De akademiska och kulturella fälten i Sverige ur ett ‘postmigrations’-perspektiv
Migranters väg till ledande positioner i Europa är fylld med motsättningar och utvecklas inte i samma takt inom alla professionella områden. I det här projektet undersöks hur personer som identifierar sig själva som migranter eller som personer med migrantbakgrund har etablerat sig inom akademi- och kulturproduktionsfälten i det nutida Sverige; det är de två fält som har den högsta representationen av migranter i ledande positioner bland offentliga institutioner.
Internationellt anknyter projektet till den växande europeiska debatten och forskningen om ‘postmigrations’-samhället. Där uppmärksammas antagonistiska förhållningssätt till migration samt kampen om deltagande och representation, men även nya allianser som skapas utan att de grundas på ursprung eller kulturellt arv. Vårt empiriska intresse riktas mot universitetslärare och forskare, författare, kulturjournalister och de verksamma inom musik, teater och film. Genom kvalitativa intervjuer kommer vi att studera deras vägar till erkännande och professionellt inflytande.
Projektet förenar etnologi, migrations- och litteraturstudier, och undersöker olika konstellationer av allianser mellan migranter, deras ättlingar och ‘infödda’ svenskar; det fäster särskild vikt vid rollen som vänskap spelar. Professionellt inflytande och synlighet står i fokus, liksom hur villkoren skiljer sig åt mellan de två fälten. Projektet kommer också att bidra med ny kunskap om det alltför lite utforskade arabiskspråkiga kulturfältet i Sverige.
Slutredovisning
Projektets syfte och genomförande
Projektets syfte har varit att bidra till trans-europeisk forskning om postmigration. Fokus har legat på två fält i Sverige där migranter har en betydande närvaro: akademien samt den litterära och konstnärliga sfären. Även om migranter uppnått offentlig synlighet och professionellt erkännande, studerade vi hur ojämlikheter, kopplade till faktisk eller tillskriven migrationsbakgrund, påverkat karriärvägar inom båda dessa fält.
Vi har undersökt grindvaktsmekanismer, maktdynamiker och vägar till inflytelserika positioner. Angreppssättet har varit tvärvetenskapligt och integrerat etnologi, kulturhistoria, migrationsstudier och litteraturvetenskap. Projektets forskningdesign har lyft fram skillnader och likheter mellan akademien och det kulturella fältet. Det har möjliggjort en fruktbar koppling mellan postmigration och Bourdieus teorier om praktik, fält, kapital och habitus.
Vi har utfört biografiska intervjuer med närmare 80 personer. Intervjupersonerna som identifierar sig som migranter eller som ättlingar till migranter identifierade viktiga mentorer och kolleger, personer vi också intervjuat för att undersöka deras professionella relationer. De flesta av mentorerna visade sig vara etniska svenskar utan någon migrationsbakgrund. Intervjuerna har genomförts på svenska, engelska eller på intervjupersonernas modersmål, beroende på önskemål. Många intervjuer hölls online på grund av pandemin, men det påverkade inte datakvaliteten negativt. Intervjuerna kompletterades med sekundärkällor, såsom självbiografier, tidningsartiklar, facklig statistik och relevanta offentliga rapporter med syftet att ytterligare kontextualisera studien.
Projektets tre viktigaste resultat
Projektets TEORETISKA BIDRAG är banbrytande då det vidareutvecklar och förfinar det postmigrationsvetenskapliga perspektivet med hjälp av Bourdieus teoretiska ramverk. Vi studerade framväxten av en postmigrationsinriktad habitus med betoning på de transformativa roller som allianser och vänskapsrelationer spelar inom akademiska och konstnärliga/litterära fält. Globala, internationella och transnationella influenser visade sig utmana dessa fälts binära logik och bidrog till ett mer mångdimensionellt och oförutsägbart institutionellt landskap, där karriärvägar blev alltmer komplexa.
