Genom ett beslut i riksdagen 1962 godkändes en donation från Sveriges riksbank, som ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ett angeläget nationellt ändamål. Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Efter ett utredningsarbete under ledning av statsminister Tage Erlander, beslutade sedan riksdagen den 2 december 1964 att inrätta en stiftelse för denna donation.

Den 1 januari 1988 fick Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar, vilka innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.

I denna skepnad startades verksamheten med ett kapital om 1,5 miljarder kronor. Under åren därefter har ytterligare donationer erhållits. Beträffande på vilket sätt ändamålet skall främjas, anges i de i dag gällande stadgarna bland annat:

• Att företräde ska ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt.
• Att fondens medel speciellt ska användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt.
• Att nya forskningsuppgifter som kräver snabba och kraftiga insatser särskilt ska uppmärksammas.
• Att fonden ska söka främja kontakter med internationell forskning.

Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation, om 1,5 miljarder kronor, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Till beslutet var fogad en promemoria i vilken bland annat följande användningsområden angavs:

• Etablering av forskningscentra eller forskningsområden med internationell slagkraft,
• Stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner,
• Etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram,
• Befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering,
• Främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitetet/högskolor och andra verksamheter.