Att organisera ekosystem för lärande: Hur professionella tjänsteföretag söker kunskap utanför professionens och organisationens gränser
Digitalisering medför ett behov för etablerade företag att uppdatera organisation, professionella roller och strategier för att bibehålla konkurrenskraft. Detta gäller i alla branscher, men är särskilt utmanande för professionella tjänsteföretag (PSF) där professionell kunskap och tjänster utmanas av digitala lösningar och artificiell intelligens (AI). För att realisera möjligheter, och för att möta nya utmaningar, måste företagen söka kunskap utanför sin nuvarande kunskapsdomän. Ett sätt att göra det är att engagera sig i vad som beskrivs som ekosystem för lärande. Vi saknar dock kunskap om hur det görs i praktiken, och hur det påverkar professionella roller och gränser. Därför syftar detta forskningsprojekt till att undersöka hur etablerade PSF svarar på digitala möjligheter och utmaningar genom att engagera sig i ekosystem för lärande som sträcker sig bortom deras organisatoriska och professionella gränser. Vi kommer studera hur etablerade PSF i tre olika branscher i Sverige skapar nya ekosystem för lärande. Vi inleder med en fallstudie baserad på aktionsforskning där vi studerar en affärsjuridisk byrå som håller på att bygga ett ekosystem för att utveckla ny digital kunskap. Vi kommer sedan jämföra och kontrastera våra insikter med fallstudier inom revision och arkitektur. Projektet bidrar med ny praktisk och teoretisk kunskap genom att bygga på och kombinera litteratur om digitalisering i PSF med forskning om gränsöverskridande arbete.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling
Digitalisering, och i synnerhet AI, omformar förutsättningarna för professionella tjänsteföretag (professional service firms, ”PSFs”) och utmanar etablerade arbetssätt, affärsmodeller och identiteter. För att förbli konkurrenskraftiga behöver dessa företag utveckla sin kunskap om digitalisering och engagera sig i digital innovation. Mot denna bakgrund har vårt projekt undersökt hur etablerade PSFs hanterar den pågående digitaliseringen. Vi har funnit att dessa företag förverkligar digitala möjligheter genom att skapa nya - eller delta i befintliga - ekosystem för lärande. Dessa ekosystem spänner även såväl organisatoriska som professionella gränser. Projektet har syftat till att utveckla teoretiskt och praktiskt relevant kunskap om framväxten av ekosystem som ett medel för lärande och digital innovation. Projektet utgick från tre forskningsfrågor:
1. Hur hanterar PSFs, som traditionellt präglas av precision och perfektion, behovet av lärande och innovation?
2. Hur formas nya former för samarbete och samskapande inom och över organisatoriska och professionella gränser (i formen av ekosystem) som svar på digitalisering?
3. Hur kan digital innovation bidra till att (om)forma framtidens professionella tjänster och professionellt arbete?
Ovan frågor besvarades genom tre fallstudier av ledande PSFs i olika branscher. Företagen har pseudonymiserats och benämns här som Advokatbyrån, Arkitektbyrån och Revisionsbyrån. Dessa studier, med en omfattande datainsamling samt återkoppling, utfördes under flera år (2022-2026)
Genomförande
Projektet inleddes med en fallstudie av Advokatbyrån, som nyligen hade etablerat ett innovationslabb. Labbet syftade till att skapa ett ekosystem med externa aktörer utanför byråns kunskapsdomän. Ekosystemet omfattade medarbetare med olika bakgrund (juridik, innovation, teknik), en inkubator för legal-tech startups samt ett forskarnätverk. Labbet förväntades överbrygga olika kunskapsdomäner, möjliggöra lärande om digitalisering och digitala verktyg samt stimulera digital innovation.
Därefter genomfördes en fallstudie av Arkitektbyrån. Arkitektbyrån hade också etablerat ett innovationslabb för att skapa ett ekosystem med externa aktörer (såsom prop-techföretag, forskare vid tekniska universitet, hållbarhetsexperter och antropologer). Även här var syftet att överbrygga kunskapsdomäner och stärka lärande och digital innovation, men till skillnad från Advokatbyrån organiserades detta lab mer som en integrerad del av verksamheten och vid sidan av det existerande ”forskningslabb” som redan fanns på plats.
Slutligen genomfördes en fallstudie av Revisionsbyrån. För att möta de ökade kraven från kunder och konkurrenter genomfördes stora satsningar där på digital innovation. På grund av sin storlek och internationella närvaro kunde byrån skapa ett internt ekosystem och hade inte samma behov av att söka externa kontakter som Advokatbyrån och Arkitektbyrån. Byrån investerade också i digital utbildning och förändrade rekryteringspraktiker för att inkludera teknisk kompetens. Värt att påpeka är att framväxten av generativ AI, med t. ex. ChatGPT, kom samtidigt som vi genomförde vår intervjustudie, vilket naturligtvis kom att påverka studien.
