Stadsadministration och "body corporate" i senmedeltidens Stockholm
Resultatet av detta projekt kommer att bli en bok om Stockholms "body politic" under senmedeltiden. Studien tillämpar ett holistiskt synsätt på stadsadministrationen och studerar alla maktnivåer, från kungen till den vanliga slaktaren i Stockholm. Medan de flesta funktioner var kopplade till stadens råd, analyseras även borgarnas deltagande i administrationen och deras relation till rådet.
Många studier har undersökt det styrande rådet i olika medeltida städer ur ett maktperspektiv. De har ofta kategoriserats som oligarkier, styre av ett fåtal män med kapital. Samtidigt visar studier att städer fortsatte att präglas av korporativa ideal under medeltiden. Borgarna uppfattades av andra och av sig själva som en grupp med särskilda privilegier och skyldigheter som grupp. Denna studie nyanserar bilden för Stockholm och belyser rådets villkorade makt samt den höga aktivitetsnivån hos borgerskapet i stadsadministrationen. Jag argumenterar för att Stockholm konsekvent fungerade enligt korporativa principer, där borgarna såg sig själva som ansvariga och involverade i stadens styrelse. Styret i Stockholm bör inte definieras som exempelvis oligarki eller timokrati utan förstås som ett "body corporate".
Stockholm jämförs konsekvent med andra städer genom hela boken, vilket visar de många allmänna likheterna, samt belyser några särskiljande drag hos Stockholm.
Många studier har undersökt det styrande rådet i olika medeltida städer ur ett maktperspektiv. De har ofta kategoriserats som oligarkier, styre av ett fåtal män med kapital. Samtidigt visar studier att städer fortsatte att präglas av korporativa ideal under medeltiden. Borgarna uppfattades av andra och av sig själva som en grupp med särskilda privilegier och skyldigheter som grupp. Denna studie nyanserar bilden för Stockholm och belyser rådets villkorade makt samt den höga aktivitetsnivån hos borgerskapet i stadsadministrationen. Jag argumenterar för att Stockholm konsekvent fungerade enligt korporativa principer, där borgarna såg sig själva som ansvariga och involverade i stadens styrelse. Styret i Stockholm bör inte definieras som exempelvis oligarki eller timokrati utan förstås som ett "body corporate".
Stockholm jämförs konsekvent med andra städer genom hela boken, vilket visar de många allmänna likheterna, samt belyser några särskiljande drag hos Stockholm.
Slutredovisning
Denna RJ-sabbatical har givit mig möjlighet att arbeta med en monografi om Stockholms "body politic" under senmedeltiden. Studien tillämpar ett holistiskt synsätt på stadsadministrationen och studerar alla maktnivåer, från kungen till den vanliga slaktaren i Stockholm. Medan de flesta funktioner var kopplade till stadens råd, analyseras även borgarnas deltagande i administrationen och deras relation till rådet. Studien skildrar för första gången Stockholms body politic i alla dess delar. Denna holistiska analys är av stort värde för framtida forskning, eftersom varje del förstås i relation till hela kroppen.
Arbetet har blivit mer omfattande än beräknat, då jag under projekttiden omstrukturerat bokmanuset för att bättre lyfta fram de viktigaste resultaten och slutsatserna. Studien inleds med en teckning av konturerna av den politiska kroppen, genom att diskutera graden av stadsautonomi och relationen till stadens överherre. Nästa kapitel skildrar själva kroppen genom en redogörelse för Stockholms administrativa struktur. De följande kapitlen behandlar inbördes relationer tematiskt, gällande till exempel politik, ekonomi och lag och rättskipning.
