Föreställning av mellanrum: social flyktighet i samtidens teater
Med utgångspunkter från teatervetenskap, sociologi och geografi bidrar boken med det
tvärvetenskapliga perspektiv som krävs för att belysa teaterns vikt för samhälle och
gemenskap i en tid när konsten levt under press som aldrig förr, i spåren av COVID-19.
Monografin utforskar de gränsland (liminal spaces) som framställts i engelskspråkig teater,
med fokus på det komplexa som fångas i dessa sociala, politiska, kulturella och geografiska
mellanrum. I spåren av de globala kriser som färgat de senaste två decennierna, med allt
ifrån militära konflikter och finanskrasch till klimatkris och pandemi, undersöker boken hur
teaterarbetare använt formexperiment och idén om mellanrum (interspaces) i olika omgångar
för att fånga flytande mentala, emotionella och fysiska tillstånd. Boken, som drar nytta av en
internationell utblick och omfattande tidigare forskning men ändå är en produkt av
nytänkande, sammanför svenska perspektiv på landskap med det begrepp om mellanrum
som utvecklats i engelskspråkig teater. I slutändan innebär projektet en omvärdering av det
icke-binära rummet och dess sociopolitiska implikationer, vilket i sin tur framhäver 2000-
talets teaters förmåga att skildra samtidens tillstånd av utsatthet och flyktighet, men också
en ny modell för framtida tvärvetenskapliga studier.
tvärvetenskapliga perspektiv som krävs för att belysa teaterns vikt för samhälle och
gemenskap i en tid när konsten levt under press som aldrig förr, i spåren av COVID-19.
Monografin utforskar de gränsland (liminal spaces) som framställts i engelskspråkig teater,
med fokus på det komplexa som fångas i dessa sociala, politiska, kulturella och geografiska
mellanrum. I spåren av de globala kriser som färgat de senaste två decennierna, med allt
ifrån militära konflikter och finanskrasch till klimatkris och pandemi, undersöker boken hur
teaterarbetare använt formexperiment och idén om mellanrum (interspaces) i olika omgångar
för att fånga flytande mentala, emotionella och fysiska tillstånd. Boken, som drar nytta av en
internationell utblick och omfattande tidigare forskning men ändå är en produkt av
nytänkande, sammanför svenska perspektiv på landskap med det begrepp om mellanrum
som utvecklats i engelskspråkig teater. I slutändan innebär projektet en omvärdering av det
icke-binära rummet och dess sociopolitiska implikationer, vilket i sin tur framhäver 2000-
talets teaters förmåga att skildra samtidens tillstånd av utsatthet och flyktighet, men också
en ny modell för framtida tvärvetenskapliga studier.
Slutredovisning
Projektets viktigaste resultat och publikationer, samt ett resonemang om dessa
Syftet med projektet var att färdigställa en monografi för inlämning till Palgrave Macmillan/Springer. Boken slutfördes framgångsrikt under forskningsperioden (slutdatum: 31 december 2022) och har, efter överenskommelse med förlaget, ett Open Access-avtal med stöd av RJ Sabbatical-fonden. Boken kommer att ges ut med titeln Environment and Fluidity in Contemporary Theatre: Staging Interspaces och omfattar 120000 ord. Detta är längre än de 90 000 ord som ursprungligen planerats. Forskningsperioden gav värdefull tid för internationellt fältarbete och utbyte, bland annat kunde jag ta del av uppsättningar av nyskrivna pjäser som införlivades i studien, och samla in, dokumentera och bearbeta den ökande mängden forskningsdata. Allt detta bidrog gynnsamt till att boken expanderat i längd. Efter överenskommelse med förlaget har alltså textmängden utökats med 30000 ord.
Projektet har genererat ett flertal positiva resultat. I denna rapport skulle jag vilja framhäva följande tre punkter:
1) Slutförandet av den omfattande forskningsmonografin Environment and Fluidity in Contemporary Theatre: Staging Interspaces som kommer att publiceras med öppen tillgång av ett ledande internationellt förlag (Palgrave Macmillan /Springer), en av få titlar inom konst- och humaniora (särskilt teater) som publiceras med fri tillgång (Open Access). Detta kommer att ge internationell räckvidd och bred tillgänglighet för läsare även utanför akademin. Även om vi kan förvänta att de flesta läsare kommer att vara studenter och akademiker, är det även rimligt att tro att fler grupper, till exempel teaterutövare, utbildare på olika nivåer och allmänheten, kommer att ta del av boken tack vare avsaknaden av betalvägg.
