Resande röster - nya perspektiv på utvecklingen av diates i baltiska, slaviska och germanska språk
En dialog mellan biologer, lingvister, arkeologer och historiker om rekonstruktionen av de indoeuropeiska folkens förhistoriska förflutna har precis börjat efter de senaste resultaten i antikens genetik och isotopanalyser. Detta föreslagna projekt är avsett att ge mer språkligt stöd till återställningen av kontakterna och migrationsvägarna för det indoeuropeiska folket, särskilt de baltiska, slaviska och germanska grenarna. Deras migrationsprocess har varit kontroversiell, eftersom de delar gemensamma språkliga särdrag (t.ex. de sneda fallmarkörerna med *-m- motsvarande *-bh- i andra grenar), men baltiska och slaviska uppvisar också gemensamma drag med indo-iranska (t.ex. assibilation av palato-velar). I själva verket föreslår den antika genetiska analysen migrationsvägar där de baltiska, slaviska, germanska och indo-iranska folken migrerade från platsen för Yamnaya-kulturen västerut tillsammans, men indo-iranska ensamma återvände österut. Kontroversen mellan dessa språk måste återspegla de märkliga migrationsvägarna. Jag tänker undersöka en utveckling av diatetiska systemet för dessa språkgrenar och klargöra processen mot bakgrund av deras tidigare nämnda migrationsprocess. De förväntade resultaten kommer inte bara att ge språkliga bevis för återställningen av indo-europeiska folks migrationsprocesser utan också en typologiskt intressant fallstudie om diatetiska systemet.
Slutredovisning
Slutlig vetenskaplig rapport
Resande röster – nya perspektiv på utvecklingen av diates i baltiska, slaviska, och germanska språk
Syfte och projektutveckling
Projektet Traveling Voices (Resande Röster) undersöker den diakrona utvecklingen av verbets diates i de baltiska, slaviska och germanska grenarna av den indoeuropeiska språkfamiljen. Syftet är att klargöra hur det ärvda diatesystemet från protoindoeuropeiska utvecklades efter grenarna skilde sig åt och hur dessa förändringar kan relateras till förhistoriska populationers migrationer i Eurasien.
Protoindoeuropeiska hade ett mediopassivt system där agenten både deltar i och påverkas av handlingen. Systemet är väl bevarat i vissa grenar, som anatoliska, indo-iraniska och grekiska, men utvecklingen i baltiska, slaviska och germanska är mindre känd. Projektet fokuserade därför på tre centrala frågor:
1. Hur utvecklades det ärvda diatesystemet i dessa grenar?
2. I vilken grad är förändringarna gemensamma innovationer eller resultat av språkkontakt?
3. Stämmer de språkliga utvecklingarna överens med nuvarande hypoteser om förhistoriska migrationer?
Under projektets gång breddades det teoretiska ramverket för att i högre grad integrera sociala och antropologiska aspekter.
Genomförande
Projektet kombinerade historisk-komparativa metoder med tvärvetenskapliga perspektiv. Data från baltiska, slaviska och germanska språk analyserades med fokus på verbal morfologi, särskilt kvarlevor av det mediopassiva systemet. Den komparativa analysen riktades mot tematiska och atematiska mediopassiva formationer samt deras reflexer i dotterspråken.
Den lingvistiska undersökningen berikades genom diskussioner med specialister inom arkeogenetik och arkeologi för att placera språkliga förändringar i ett bredare sammanhang av förhistoriska befolkningsmigrationer. Forskningsresultaten spreds genom internationella konferenser och workshops inom indoeuropeisk lingvistik, med kontinuerlig dialog med experter på språkkontakt och migration.
Huvudsakliga resultat och slutsatser
Studien visar att förlusten av det böjningsbaserade mediopassivet kan ha inträffat senare än vad som vanligtvis antagits. Det är anmärkningsvärt att rester av både tematiska och atematiska mediopassiva böjningsmönster kan urskiljas i protogermanska, protobaltiska och protoslaviska.
Som välkänt har vissa reflexer av det urindoeuropeiska mediopassivet bevarats i specifika verbändelser, medan andra har omtolkats eller ersatts av reflexiva eller perifrastiska passivkonstruktioner. Projektet visar att ersättningen av det böjningsbaserade mediopassivet i baltiskan innefattade en omtolkning av mediopassiva ändelser som aktiva ändelser [jfr publikation 2]. Dessa resultat indikerar att omstruktureringen av diatesystemen var gren-specifik och i hög grad formad av interna utvecklingsprocesser. Språkkontakter med uraliska språk samt okända lokala språk i Fennoskandien kan ha bidragit till processen (med hänsyn till absolut kronologi), men detta är svårt att belägga.
