En dialog mellan biologer, lingvister, arkeologer och historiker om rekonstruktionen av de indoeuropeiska folkens förhistoriska förflutna har precis börjat efter de senaste resultaten i antikens genetik och isotopanalyser. Detta föreslagna projekt är avsett att ge mer språkligt stöd till återställningen av kontakterna och migrationsvägarna för det indoeuropeiska folket, särskilt de baltiska, slaviska och germanska grenarna. Deras migrationsprocess har varit kontroversiell, eftersom de delar gemensamma språkliga särdrag (t.ex. de sneda fallmarkörerna med *-m- motsvarande *-bh- i andra grenar), men baltiska och slaviska uppvisar också gemensamma drag med indo-iranska (t.ex. assibilation av palato-velar). I själva verket föreslår den antika genetiska analysen migrationsvägar där de baltiska, slaviska, germanska och indo-iranska folken migrerade från platsen för Yamnaya-kulturen västerut tillsammans, men indo-iranska ensamma återvände österut. Kontroversen mellan dessa språk måste återspegla de märkliga migrationsvägarna. Jag tänker undersöka en utveckling av diatetiska systemet för dessa språkgrenar och klargöra processen mot bakgrund av deras tidigare nämnda migrationsprocess. De förväntade resultaten kommer inte bara att ge språkliga bevis för återställningen av indo-europeiska folks migrationsprocesser utan också en typologiskt intressant fallstudie om diatetiska systemet.