Barnafödandet i flera postindustriella samhällen, i såväl Europa som i Östasien, är för närvarande väldigt lågt. Så är dock inte fallet i Skandinavien, USA och vissa västeuropeiska länder. Trots omfattande forskning om orsakerna till lågt barnafödande kan skillnaderna mellan olika länder inte förklaras helt. Vi anser att det krävs en mer okonventionell förklaringsmodell som belyser hur individer påverkas av familje- och könsnormer i samspel med den ekonomiska och institutionella samhällskontexten samt vad detta samspel har för inverkan på individers preferenser och beteende vad det gäller familjebildning och förvärvsarbete. Den teoretiska utgångspunkten i detta internationellt jämförande projekt är den relativa jäm­ställdheten i hushållet och på arbetsmarknaden, där vi söker bidrag endast för den svenska delstudien. I projektet kommer kvantitativa och kvalitativa metoder att integreras då vi studerar familje- och könsrollsattityder i ett 20-tal OECD länder på makronivå, följt av studier på individnivå av unga vuxnas intentioner att skaffa ett andra eller ett tredje barn i olika OECD länder. Projektets kvalitativa komponent omfattar intervjuer i två hög­fer­tili­tets­länder (Sverige och USA) och två lågfertilitetsländer (Spanien och Japan) med 80 män och kvinnor per land, i åldrarna 24-35 år. Målet med projektet är att belysa hur och varför normer, ekonomiska överväganden och institutionella strukturer påverkar unga människors familjebildning i olika samhällen.