammanlagt 18,7 miljarder kronor.

Den 1 januari 1988 fick Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar, vilka innebär att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör och fick ett förtydligat ändamål. Stadgarna anger bland annat att:

• företräde ska ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt
• fondens medel speciellt ska användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt
• nya forskningsuppgifter som kräver snabba och kraftiga insatser särskilt ska uppmärksammas
• fonden ska söka främja kontakter med internationell forskning.

Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation, om 1,5 miljarder kronor, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Till beslutet var fogad en promemoria i vilken bland annat följande användningsområden angavs:

• Etablering av forskningscentra eller forskningsområden med internationell slagkraft.
• Stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner.
• Etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram.
• Befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering.
• Främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitetet/högskolor och andra verksamheter.