I projektets planeringsfas antogs att den avvikande baltiska presensändelsen i andra person singular i tematisk böjning kunde vara relaterad till omstruktureringen av diatesystemet. Undersökningen visade dock att denna ändelse snarare återspeglar inflytande från s-futurumbildningen, där ändelsen kan ha omtolkats från *-s]stam-sei]ändelse till *-s]stam-ei]ändelse. Detta stärks av att den presensändelsen *-ei endast förekommer i baltiskan, där s-futurum blev mycket produktivt (jämfört med slaviskan, där det endast bevaras i participformer, och germanskan, där det helt försvunnit). Detta resulterade i publikationen [3].
Under undersökningen i relikerna av de mediopassiva böjningsformerna i PIE, rekonstruerades den morfologiska historien och accentutvecklingen hos verben kláusti, klausýti och besläktade former, vilket resulterade i en separat publikation [4].
Nya forskningsfrågor
Projektet öppnade flera nya forskningsinriktningar. I arbetet med indoeuropeiska migrationer blev det nödvändigt att beakta kontakter med uraliska språk, vilka började spridas i norra Eurasien omkring 2000 f.Kr., det vill säga under bronsåldern. Denna expansion är arkeologiskt kopplad till det så kallade Seima–Turbino-transkulturella nätverket, och arkeogenomiska data pekar på ett samtidigt inflöde av sibiriska genetiska komponenter.
Ett samarbete etablerades med arkeogenetikern Natalija Kashuba (Uppsala universitet), vilket fördjupade analysen av demografisk förhistoria. Detta arbete ledde till ett forskningsstipendium vid SCAS (hösten 2024), där kulturella aspekter av baltisk–finsk-samisk kontakt studerades ur socialt och antropologiskt perspektiv, exempelvis kommensalitet [publikationen 1].
Spridning och samarbete
Resultaten har spridits genom refereegranskade publikationer, konferenspresentationer, akademiska seminarier samt via projektets webbplats (https://swanrad.ch/yy/index.html). Presentationer har hållits i Basel, Köln, Vilnius, Stockholm och Uppsala.
Diskussioner inom forskningsprogrammet Languages and Myths of Prehistory (LAMP) vid Stockholms universitet/Center for the Human Past/SCAS har bidragit väsentligt till projektets tvärvetenskapliga perspektiv. Samarbetet med Natalija Kashuba har lett till fördjupade studier av kulturella, demografiska och språkliga kontakter i Fennoskandien inom ramen för Seima–Turbino-nätverket.
Under vistelsen vid SCAS etablerades även ett samarbete med den uraliska lingvisten Sampsa Holopainen (Helsingfors), vilket nu utvecklas till ett nordiskt nätverk för forskare i början till mitten av karriären. I detta nätverk kommer vi att fortsätta undersöka språk- och kulturkontakt i Fennoskandien ur sociolingvistiska, arkeologiska och antropologiska perspektiv.
Publikationer
1 “Working and Eating Together — Commensality in the life of Early Bronze Age peoples in Contacts in the post Seima-Turbino Transcultural Complex.” International Journal of Diachronic Linguistics and Linguistic Reconstruction (accepterad).
2 "A case study on the Lith. sùkti-type verb – a back-formation of active paradigms from the lost mediopassives." To appear in the proceedings of the XVII. Fachtagung der Indogermanischen Gesellschaft (accepterad).
3 “The simple thematic present ending in the 2nd person singular in Baltic.” Journal of Indo-European Studies 51 (1–2), 2023, 147–164.
4 “The prehistory of kláusti, klausýti, and their related forms revisited.” Lietuviu kalba 17, 2022, 49–60.
5 Dataset: https://swanrad.ch/yy/documents/new-Balto-Slavic-Germanic.pdf
Föredrager
• "Working and Eating Together — Some aspects of the life of Early Bronze Age peoples in Contacts in post-Seima-Turbino-Transcultural-Complex Community",
December 10th, 2024, Baltic Seminar, Stockholm University.
• "Baltic kinship terms in Finno-Ugric, Indo-European kinship terms and their family structure", w. Axel Palmér,
November 27th, 2024, Mini-Seminar, Center for the Human Past.
• "Working and Eating Together — Some Aspects of the Life of Early Bronze Age Peoples in Contacts in Seima-Turbino Transcultural Complex",
October 8th, 2024, SCAS seminar, Swedish Collegium for Advanced Study.
• "A case study on Lith. sùkti-type verbs — an investigation in descendants of the lost mediopassives"
September 10th, 2024, Fachtagung der indogermanischen Gesellschaft, University of Basel. [presentation slides]
• "The simple thematic present ending in the 2nd person singular in East Baltic"
September 13th, 2023, Arbeitstagung der indogermanischen Gesellschaft , University of Köln.