Genom att analysera individuella karriärer fann vi att processer av (bristande) erkännande och fördelningen av olika former av kapital i hög grad formar ALLIANSER OCH SAMARBETEN över migrations-, arvs-, och ursprungsgränser. Dessa allianser – i form av mentorskap, kollegialt stöd eller vänskap – spelar en avgörande roll för hur meriter och talang uppmärksammas. Den relativa öppenheten och det transnationella inslaget i både akademin och det kulturella fältet främjar relationsbyggande som vilar på ömsesidigt erkännande.
Det valda ramverket visade sig vara särskilt värdefullt för att analysera HUR FOLK HANTERAR OLIKHET, positionering och kulturarv. Det möjliggör en analys av institutionell och individuell rasism, men även en mer nyanserad förståelse för hur individer upplever och förhandlar om olikhet. Våra resultat lyfter särskilt fram SPRÅKETS CENTRALA ROLL i att forma interaktioner inom båda fälten. Postmigrationsperspektivet erbjöd här ett effektivt verktyg för att undersöka hur flerspråkighet utmanar det nationellt inramade litterära fältet, problematiserar etnisk kategorisering och skapar politiskt och estetiskt gränsöverskridande positioner. Vår forskning visar att de intervjuade författarna aktivt deltar i transnationella nätverk och ofta skriver på flera språk. Dessa aspekter, liksom alliansernas roll, förtjänar fördjupad forskning för att bättre förstå karriärvägar inom ett alltmer föränderligt kulturellt landskap.
Nya forskningsfrågor
När vi undersökte både den svenska akademien och kulturscenen fann blev det viktigt att forska vidare om hur uppfattningen om etniskt baserade kulturella gränser förändras. Denna förändring avspeglas i användningen av kulturyttringar med olika ursprung inom icke-etniska konstellationer av utövare, publik och institutioner, mot en bakgrund av rådande kulturpolitik. När det gäller akademin understryker våra resultat vikten av att gå bortom en föreställning om denna som ett enhetligt fält. Variationer i språkpolicyer och språkbruk – särskilt i fråga om svenska och engelska – mellan olika discipliner och lärosäten förtjänar en närmare analys byggd på ett angreppssätt som kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder.
Med hänsyn till att arabiska är det näst mest talade språket i Sverige och att det arabiskspråkiga kulturella fältet fortfarande är otillräckligt utforskat, uppstod ett behov av långsiktig forskning om den arabiskspråkiga litterära scenens historiska och samtida uttryck i Sverige. Vikten av detta lyftes fram av vår teammedlem Cristine Sarrimo, vilket ledde till rekryteringen av Mariam Dalhoumi som postdoktor vid Lunds universitet 2024, med uppdraget att kartlägga (i en monografi) förlag drivna av arabisktalande migranter och deras utgivning i Sverige.
Projektets internationella dimension
Vi etablerade starka kollegiala band med projektets rådgivare Regina RÖMHILD (Humboldt-Universitetet i Berlin) och Moritz SCHRAMM (Syddansk Universitet), båda framstående forskare inom postmigrationsstudier som har varit involverade sedan starten och har aktivt deltagit i våra workshops och slutliga symposium. Projektledaren samordnade en panel om postmigration tillsammans med Schramm vid NORDIC MIGRATION RESEARCH conference 2022, och flera teammedlemmar fungerade som sakkunniga granskare för ett specialnummer av en tidskrift redigerad av Schramm.
Andra viktiga internationella samarbeten har etablerats med litteraturforskare som arbetar inom postmigrationsperspektivet. Wiebke SIEVERS (Österrikiska vetenskapsakademien) samordnade en workshop om postmigration tillsammans med projektledaren vid IMISCOE-KONFERENSEN 2024 och fungerade som sakkunnig granskare för flera kapitel i vår kommande bok. Johanna SELLMAN (The Ohio State University) samarbetade med Cristine Sarrimo under ett forskningsbesök på Sarrimos institution vid Lunds universitet. Álvaro LUNA-DUBOIS (New York University Abu Dhabi) var huvudtalare vid vårt slutliga symposium och kommer att kommentera Sellmans bidrag till vår bok.