2) Boken levererar dessutom en transdisciplinär metodik som ger ett betydande bidrag till den pågående definitionen av miljöhumaniora. Den placerar den samtida teatern i centrum för diskussionen och stärker dess livskraft inte bara som en referens utan också som ett primärt metodologiskt verktyg för samhällsvetenskap och geovetenskap. Detta gäller i synnerhet de diskurser som rör sociologi, särskilt ekonomi; nyliberalism och rörlighet, såväl som social inkludering och exkludering; hälsovetenskap, särskilt diskurser som rör covid-19, pandemier och epidemiologi, inklusive nivån som rör psykisk hälsa. När det gäller geovetenskaperna är det särskilt i diskussionen om en effektiv kommunikation av vetenskapliga fakta till publiken och engagemang i dialoger om medborgarskap, miljövård och åtgärder för att hantera klimatkrisen som boken äger värde. Boken berör samtida engelskspråkiga teatrar och engagerar sig i internationella debatter och tar upp de tre största kriserna som mänskligheten stått inför under den senaste tiden: miljö; ekonomi; hälsa. I denna egenskap främjar den dialoger över ett flertal korsande discipliner.
3) Boken bidrar till att stärka den internationella teatervetenskapen under en av de mest utsatta och avgörande perioderna med avseende på teaterns överlevnad. Den behandlar nya paradigm för teaterskapande i form av nya pjäser som har satts upp på framstående internationella scener. Den kommer att vara, om inte den första, så säkerligen en av de allra första akademiska studierna av flera av texterna och produktionerna som tas upp, den bygger broar mellan svensk och internationell forskning och den erbjuder robusta förstahandsrapporter inom ramen för sina fallstudier, något som är ett direkt resultat av att ha utfört fältarbete i London.
Vad projektet resulterat i förutom publikationerna
Under forskningsperioden tillbringade jag mycket tid i internationella sammanhang kring forskning och kreativt arbete i framför allt Storbritannien och Italien, samtidigt som jag arbetade med projektet och deltog i akademiska konferenser i både Frankrike och Portugal. Jag besökte internationella bibliotek och arkiv och konsulterade i synnerhet samlingarna vid följande institutioner: de akademiska resurserna vid universitetet i Rom “La Sapienza”, säte för det ledande programmet för engelska studier i Italien under 2022; European University Institute i Florens; British Institute i Florens; UNESCO-biblioteket i Paris; National Theatre Archives i London. Projektet har internationell karaktär och byggde på mitt omfattande nätverk av akademiker och teaterarbetare i Europa. Således har mitt fältarbete involverat möten med internationella akademiska kollegor inom teatervetenskap (särskilt i Storbritannien) och ytterligare utökat mitt nätverk inom samhällsvetenskap och miljöhumaniora (särskilt i Italien, Frankrike och Portugal). Boken fokuserar på engelskspråkiga pjäser och fallstudier av teaterproduktioner, samt begagnar sig av teoretiska och kritiska ramar som utvecklats internationellt av ledande tänkare över gränserna för de olika disciplinerna som boken omfattar. Under tre månader av projektperioden utnämndes jag till gästprofessor inom forskning vid Institutionen för SEAI (European, American and Intercultural Studies), University of Rome “La Sapienza”. Jag var då verksam i den lokala forskningskulturen och deltog i olika evenemang med avsikt att främja kontakter och bereda marken för framtida forskningssamarbeten. Under den tiden presenterade jag också min forskning, förutom vid Sapienza, vid universitetet i Parma, dit jag var inbjuden tillsammans med kollegor från Sapienza. Dessa forskningsrelationer kommer att leda till ytterligare samarbetsmöjligheter inom en snar framtid. Mina kontakter med akademiska kollegor i Storbritannien (särskilt University of London och University of Glasgow) har också gett uppslag till nya projekt och tänkbara publiceringssamarbeten.
Nya forskningsfrågor som uppkommit under projektet
Projektet genererade följande nya forskningsfrågor:
Vilka former kommer teaterföreställningar att anta efter COVID och hur kan teater och föreställningar som behandlar miljökrisen också konceptualiseras och genomföras mer hållbart?
Hur kan tekniken spela en central roll i sådana diskurser om teater och hållbarhet?
Hur kan teater konceptualiseras som ett avgörande metodologiskt verktyg för utvecklingen av diskurser relaterade till en medborgerlig pedagogik avseende miljön, till studier i kulturgeografi och social rörlighet, samt till diskurser kring klimat och geovetenskap, synkront och diakront, genom internationella utbyten?
Dessa frågor kommer att fortsätta att berika mitt arbete framöver och kommer att tas upp i efterföljande projekt.
