Svensk forskning tycks på senare år förlorat något av sin ledande roll inom internationell forskning. Det har bibliometriska studier visat. Projektet kommer att studera både de bibliometriska indikatorernas tillförlitlighet och hur de kan tolkas. Det ställer frågor kring hur urvalet av tidskrifter, avgränsningar av forskningsområden, hantering av internationellt samförfattade artiklar och mätning av citeringar kan påverka indikatorerna?
Projektet vill också studera ett antal möjliga skäl till varför den svenska forskningens genomslag ser ut att minska.
Tid: Innebär det faktum att Sverige är ett litet land att det tar längre tid innan svensk forskning citeras jämfört med t.ex. USA, där det finns betydligt fler forskare?
Publicering: Har det skett någon förändring med avseende på vilka tidskrifter svenskar publicerar i? Hur kan det påverka citeringsnivån?
Samarbete: Vilken betydelse har internationellt forskningssamarbete för publiceringsvanorna och citeringsnivåerna? Spelar det någon roll med vilka länder samarbetat sker?
Profilering: På vilket sätt förändras forskningens fokus? Hur reagerar Sverige på dylika förskjutningar? Rör vi oss mot eller från områden med hög citeringsnivå?
Skiktning: Hur pass allmängiltiga är förändringarna i publiceringsaktivitet och citeringsnivåer? Vilka aktörer inom det svenska systemet utvecklas bättre eller sämre än andra?
Projektets betydelse avser ökad kunskap om de bibliometriska indikatorernas konstruktion och hur de bör tolkas. Vi får också bättre kunskap om förändringar inom forskningssystemet och i vad mån dessa påverkar forskningens internationella genomslag.