Många studier har undersökt det styrande rådet i olika medeltida städer ur ett maktperspektiv. De har ofta kategoriserats som oligarkier, styre av ett fåtal män med kapital. Samtidigt visar studier att städer fortsatte att präglas av korporativa ideal under medeltiden. Borgarna uppfattades av andra och av sig själva som en grupp med särskilda privilegier och skyldigheter som grupp. Denna studie nyanserar bilden för Stockholm och belyser rådets villkorade makt samt den höga aktivitetsnivån hos borgerskapet i stadsadministrationen. Jag argumenterar i boken för att Stockholm konsekvent fungerade enligt korporativa principer, där borgarna såg sig själva som ansvariga och involverade i stadens styrelse. Styret i Stockholm bör inte definieras som exempelvis oligarki eller timokrati utan förstås som ett "body corporate".” Varje borgare var ansvarig för stadens välfärd, vilket också innebar att aktivt delta i stadsförvaltningen. Stockholms stadsböcker ger upprepade belägg för ett samarbete inom stadens administration mellan rådet och menigheten som två separata enheter. Denna uppdelning är central för förståelsen av administrationen, och ytterligare empiriska analyser av borgarrepresentation har genomförts under min sabbatical.
Boken diskuterar den diskrepans som finns mellan Stockholm och den beskrivning av minskat inflytande för borgerskapet som ofta framhålls för europeiska städer under senmedeltiden. Centrala teoretiska begrepp i studien är body politic, body corporate, personal collective, community och political legitimacy. Kontakt är taget med ett engelskt förlag, men än är inte kontraktet skrivet.
Under halvåret som projektet varade spenderade jag en månad i Storbritannien, som gästforskare vid York University och som deltagare i Leeds International Medieval Congress. Vistelsen var mycket givande på flera sätt. På York University deltog jag bland annat i symposiet ”Multilingual Lives: Histories of Translation and Language Encounter”, den 26 juni. Störst behållning av vistelsen i York var långa samtal med forskare som arbetar med liknande forskningsfrågor som jag, främst stadshistorikern Eliza Hartrich. Genom att jämföra olika aspekter av den medeltida stadsförvaltningen i olika geografiska områden har mina resultat blivit mer nyanserade och inom vissa teman har nya perspektiv tillkommit.
Jag spenderade även två veckor i Greifswald i Tyskland. Den största behållningen av vistelsen var besöken på Greifswalds stadsarkiv, där jag fick tillgång till stadens outgivna medeltida stadsböcker. Utöver att göra jämförelser med Stockholms stadsböcker, som en viktig del av min bok, skissade jag även på ett möjligt framtida utgivningsprojekt. På Greifswalds stadsarkiv upptäckte jag även intressanta källor om Birgittakult i Greifswald, som inte har uppmärksammats i forskningen och som kan bli en framtida artikel.
Jag hade stor nytta av full tillgång till universitetsbiblioteken i både York och Greifswald, med helt andra resurser än vad jag har tillgång till på min ordinarie arbetsplats. En relativt stor del av projekttiden ägnades åt bokens internationella forskningsläge.
Mina forskningsresultat presenterades vid två större konferenser under halvåret. Vid Leeds International Medieval Congress, 7-10 juli 2025, presenterade jag ett paper med rubriken “The Body Corporate of Medieval Stockholm: Town Rule and Administration as a Communal Responsibility” i sessionen “Exercising Power in Government: Administrating the Regional and Local”. Vid Det 31 nordiska historikermötet i Reykjavík på Island 13-15 augusti 2025, presenterade jag ett paper med rubriken “Corporatist rule of medieval Stockholm” i sessionen “Politics, Work and Culture in the Medieval Nordic Region and Beyond”. Bägge konferenserna gav mig nya kontakter och givande forskningsdiskussioner. Mina forskningsnätverk har även kommit mina doktorander till del, med konferensdeltagande och, för en av dem, aktivt deltagande i ett större internationellt nätverk med säte i Tyskland.
Arbetet har blivit mer omfattande än beräknat, då jag under projekttiden omstrukturerat bokmanuset för att bättre lyfta fram de viktigaste resultaten och slutsatserna. Studien inleds med en teckning av konturerna av den politiska kroppen, genom att diskutera graden av stadsautonomi och relationen till stadens överherre. Nästa kapitel skildrar själva kroppen genom en redogörelse för Stockholms administrativa struktur. De följande kapitlen behandlar inbördes relationer tematiskt, gällande till exempel politik, ekonomi och lag och rättskipning.