Hur resultaten har spridits samt om hur samverkan skett
Under forskningsperioden presenterade jag mitt arbete relaterat till denna monografi på inbjudan vid följande lärosäten: universitetet i Rom “La Sapienza”; universitetet i Parma; Södertörns högskola; universitetet i Lissabon; Freie Universität Berlin, Humboldt Universität Berlin och Bard College Berlin i finansieringssamarbete med Volkswagen Foundation och The Mahindra Humanities Center vid Harvard. Den sistnämnda presentationen ägde rum som en del av panelen “The Pandemic and the Anthropocene”, som spelades in för att inkluderas i utställningen Viral Theatres på Theater Museum Düsseldorf, ett bredare forskningsprojekt i vilket diskussionen ingick, och som därför är tillgänglig för allmänheten. Evenemanget livesändes också. På samma sätt livestreamades även mitt inbjudna föredrag vid universitetet i Lissabon inom ramen för “Empathy Colloquium” vid Centre for Philosophy of Science, som också spelades in för vidare spridning. Samverkan har skett både på distans och på plats och har inneburit dialoger internationellt med akademiker som arbetar över olika discipliner, samt teaterutövare. Som jag har beskrivit ovan så innebär den bekräftade fria tillgången till den kommande monografin att projektet garanteras en räckvidd som omfattar en bredare publik, bortom det vetenskapliga samfundets gränser.
Syftet med projektet var att färdigställa en monografi för inlämning till Palgrave Macmillan/Springer. Boken slutfördes framgångsrikt under forskningsperioden (slutdatum: 31 december 2022) och har, efter överenskommelse med förlaget, ett Open Access-avtal med stöd av RJ Sabbatical-fonden. Boken kommer att ges ut med titeln Environment and Fluidity in Contemporary Theatre: Staging Interspaces och omfattar 120000 ord. Detta är längre än de 90 000 ord som ursprungligen planerats. Forskningsperioden gav värdefull tid för internationellt fältarbete och utbyte, bland annat kunde jag ta del av uppsättningar av nyskrivna pjäser som införlivades i studien, och samla in, dokumentera och bearbeta den ökande mängden forskningsdata. Allt detta bidrog gynnsamt till att boken expanderat i längd. Efter överenskommelse med förlaget har alltså textmängden utökats med 30000 ord.
Projektet har genererat ett flertal positiva resultat. I denna rapport skulle jag vilja framhäva följande tre punkter:
1) Slutförandet av den omfattande forskningsmonografin Environment and Fluidity in Contemporary Theatre: Staging Interspaces som kommer att publiceras med öppen tillgång av ett ledande internationellt förlag (Palgrave Macmillan /Springer), en av få titlar inom konst- och humaniora (särskilt teater) som publiceras med fri tillgång (Open Access). Detta kommer att ge internationell räckvidd och bred tillgänglighet för läsare även utanför akademin. Även om vi kan förvänta att de flesta läsare kommer att vara studenter och akademiker, är det även rimligt att tro att fler grupper, till exempel teaterutövare, utbildare på olika nivåer och allmänheten, kommer att ta del av boken tack vare avsaknaden av betalvägg.
2) Boken levererar dessutom en transdisciplinär metodik som ger ett betydande bidrag till den pågående definitionen av miljöhumaniora. Den placerar den samtida teatern i centrum för diskussionen och stärker dess livskraft inte bara som en referens utan också som ett primärt metodologiskt verktyg för samhällsvetenskap och geovetenskap. Detta gäller i synnerhet de diskurser som rör sociologi, särskilt ekonomi; nyliberalism och rörlighet, såväl som social inkludering och exkludering; hälsovetenskap, särskilt diskurser som rör covid-19, pandemier och epidemiologi, inklusive nivån som rör psykisk hälsa. När det gäller geovetenskaperna är det särskilt i diskussionen om en effektiv kommunikation av vetenskapliga fakta till publiken och engagemang i dialoger om medborgarskap, miljövård och åtgärder för att hantera klimatkrisen som boken äger värde. Boken berör samtida engelskspråkiga teatrar och engagerar sig i internationella debatter och tar upp de tre största kriserna som mänskligheten stått inför under den senaste tiden: miljö; ekonomi; hälsa. I denna egenskap främjar den dialoger över ett flertal korsande discipliner.