• "The 3rd person thematic ending in Baltic"
November 30th, 2022, Indo-European Seminar, Uppsala University.
• "The Baltic verbal endings - what happened to them while traveling from the IE homeland"
September 22nd, 2022, Tarptautine Kazimiero Bugos konferencija, Vilnius University.
• "Dar karta apie kláusti, klausýti ir jiems giminingu formu priešistore (Examining once again the prehistory of kláusti, klausýti, and their related forms)"
May 27th, 2022, 3-ioji tarptautine hibridine Prano Skardžiaus konferencija, Vilnius.
• "Introducing Traveling Voices — The diachronic development of the voice system in the Baltic, Slavic, and Germanic branches from a migrational perspective"
March 23rd, 2022, The Next Step — Shaping the Future of Indo-European Studies, Swedish Collegium for Advanced Study.
Resande röster – nya perspektiv på utvecklingen av diates i baltiska, slaviska, och germanska språk
Syfte och projektutveckling
Projektet Traveling Voices (Resande Röster) undersöker den diakrona utvecklingen av verbets diates i de baltiska, slaviska och germanska grenarna av den indoeuropeiska språkfamiljen. Syftet är att klargöra hur det ärvda diatesystemet från protoindoeuropeiska utvecklades efter grenarna skilde sig åt och hur dessa förändringar kan relateras till förhistoriska populationers migrationer i Eurasien.
Protoindoeuropeiska hade ett mediopassivt system där agenten både deltar i och påverkas av handlingen. Systemet är väl bevarat i vissa grenar, som anatoliska, indo-iraniska och grekiska, men utvecklingen i baltiska, slaviska och germanska är mindre känd. Projektet fokuserade därför på tre centrala frågor:
1. Hur utvecklades det ärvda diatesystemet i dessa grenar?
2. I vilken grad är förändringarna gemensamma innovationer eller resultat av språkkontakt?
3. Stämmer de språkliga utvecklingarna överens med nuvarande hypoteser om förhistoriska migrationer?
Under projektets gång breddades det teoretiska ramverket för att i högre grad integrera sociala och antropologiska aspekter.
Genomförande
Projektet kombinerade historisk-komparativa metoder med tvärvetenskapliga perspektiv. Data från baltiska, slaviska och germanska språk analyserades med fokus på verbal morfologi, särskilt kvarlevor av det mediopassiva systemet. Den komparativa analysen riktades mot tematiska och atematiska mediopassiva formationer samt deras reflexer i dotterspråken.
Den lingvistiska undersökningen berikades genom diskussioner med specialister inom arkeogenetik och arkeologi för att placera språkliga förändringar i ett bredare sammanhang av förhistoriska befolkningsmigrationer. Forskningsresultaten spreds genom internationella konferenser och workshops inom indoeuropeisk lingvistik, med kontinuerlig dialog med experter på språkkontakt och migration.
Huvudsakliga resultat och slutsatser
Studien visar att förlusten av det böjningsbaserade mediopassivet kan ha inträffat senare än vad som vanligtvis antagits. Det är anmärkningsvärt att rester av både tematiska och atematiska mediopassiva böjningsmönster kan urskiljas i protogermanska, protobaltiska och protoslaviska.
Som välkänt har vissa reflexer av det urindoeuropeiska mediopassivet bevarats i specifika verbändelser, medan andra har omtolkats eller ersatts av reflexiva eller perifrastiska passivkonstruktioner. Projektet visar att ersättningen av det böjningsbaserade mediopassivet i baltiskan innefattade en omtolkning av mediopassiva ändelser som aktiva ändelser [jfr publikation 2]. Dessa resultat indikerar att omstruktureringen av diatesystemen var gren-specifik och i hög grad formad av interna utvecklingsprocesser. Språkkontakter med uraliska språk samt okända lokala språk i Fennoskandien kan ha bidragit till processen (med hänsyn till absolut kronologi), men detta är svårt att belägga.
I projektets planeringsfas antogs att den avvikande baltiska presensändelsen i andra person singular i tematisk böjning kunde vara relaterad till omstruktureringen av diatesystemet. Undersökningen visade dock att denna ändelse snarare återspeglar inflytande från s-futurumbildningen, där ändelsen kan ha omtolkats från *-s]stam-sei]ändelse till *-s]stam-ei]ändelse. Detta stärks av att den presensändelsen *-ei endast förekommer i baltiskan, där s-futurum blev mycket produktivt (jämfört med slaviskan, där det endast bevaras i participformer, och germanskan, där det helt försvunnit). Detta resulterade i publikationen [3].
Under undersökningen i relikerna av de mediopassiva böjningsformerna i PIE, rekonstruerades den morfologiska historien och accentutvecklingen hos verben kláusti, klausýti och besläktade former, vilket resulterade i en separat publikation [4].