Många studier har undersökt det styrande rådet i olika medeltida städer ur ett maktperspektiv. De har ofta kategoriserats som oligarkier, styre av ett fåtal män med kapital. Samtidigt visar studier att städer fortsatte att präglas av korporativa ideal under medeltiden. Borgarna uppfattades av andra och av sig själva som en grupp med särskilda privilegier och skyldigheter som grupp. Denna studie nyanserar bilden för Stockholm och belyser rådets villkorade makt samt den höga aktivitetsnivån hos borgerskapet i stadsadministrationen. Jag argumenterar i boken för att Stockholm konsekvent fungerade enligt korporativa principer, där borgarna såg sig själva som ansvariga och involverade i stadens styrelse. Styret i Stockholm bör inte definieras som exempelvis oligarki eller timokrati utan förstås som ett "body corporate".” Varje borgare var ansvarig för stadens välfärd, vilket också innebar att aktivt delta i stadsförvaltningen. Stockholms stadsböcker ger upprepade belägg för ett samarbete inom stadens administration mellan rådet och menigheten som två separata enheter. Denna uppdelning är central för förståelsen av administrationen, och ytterligare empiriska analyser av borgarrepresentation har genomförts under min sabbatical.
Boken diskuterar den diskrepans som finns mellan Stockholm och den beskrivning av minskat inflytande för borgerskapet som ofta framhålls för europeiska städer under senmedeltiden. Centrala teoretiska begrepp i studien är body politic, body corporate, personal collective, community och political legitimacy. Kontakt är taget med ett engelskt förlag, men än är inte kontraktet skrivet.
Under halvåret som projektet varade spenderade jag en månad i Storbritannien, som gästforskare vid York University och som deltagare i Leeds International Medieval Congress. Vistelsen var mycket givande på flera sätt. På York University deltog jag bland annat i symposiet ”Multilingual Lives: Histories of Translation and Language Encounter”, den 26 juni. Störst behållning av vistelsen i York var långa samtal med forskare som arbetar med liknande forskningsfrågor som jag, främst stadshistorikern Eliza Hartrich. Genom att jämföra olika aspekter av den medeltida stadsförvaltningen i olika geografiska områden har mina resultat blivit mer nyanserade och inom vissa teman har nya perspektiv tillkommit.
Jag spenderade även två veckor i Greifswald i Tyskland. Den största behållningen av vistelsen var besöken på Greifswalds stadsarkiv, där jag fick tillgång till stadens outgivna medeltida stadsböcker. Utöver att göra jämförelser med Stockholms stadsböcker, som en viktig del av min bok, skissade jag även på ett möjligt framtida utgivningsprojekt. På Greifswalds stadsarkiv upptäckte jag även intressanta källor om Birgittakult i Greifswald, som inte har uppmärksammats i forskningen och som kan bli en framtida artikel.
Jag hade stor nytta av full tillgång till universitetsbiblioteken i både York och Greifswald, med helt andra resurser än vad jag har tillgång till på min ordinarie arbetsplats. En relativt stor del av projekttiden ägnades åt bokens internationella forskningsläge.
Mina forskningsresultat presenterades vid två större konferenser under halvåret. Vid Leeds International Medieval Congress, 7-10 juli 2025, presenterade jag ett paper med rubriken “The Body Corporate of Medieval Stockholm: Town Rule and Administration as a Communal Responsibility” i sessionen “Exercising Power in Government: Administrating the Regional and Local”. Vid Det 31 nordiska historikermötet i Reykjavík på Island 13-15 augusti 2025, presenterade jag ett paper med rubriken “Corporatist rule of medieval Stockholm” i sessionen “Politics, Work and Culture in the Medieval Nordic Region and Beyond”. Bägge konferenserna gav mig nya kontakter och givande forskningsdiskussioner. Mina forskningsnätverk har även kommit mina doktorander till del, med konferensdeltagande och, för en av dem, aktivt deltagande i ett större internationellt nätverk med säte i Tyskland.