3) Boken bidrar till att stärka den internationella teatervetenskapen under en av de mest utsatta och avgörande perioderna med avseende på teaterns överlevnad. Den behandlar nya paradigm för teaterskapande i form av nya pjäser som har satts upp på framstående internationella scener. Den kommer att vara, om inte den första, så säkerligen en av de allra första akademiska studierna av flera av texterna och produktionerna som tas upp, den bygger broar mellan svensk och internationell forskning och den erbjuder robusta förstahandsrapporter inom ramen för sina fallstudier, något som är ett direkt resultat av att ha utfört fältarbete i London.
Vad projektet resulterat i förutom publikationerna
Under forskningsperioden tillbringade jag mycket tid i internationella sammanhang kring forskning och kreativt arbete i framför allt Storbritannien och Italien, samtidigt som jag arbetade med projektet och deltog i akademiska konferenser i både Frankrike och Portugal. Jag besökte internationella bibliotek och arkiv och konsulterade i synnerhet samlingarna vid följande institutioner: de akademiska resurserna vid universitetet i Rom “La Sapienza”, säte för det ledande programmet för engelska studier i Italien under 2022; European University Institute i Florens; British Institute i Florens; UNESCO-biblioteket i Paris; National Theatre Archives i London. Projektet har internationell karaktär och byggde på mitt omfattande nätverk av akademiker och teaterarbetare i Europa. Således har mitt fältarbete involverat möten med internationella akademiska kollegor inom teatervetenskap (särskilt i Storbritannien) och ytterligare utökat mitt nätverk inom samhällsvetenskap och miljöhumaniora (särskilt i Italien, Frankrike och Portugal). Boken fokuserar på engelskspråkiga pjäser och fallstudier av teaterproduktioner, samt begagnar sig av teoretiska och kritiska ramar som utvecklats internationellt av ledande tänkare över gränserna för de olika disciplinerna som boken omfattar. Under tre månader av projektperioden utnämndes jag till gästprofessor inom forskning vid Institutionen för SEAI (European, American and Intercultural Studies), University of Rome “La Sapienza”. Jag var då verksam i den lokala forskningskulturen och deltog i olika evenemang med avsikt att främja kontakter och bereda marken för framtida forskningssamarbeten. Under den tiden presenterade jag också min forskning, förutom vid Sapienza, vid universitetet i Parma, dit jag var inbjuden tillsammans med kollegor från Sapienza. Dessa forskningsrelationer kommer att leda till ytterligare samarbetsmöjligheter inom en snar framtid. Mina kontakter med akademiska kollegor i Storbritannien (särskilt University of London och University of Glasgow) har också gett uppslag till nya projekt och tänkbara publiceringssamarbeten.
Nya forskningsfrågor som uppkommit under projektet
Projektet genererade följande nya forskningsfrågor:
Vilka former kommer teaterföreställningar att anta efter COVID och hur kan teater och föreställningar som behandlar miljökrisen också konceptualiseras och genomföras mer hållbart?
Hur kan tekniken spela en central roll i sådana diskurser om teater och hållbarhet?
Hur kan teater konceptualiseras som ett avgörande metodologiskt verktyg för utvecklingen av diskurser relaterade till en medborgerlig pedagogik avseende miljön, till studier i kulturgeografi och social rörlighet, samt till diskurser kring klimat och geovetenskap, synkront och diakront, genom internationella utbyten?
Dessa frågor kommer att fortsätta att berika mitt arbete framöver och kommer att tas upp i efterföljande projekt.
Hur resultaten har spridits samt om hur samverkan skett
Under forskningsperioden presenterade jag mitt arbete relaterat till denna monografi på inbjudan vid följande lärosäten: universitetet i Rom “La Sapienza”; universitetet i Parma; Södertörns högskola; universitetet i Lissabon; Freie Universität Berlin, Humboldt Universität Berlin och Bard College Berlin i finansieringssamarbete med Volkswagen Foundation och The Mahindra Humanities Center vid Harvard. Den sistnämnda presentationen ägde rum som en del av panelen “The Pandemic and the Anthropocene”, som spelades in för att inkluderas i utställningen Viral Theatres på Theater Museum Düsseldorf, ett bredare forskningsprojekt i vilket diskussionen ingick, och som därför är tillgänglig för allmänheten. Evenemanget livesändes också. På samma sätt livestreamades även mitt inbjudna föredrag vid universitetet i Lissabon inom ramen för “Empathy Colloquium” vid Centre for Philosophy of Science, som också spelades in för vidare spridning. Samverkan har skett både på distans och på plats och har inneburit dialoger internationellt med akademiker som arbetar över olika discipliner, samt teaterutövare. Som jag har beskrivit ovan så innebär den bekräftade fria tillgången till den kommande monografin att projektet garanteras en räckvidd som omfattar en bredare publik, bortom det vetenskapliga samfundets gränser.