Nya forskningsfrågor
Projektet öppnade flera nya forskningsinriktningar. I arbetet med indoeuropeiska migrationer blev det nödvändigt att beakta kontakter med uraliska språk, vilka började spridas i norra Eurasien omkring 2000 f.Kr., det vill säga under bronsåldern. Denna expansion är arkeologiskt kopplad till det så kallade Seima–Turbino-transkulturella nätverket, och arkeogenomiska data pekar på ett samtidigt inflöde av sibiriska genetiska komponenter.
Ett samarbete etablerades med arkeogenetikern Natalija Kashuba (Uppsala universitet), vilket fördjupade analysen av demografisk förhistoria. Detta arbete ledde till ett forskningsstipendium vid SCAS (hösten 2024), där kulturella aspekter av baltisk–finsk-samisk kontakt studerades ur socialt och antropologiskt perspektiv, exempelvis kommensalitet [publikationen 1].
Spridning och samarbete
Resultaten har spridits genom refereegranskade publikationer, konferenspresentationer, akademiska seminarier samt via projektets webbplats (https://swanrad.ch/yy/index.html). Presentationer har hållits i Basel, Köln, Vilnius, Stockholm och Uppsala.
Diskussioner inom forskningsprogrammet Languages and Myths of Prehistory (LAMP) vid Stockholms universitet/Center for the Human Past/SCAS har bidragit väsentligt till projektets tvärvetenskapliga perspektiv. Samarbetet med Natalija Kashuba har lett till fördjupade studier av kulturella, demografiska och språkliga kontakter i Fennoskandien inom ramen för Seima–Turbino-nätverket.
Under vistelsen vid SCAS etablerades även ett samarbete med den uraliska lingvisten Sampsa Holopainen (Helsingfors), vilket nu utvecklas till ett nordiskt nätverk för forskare i början till mitten av karriären. I detta nätverk kommer vi att fortsätta undersöka språk- och kulturkontakt i Fennoskandien ur sociolingvistiska, arkeologiska och antropologiska perspektiv.
Publikationer
1 “Working and Eating Together — Commensality in the life of Early Bronze Age peoples in Contacts in the post Seima-Turbino Transcultural Complex.” International Journal of Diachronic Linguistics and Linguistic Reconstruction (accepterad).
2 "A case study on the Lith. sùkti-type verb – a back-formation of active paradigms from the lost mediopassives." To appear in the proceedings of the XVII. Fachtagung der Indogermanischen Gesellschaft (accepterad).
3 “The simple thematic present ending in the 2nd person singular in Baltic.” Journal of Indo-European Studies 51 (1–2), 2023, 147–164.
4 “The prehistory of kláusti, klausýti, and their related forms revisited.” Lietuviu kalba 17, 2022, 49–60.
5 Dataset: https://swanrad.ch/yy/documents/new-Balto-Slavic-Germanic.pdf
Föredrager
• "Working and Eating Together — Some aspects of the life of Early Bronze Age peoples in Contacts in post-Seima-Turbino-Transcultural-Complex Community",
December 10th, 2024, Baltic Seminar, Stockholm University.
• "Baltic kinship terms in Finno-Ugric, Indo-European kinship terms and their family structure", w. Axel Palmér,
November 27th, 2024, Mini-Seminar, Center for the Human Past.
• "Working and Eating Together — Some Aspects of the Life of Early Bronze Age Peoples in Contacts in Seima-Turbino Transcultural Complex",
October 8th, 2024, SCAS seminar, Swedish Collegium for Advanced Study.
• "A case study on Lith. sùkti-type verbs — an investigation in descendants of the lost mediopassives"
September 10th, 2024, Fachtagung der indogermanischen Gesellschaft, University of Basel. [presentation slides]
• "The simple thematic present ending in the 2nd person singular in East Baltic"
September 13th, 2023, Arbeitstagung der indogermanischen Gesellschaft , University of Köln.
• "The 3rd person thematic ending in Baltic"
November 30th, 2022, Indo-European Seminar, Uppsala University.
• "The Baltic verbal endings - what happened to them while traveling from the IE homeland"
September 22nd, 2022, Tarptautine Kazimiero Bugos konferencija, Vilnius University.
• "Dar karta apie kláusti, klausýti ir jiems giminingu formu priešistore (Examining once again the prehistory of kláusti, klausýti, and their related forms)"
May 27th, 2022, 3-ioji tarptautine hibridine Prano Skardžiaus konferencija, Vilnius.
• "Introducing Traveling Voices — The diachronic development of the voice system in the Baltic, Slavic, and Germanic branches from a migrational perspective"
March 23rd, 2022, The Next Step — Shaping the Future of Indo-European Studies, Swedish Collegium for Advanced Study.