Som förberedelse inför projektets bokförslag deltog redaktörerna i en teoriorienterad workshop som organiserades av Claire MAXWELL (Köpenhamns universitet, juni 2024). Forskare från Storbritannien, Turkiet, Tyskland, Norge och Finland deltog i det andra (hybrida) projektseminariet 2023, däribland Tytti SUOMINEN (STEEL) (Helsingfors universitet), som också samordnade en panel tillsammans med projektledaren vid SIEF-KONGRESSEN 2021, där projektet presenterades.
En viktig milstolpe för projektets internationella synlighet var inbjudan som projektledaren Maja Povrzanovic Frykman fick för att hålla en huvudföreläsning vid den 8:E KONFERENSEN OM MIGRATIONSFORSKNING I ÖSTERRIKE, Global Inequalities, (Im)mobilities, and Migration Societies: Postmigrant Perspectives (Innsbruck 2024). Cristine Sarrimo och Eleonora Narvselius presenterade också sina projektbaserade konferensbidrag.
Naika FOROUTAN (Humboldtuniversitetet i Berlin), direktör för det TYSKA CENTRET FÖR INTEGRATIONS- OCH MIGRATIONSFORSKNING (DeZIM) och en ledande gestalt inom postmigrationsstudier, föreslog att anordna ett boklanseringsevenemang på DeZIM vid publiceringen, vilket skulle ge vårt arbete stor synlighet.
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten
Omfattande information om TVÅ PROJEKTWORKSHOPS, DET SLUTGILTIGA SYMPOSIET och andra spridningsaktiviteter finns tillgänglig på PROJEKTHEMSIDAN (https://postmigrantfields8.wordpress.com), som hade nästan 2000 besök mellan mars 2023 och maj 2025 (1216 från Sverige och resten från 41 länder på fem kontinenter).
Ytterligare spridning skedde genom 15 presentationer vid INTERNATIONELLA KONFERENSER i tio länder samt vid 8 SEMINARIER som hölls vid universitet i Sverige och Storbritannien, liksom i New Nordic Anthropology: A Digital Roundtable Series, som samarrangerades av Southern Methodist University och universiteten i Stockholm och Oslo.
Att sprida projektresultat till STUDENTER har varit en central prioritet. År 2022 presenterade vi projektet under GPS DAY vid Malmö universitet (MAU). Medfinansiering från Centre for Modern European Studies (CEMES) gjorde det möjligt för oss att täcka rese- och lunchkostnader för 50 masterstudenter från universiteten i Malmö, Lund och Köpenhamn vid vårt avslutande symposium 2024. Två masterstudenter från programmet Internationell migration och etniska relationer vid MAU deltog som PRAKTIKANTER under höstterminerna 2021 och 2023. Vi var särskilt glada över att kunna integrera projektet i UNDERVISNINGEN i grundkursen ”Migrationslitteratur” (LU, 2021 och 2022) samt masterkursen ”Critical Engagement with Analytical Tools in Migration Research” (MAU, 2021), där fyra studenter valde att tillämpa postmigrationsperspektiv i sina examensuppsatser.
Projektet nådde även icke-akademiska målgrupper genom en artikel i NIO-FEM: TIDSKRIFT OM ARBETSLIV & PROFESSION, en tidskrift som utforskar historiska och samtida aspekter av offentlig sektor, akademi, professionella grupper och förändringar i arbetslivet.
Musikevenemanget FIKA FUSION (MAU, 2022) leddes av teammedlemmen Joshka Wessels och praktikanten Heléne Hedberg och lockade nästan 80 deltagare. Lärare och studenter från Folk- och världsmusik programmet, MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ, samt artisterna Carolina Calderón, Buster BLAESLID, Bader DEBS och Yahia AL NAJEM deltog i evenemanget.
Framöver kommer projektledaren att hålla en populärvetenskaplig presentation under HUMANISTDAGARNA (MAU) i november 2025. Evenemanget är öppet för allmänheten och vänder sig också till gymnasieelever. Projektgruppen planerar också att publicera minst två populärvetenskapliga artiklar i svenska medier under 2026, där projektets teman och resultat från den kommande boken lyfts fram.
