Tillgång till barnomsorg kan ha betydelse för det långsiktiga arbetskraftsutbudet genom att påverka dels barnafödande, dels barns utveckling, hälsa och framtida humankapital. Kunskap om vad som påverkar barnafödandet är viktig i dagens Europa där låga födelsetal och åldrande befolkning ökar försörjningsbördan. I ett kunskapssamhälle är det också centralt att veta vad som påverkar förutsättningarna för humankapitalackumulation. Detta är av vikt både för ekonomisk tillväxt och för att motverka att barn i resurssvaga miljöer hamnar på efterkälken. Detta projekts syfte är att studera långsiktiga effekter av subventionerad barnomsorg på arbetskraftsutbud och tillgång till humankapital. Projektet ska besvara fyra frågor:

1) Hur påverkar barnomsorgskostnader barnafödandet? Här nyttjas den exogena variation i förändring av barnomsorgsavgifter för familjer i olika kommuner och inkomstlägen som följde av maxtaxereformen 2002.
2) Hur påverkar förskolan barns och föräldrars hälsa på kort sikt? Studien baseras på patientregister och den variation i barnomsorgsnyttjande som följde av maxtaxereformen.
3) Hur påverkar förskolan individers humankapital? Hälso- och utbildningsutfall i vuxenlivet kommer att studeras. Studien utnyttjar rumslig och tidsmässig variation i 1970-talets barnomsorgsexpansion.
4) Hur kan förskolan påverka barns utveckling av värderingar och preferenser? Teoretiskt analyseras barnomsorgens inverkan på de processer som ger upphov till segregering och utanförskap.