Forskningen har under senaste decennierna vittnat om att reformer i linje med New Public Management har haft betydande effekter på olika offentliga yrken. Lärarna tycks följa denna utveckling, även deras arbete har varit föremål för intensiva och varaktiga försök att omforma bruket av undervisningen på klassrumsnivå genom olika reformer av styrning. Samtidigt kan läraryrket betraktas som en "anomali" bland de offentliga yrkesgrupperna. Medan andra professioners praktik har formaliserats och standardiserats har de metoder och tillvägagångssätt som tagits fram av nationella myndigheter och lärarhögskolor distanserat allmän lärarpraktik från användandet av explicit kunskap, standardisering och evidensbaserade metoder. Vad en sådan utveckling betyder för lärarprofessionen och, i ett vidare sammanhang, för forskningsfältet New Public Management är mycket lite beforskat. Det planerade projektet har en longitudinell och retrospektiv forskningsdesign och avser analysera a) utvecklingen av en ny inriktning i hur den professionella praktiken styrs och b) hur och på vilket sätt den "tekniska kärnan" i lärarnas arbete har påverkats av de nya formerna av styrning. Genom en analys av reformer som avviker väsentligt från typiska effekter av New Public Management genereras goda möjligheter att utveckla kunskap om hur former av expertkunskap är sammanflätat med styrning av offentliga yrkesgrupper och vad detta betyder för professioners "tekniska kärna".