Tillsammans utgör de tre fallstudierna en kvalitativ ”multiple case study”, inom vilken intervjuer genomfördes med olika medarbetare i syfte att fånga en mängd olika perspektiv. Totalt genomfördes 119 intervjuer (52 vid Advokatbyrån, 19 vid Arkitektbyrån och 48 vid Revisionsbyrån). Vid Advokatbyrån genomfördes observationer vid dels två workshops och dels två utbildningsdagar. Vi har presenterat tidiga resultat vid internationella konferenser och har härutöver återkopplat till de deltagande organisationerna genom interaktiva presentationer och workshops.
Projektets tre viktigaste resultat samt slutsatser
Tidigare forskning har visat att digitalisering omformar professionella tjänsteföretag, men det har inte funnits många empiriska studier som visar hur detta sker i praktiken. Befintliga studier har dessutom ofta fokuserat på en enskild bransch. Här har vi skapat nya insikter eftersom vårt projekt designades för att möjliggöra djupgående fallstudier och jämförande analyser både mellan skilda fallföretag och mellan olika branscher. Vårt arbete har resulterat i ett antal publikationer och vetenskapliga artiklar som också är under pågående granskning.
Vår forskningsstudie har resulterat i ett antal observationer och slutsatser. Med utgångspunkt i litteraturen om organisatorisk ambidexteritet utvecklar vi bland annat propositioner om vad som påverkar hur PSFs organiserar strukturell och/eller kontextuell ambidexteritet: professionell kontext, arbetsstyrkans homogenitet och kunskapsbasens karaktär. En slutsats återfinns i en fördjupad förståelse för att PSF kan organisera ekosystem för lärande i just formen av innovationslabb. Det påverkar också synen på såväl karriärvägar som ledarskap, vilket vi bland annat visar med hjälp av data från vår intervjustudie av Revisionsfirman. Behovet av nya kompetenser, arbetssätt och teamkonstellationer omformar såväl etablerade strukturer med roller som den kultur som bidragit till företagets identitet. Med utgångspunkt i Advokatbyrån analyserar vi hur deras innovationslabb både ledde till nya roller (både formella och informella) och en breddad syn på vad det innebär att vara jurist – vilket gick från traditionell expert till digitalt innovativ aktör.
Sammantaget visar våra resultat att digitaliseringen har bidragit till en genomgripande omformning av PSFs. I takt med den teknologiska utvecklingen behöver därmed även teoribildningen utvecklas. Våra artiklar lyfter olika perspektiv inför en sådan diskussion.
Nya forskningsfrågor
Projektet har genererat en mängd nya forskningsfrågor kring digital teknik och hur dessa tekniker förstås och hanteras inom ramen för PSFs. Resultaten visar att digitalisering har långtgående konsekvenser för karriärstrukturer, ledarskap och relationer inom och mellan organisationer. Sedan projektets start har dessutom generativ AI fått ett brett genomslag, vilket både har påskyndat och skalat upp digital påverkan på dessa företag.
Mot denna bakgrund pekar vi på vikten av att framtida forskning fortsätter studera hur avancerade digitala teknologier används (och kan användas) i PSFs och vilka konsekvenser detta får för deras kompetensutveckling, kunskapsbas och professionella jurisdiktioner. Våra resultat indikerar att de tidigare väletablerade definitionerna/taxonomierna av vad som utgör en advokatbyrå, en arkitektbyrå och en revisionsbyrå behöver utmanas och omvärderas. Vidare ser vi ett ökat behov av longitudinella studier som följer dessa förändringar över tid samt härutöver jämförande studier mellan olika typer av PSF. Slutligen ser vi ett behov av fler empiriska studier som fokuserar på ekosystem för lärande, samt deras styrning, utveckling och betydelse för kunskapsutbytet mellan olika expertområden.
Spridning av forskningen och dess resultat
Projektets resultat har presenterats vid ledande internationella konferenser, såsom European Group of Organization Studies (EGOS), DBOSI, Human Relations-konferensen och Academy of Management Discovery Workshop. Projektgruppen har även organiserat sub-themes vid EGOS-konferenserna 2024 och 2025.
Vidare har projektets resultat bidragit till debatt och diskussion då vi forskare har medverkat som arrangörer, talare och paneldeltagare vid såväl akademiska som praktiknära evenemang, exempelvis Digital Summit i Köpenhamn, Nordic Legal-Tech Summit, Almedalsveckan samt evenemang organiserade av bland andra Sveriges advokatsamfund, Riksrevisionen och Revisorsinspektionen.