Projektets syfte har varit att bidra till trans-europeisk forskning om postmigration. Fokus har legat på två fält i Sverige där migranter har en betydande närvaro: akademien samt den litterära och konstnärliga sfären. Även om migranter uppnått offentlig synlighet och professionellt erkännande, studerade vi hur ojämlikheter, kopplade till faktisk eller tillskriven migrationsbakgrund, påverkat karriärvägar inom båda dessa fält.
Vi har undersökt grindvaktsmekanismer, maktdynamiker och vägar till inflytelserika positioner. Angreppssättet har varit tvärvetenskapligt och integrerat etnologi, kulturhistoria, migrationsstudier och litteraturvetenskap. Projektets forskningdesign har lyft fram skillnader och likheter mellan akademien och det kulturella fältet. Det har möjliggjort en fruktbar koppling mellan postmigration och Bourdieus teorier om praktik, fält, kapital och habitus.
Vi har utfört biografiska intervjuer med närmare 80 personer. Intervjupersonerna som identifierar sig som migranter eller som ättlingar till migranter identifierade viktiga mentorer och kolleger, personer vi också intervjuat för att undersöka deras professionella relationer. De flesta av mentorerna visade sig vara etniska svenskar utan någon migrationsbakgrund. Intervjuerna har genomförts på svenska, engelska eller på intervjupersonernas modersmål, beroende på önskemål. Många intervjuer hölls online på grund av pandemin, men det påverkade inte datakvaliteten negativt. Intervjuerna kompletterades med sekundärkällor, såsom självbiografier, tidningsartiklar, facklig statistik och relevanta offentliga rapporter med syftet att ytterligare kontextualisera studien.
Projektets tre viktigaste resultat
Projektets TEORETISKA BIDRAG är banbrytande då det vidareutvecklar och förfinar det postmigrationsvetenskapliga perspektivet med hjälp av Bourdieus teoretiska ramverk. Vi studerade framväxten av en postmigrationsinriktad habitus med betoning på de transformativa roller som allianser och vänskapsrelationer spelar inom akademiska och konstnärliga/litterära fält. Globala, internationella och transnationella influenser visade sig utmana dessa fälts binära logik och bidrog till ett mer mångdimensionellt och oförutsägbart institutionellt landskap, där karriärvägar blev alltmer komplexa.
Genom att analysera individuella karriärer fann vi att processer av (bristande) erkännande och fördelningen av olika former av kapital i hög grad formar ALLIANSER OCH SAMARBETEN över migrations-, arvs-, och ursprungsgränser. Dessa allianser – i form av mentorskap, kollegialt stöd eller vänskap – spelar en avgörande roll för hur meriter och talang uppmärksammas. Den relativa öppenheten och det transnationella inslaget i både akademin och det kulturella fältet främjar relationsbyggande som vilar på ömsesidigt erkännande.
Det valda ramverket visade sig vara särskilt värdefullt för att analysera HUR FOLK HANTERAR OLIKHET, positionering och kulturarv. Det möjliggör en analys av institutionell och individuell rasism, men även en mer nyanserad förståelse för hur individer upplever och förhandlar om olikhet. Våra resultat lyfter särskilt fram SPRÅKETS CENTRALA ROLL i att forma interaktioner inom båda fälten. Postmigrationsperspektivet erbjöd här ett effektivt verktyg för att undersöka hur flerspråkighet utmanar det nationellt inramade litterära fältet, problematiserar etnisk kategorisering och skapar politiskt och estetiskt gränsöverskridande positioner. Vår forskning visar att de intervjuade författarna aktivt deltar i transnationella nätverk och ofta skriver på flera språk. Dessa aspekter, liksom alliansernas roll, förtjänar fördjupad forskning för att bättre förstå karriärvägar inom ett alltmer föränderligt kulturellt landskap.
