Genom testamentariska föreskrifter inlemmades Gustav III:s privata arkiv, med hans korrespondens och arbeten inom en rad olika ämnen, i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar efter hans död 1792. Samlingen har sedan den öppnades 1842 varit central inom svensk och internationell 1700-talsforskning. Forskare har använt den för studier av tidens politiska, sociala och kulturella liv. Den unika samlingen har satt Uppsala på 1700-talsforskningens karta. Det är därför beklagligt att universitetsbiblioteket har sett sig tvungna att spärra samlingen för användning och utlån. Åren av användning har gått hårt åt samlingen. En fortsatt användning innebär en akut risk för skador och förlust av ovärderlig text. Föreliggande projekt ska åtgärda detta och initiera forskning på samlingen. Detta görs genom att: 1) De fysiska handskrifterna konserveras och digitaliseras, och görs mer tillgängliga på ett för dess framtid hållbart sätt. 2) Den digitaliserade samlingens användbarhet för forskning förbättras genom HTR-teknik och crowdsourcing. Delar av materialet görs därigenom digitalt sökbart också som fulltext. 3) Forskning initieras på den digitala samlingen: materialets sökbarhet kommer att möjliggöra nya sorters forskningsfrågor (t.ex. i form av text mining på Gustav III:s arbeten), och under projekttiden kommer samlingens att användas i fakultetens uppsatskurser. 4) Samlingen görs mer närvarande i kulturarvssfären genom information och spridning via sociala medier och programverksamhet.