Resultaten har också integrerats i undervisning vid Handelshögskolan i Stockholm, Lunds universitet, Stockholms universitet och Göteborgs universitet. Vid Handelshögskolan har projektet lett till utvecklingen av kursen Digitalization and Knowledge-Intensive Work och resultaten har även spridits genom utbildningar vid SSE Executive Education och SSE Executive MBA program. Resultaten har också återförts till deltagande organisationer genom presentationer och workshops, vilket möjliggjort nära samverkan med praktiker.
Projektet har även initierat ett nytt forskningsprojekt som sedermera blivit finansierat av Handelsbankens Forskningsstiftelser: “Let’s have a chat about ChatGPT: a study of how private actors and chatbots are challenging the role of universities and (perhaps) influencing how we understand professional boundaries.”
Digitalisering, och i synnerhet AI, omformar förutsättningarna för professionella tjänsteföretag (professional service firms, ”PSFs”) och utmanar etablerade arbetssätt, affärsmodeller och identiteter. För att förbli konkurrenskraftiga behöver dessa företag utveckla sin kunskap om digitalisering och engagera sig i digital innovation. Mot denna bakgrund har vårt projekt undersökt hur etablerade PSFs hanterar den pågående digitaliseringen. Vi har funnit att dessa företag förverkligar digitala möjligheter genom att skapa nya - eller delta i befintliga - ekosystem för lärande. Dessa ekosystem spänner även såväl organisatoriska som professionella gränser. Projektet har syftat till att utveckla teoretiskt och praktiskt relevant kunskap om framväxten av ekosystem som ett medel för lärande och digital innovation. Projektet utgick från tre forskningsfrågor:
1. Hur hanterar PSFs, som traditionellt präglas av precision och perfektion, behovet av lärande och innovation?
2. Hur formas nya former för samarbete och samskapande inom och över organisatoriska och professionella gränser (i formen av ekosystem) som svar på digitalisering?
3. Hur kan digital innovation bidra till att (om)forma framtidens professionella tjänster och professionellt arbete?
Ovan frågor besvarades genom tre fallstudier av ledande PSFs i olika branscher. Företagen har pseudonymiserats och benämns här som Advokatbyrån, Arkitektbyrån och Revisionsbyrån. Dessa studier, med en omfattande datainsamling samt återkoppling, utfördes under flera år (2022-2026)
Genomförande
Projektet inleddes med en fallstudie av Advokatbyrån, som nyligen hade etablerat ett innovationslabb. Labbet syftade till att skapa ett ekosystem med externa aktörer utanför byråns kunskapsdomän. Ekosystemet omfattade medarbetare med olika bakgrund (juridik, innovation, teknik), en inkubator för legal-tech startups samt ett forskarnätverk. Labbet förväntades överbrygga olika kunskapsdomäner, möjliggöra lärande om digitalisering och digitala verktyg samt stimulera digital innovation.
Därefter genomfördes en fallstudie av Arkitektbyrån. Arkitektbyrån hade också etablerat ett innovationslabb för att skapa ett ekosystem med externa aktörer (såsom prop-techföretag, forskare vid tekniska universitet, hållbarhetsexperter och antropologer). Även här var syftet att överbrygga kunskapsdomäner och stärka lärande och digital innovation, men till skillnad från Advokatbyrån organiserades detta lab mer som en integrerad del av verksamheten och vid sidan av det existerande ”forskningslabb” som redan fanns på plats.
Slutligen genomfördes en fallstudie av Revisionsbyrån. För att möta de ökade kraven från kunder och konkurrenter genomfördes stora satsningar där på digital innovation. På grund av sin storlek och internationella närvaro kunde byrån skapa ett internt ekosystem och hade inte samma behov av att söka externa kontakter som Advokatbyrån och Arkitektbyrån. Byrån investerade också i digital utbildning och förändrade rekryteringspraktiker för att inkludera teknisk kompetens. Värt att påpeka är att framväxten av generativ AI, med t. ex. ChatGPT, kom samtidigt som vi genomförde vår intervjustudie, vilket naturligtvis kom att påverka studien.
Tillsammans utgör de tre fallstudierna en kvalitativ ”multiple case study”, inom vilken intervjuer genomfördes med olika medarbetare i syfte att fånga en mängd olika perspektiv. Totalt genomfördes 119 intervjuer (52 vid Advokatbyrån, 19 vid Arkitektbyrån och 48 vid Revisionsbyrån). Vid Advokatbyrån genomfördes observationer vid dels två workshops och dels två utbildningsdagar. Vi har presenterat tidiga resultat vid internationella konferenser och har härutöver återkopplat till de deltagande organisationerna genom interaktiva presentationer och workshops.
