I svensk offentlighet har den akademiska pedagogikdisciplinen ibland blivit ifrågasatt, inte minst på senare tid, samtidigt som den anses vara central för skola och samhälle. Denna tvetydiga roll har manifesterats många gånger genom disciplinens historia. I jämförelse med andra samhällsvetenskapliga discipliner har pedagogikämnet sällan blivit föremål för historiska studier. Syftet med detta projekt är att utforska den akademiska pedagogikens utmärkande drag och samhälleliga roll genom att historiskt analysera diskursen om disciplinen från 1940-talet och framåt. Forskningsfrågorna är: 1. Vad har framställts som den akademiska pedagogikens användningsområden, förtjänster och tillkortakommanden? 2. Vad har vid olika tidpunkter betraktats som disciplinens utmärkande drag och vad är det som har ifrågasatts? 3. Hur kan dessa förändringar över tid kontextualiseras i förhållande till skilda akademiska, professionella och politiska intressen? Projektet analyserar tre perioder, 1940-, 1970- respektive 2000-talet, med fokus på tre retoriska arenor: vetenskapliga tidskrifter, kurslitteratur och den offentliga debatten. Med hjälp av vetenskapshistoriska och vetenskapssociologiska teoretiska perspektiv och genom synkrona och diakrona analyser avser projektet bidra med ny kunskap till såväl pedagogikhistorien som den allmänna vetenskapshistorien. Genom projektet kan även en grund läggas för mer nyanserade och konstruktiva diskussioner om skola, utbildning och kunskap i Sverige.