Projektets tre viktigaste resultat samt slutsatser
Tidigare forskning har visat att digitalisering omformar professionella tjänsteföretag, men det har inte funnits många empiriska studier som visar hur detta sker i praktiken. Befintliga studier har dessutom ofta fokuserat på en enskild bransch. Här har vi skapat nya insikter eftersom vårt projekt designades för att möjliggöra djupgående fallstudier och jämförande analyser både mellan skilda fallföretag och mellan olika branscher. Vårt arbete har resulterat i ett antal publikationer och vetenskapliga artiklar som också är under pågående granskning.
Vår forskningsstudie har resulterat i ett antal observationer och slutsatser. Med utgångspunkt i litteraturen om organisatorisk ambidexteritet utvecklar vi bland annat propositioner om vad som påverkar hur PSFs organiserar strukturell och/eller kontextuell ambidexteritet: professionell kontext, arbetsstyrkans homogenitet och kunskapsbasens karaktär. En slutsats återfinns i en fördjupad förståelse för att PSF kan organisera ekosystem för lärande i just formen av innovationslabb. Det påverkar också synen på såväl karriärvägar som ledarskap, vilket vi bland annat visar med hjälp av data från vår intervjustudie av Revisionsfirman. Behovet av nya kompetenser, arbetssätt och teamkonstellationer omformar såväl etablerade strukturer med roller som den kultur som bidragit till företagets identitet. Med utgångspunkt i Advokatbyrån analyserar vi hur deras innovationslabb både ledde till nya roller (både formella och informella) och en breddad syn på vad det innebär att vara jurist – vilket gick från traditionell expert till digitalt innovativ aktör.
Sammantaget visar våra resultat att digitaliseringen har bidragit till en genomgripande omformning av PSFs. I takt med den teknologiska utvecklingen behöver därmed även teoribildningen utvecklas. Våra artiklar lyfter olika perspektiv inför en sådan diskussion.
Nya forskningsfrågor
Projektet har genererat en mängd nya forskningsfrågor kring digital teknik och hur dessa tekniker förstås och hanteras inom ramen för PSFs. Resultaten visar att digitalisering har långtgående konsekvenser för karriärstrukturer, ledarskap och relationer inom och mellan organisationer. Sedan projektets start har dessutom generativ AI fått ett brett genomslag, vilket både har påskyndat och skalat upp digital påverkan på dessa företag.
Mot denna bakgrund pekar vi på vikten av att framtida forskning fortsätter studera hur avancerade digitala teknologier används (och kan användas) i PSFs och vilka konsekvenser detta får för deras kompetensutveckling, kunskapsbas och professionella jurisdiktioner. Våra resultat indikerar att de tidigare väletablerade definitionerna/taxonomierna av vad som utgör en advokatbyrå, en arkitektbyrå och en revisionsbyrå behöver utmanas och omvärderas. Vidare ser vi ett ökat behov av longitudinella studier som följer dessa förändringar över tid samt härutöver jämförande studier mellan olika typer av PSF. Slutligen ser vi ett behov av fler empiriska studier som fokuserar på ekosystem för lärande, samt deras styrning, utveckling och betydelse för kunskapsutbytet mellan olika expertområden.
Spridning av forskningen och dess resultat
Projektets resultat har presenterats vid ledande internationella konferenser, såsom European Group of Organization Studies (EGOS), DBOSI, Human Relations-konferensen och Academy of Management Discovery Workshop. Projektgruppen har även organiserat sub-themes vid EGOS-konferenserna 2024 och 2025.
Vidare har projektets resultat bidragit till debatt och diskussion då vi forskare har medverkat som arrangörer, talare och paneldeltagare vid såväl akademiska som praktiknära evenemang, exempelvis Digital Summit i Köpenhamn, Nordic Legal-Tech Summit, Almedalsveckan samt evenemang organiserade av bland andra Sveriges advokatsamfund, Riksrevisionen och Revisorsinspektionen.
Resultaten har också integrerats i undervisning vid Handelshögskolan i Stockholm, Lunds universitet, Stockholms universitet och Göteborgs universitet. Vid Handelshögskolan har projektet lett till utvecklingen av kursen Digitalization and Knowledge-Intensive Work och resultaten har även spridits genom utbildningar vid SSE Executive Education och SSE Executive MBA program. Resultaten har också återförts till deltagande organisationer genom presentationer och workshops, vilket möjliggjort nära samverkan med praktiker.
Projektet har även initierat ett nytt forskningsprojekt som sedermera blivit finansierat av Handelsbankens Forskningsstiftelser: “Let’s have a chat about ChatGPT: a study of how private actors and chatbots are challenging the role of universities and (perhaps) influencing how we understand professional boundaries.”