Nya forskningsfrågor
När vi undersökte både den svenska akademien och kulturscenen fann blev det viktigt att forska vidare om hur uppfattningen om etniskt baserade kulturella gränser förändras. Denna förändring avspeglas i användningen av kulturyttringar med olika ursprung inom icke-etniska konstellationer av utövare, publik och institutioner, mot en bakgrund av rådande kulturpolitik. När det gäller akademin understryker våra resultat vikten av att gå bortom en föreställning om denna som ett enhetligt fält. Variationer i språkpolicyer och språkbruk – särskilt i fråga om svenska och engelska – mellan olika discipliner och lärosäten förtjänar en närmare analys byggd på ett angreppssätt som kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder.
Med hänsyn till att arabiska är det näst mest talade språket i Sverige och att det arabiskspråkiga kulturella fältet fortfarande är otillräckligt utforskat, uppstod ett behov av långsiktig forskning om den arabiskspråkiga litterära scenens historiska och samtida uttryck i Sverige. Vikten av detta lyftes fram av vår teammedlem Cristine Sarrimo, vilket ledde till rekryteringen av Mariam Dalhoumi som postdoktor vid Lunds universitet 2024, med uppdraget att kartlägga (i en monografi) förlag drivna av arabisktalande migranter och deras utgivning i Sverige.
Projektets internationella dimension
Vi etablerade starka kollegiala band med projektets rådgivare Regina RÖMHILD (Humboldt-Universitetet i Berlin) och Moritz SCHRAMM (Syddansk Universitet), båda framstående forskare inom postmigrationsstudier som har varit involverade sedan starten och har aktivt deltagit i våra workshops och slutliga symposium. Projektledaren samordnade en panel om postmigration tillsammans med Schramm vid NORDIC MIGRATION RESEARCH conference 2022, och flera teammedlemmar fungerade som sakkunniga granskare för ett specialnummer av en tidskrift redigerad av Schramm.
Andra viktiga internationella samarbeten har etablerats med litteraturforskare som arbetar inom postmigrationsperspektivet. Wiebke SIEVERS (Österrikiska vetenskapsakademien) samordnade en workshop om postmigration tillsammans med projektledaren vid IMISCOE-KONFERENSEN 2024 och fungerade som sakkunnig granskare för flera kapitel i vår kommande bok. Johanna SELLMAN (The Ohio State University) samarbetade med Cristine Sarrimo under ett forskningsbesök på Sarrimos institution vid Lunds universitet. Álvaro LUNA-DUBOIS (New York University Abu Dhabi) var huvudtalare vid vårt slutliga symposium och kommer att kommentera Sellmans bidrag till vår bok.
Som förberedelse inför projektets bokförslag deltog redaktörerna i en teoriorienterad workshop som organiserades av Claire MAXWELL (Köpenhamns universitet, juni 2024). Forskare från Storbritannien, Turkiet, Tyskland, Norge och Finland deltog i det andra (hybrida) projektseminariet 2023, däribland Tytti SUOMINEN (STEEL) (Helsingfors universitet), som också samordnade en panel tillsammans med projektledaren vid SIEF-KONGRESSEN 2021, där projektet presenterades.
En viktig milstolpe för projektets internationella synlighet var inbjudan som projektledaren Maja Povrzanovic Frykman fick för att hålla en huvudföreläsning vid den 8:E KONFERENSEN OM MIGRATIONSFORSKNING I ÖSTERRIKE, Global Inequalities, (Im)mobilities, and Migration Societies: Postmigrant Perspectives (Innsbruck 2024). Cristine Sarrimo och Eleonora Narvselius presenterade också sina projektbaserade konferensbidrag.
Naika FOROUTAN (Humboldtuniversitetet i Berlin), direktör för det TYSKA CENTRET FÖR INTEGRATIONS- OCH MIGRATIONSFORSKNING (DeZIM) och en ledande gestalt inom postmigrationsstudier, föreslog att anordna ett boklanseringsevenemang på DeZIM vid publiceringen, vilket skulle ge vårt arbete stor synlighet.
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten
Omfattande information om TVÅ PROJEKTWORKSHOPS, DET SLUTGILTIGA SYMPOSIET och andra spridningsaktiviteter finns tillgänglig på PROJEKTHEMSIDAN (https://postmigrantfields8.wordpress.com), som hade nästan 2000 besök mellan mars 2023 och maj 2025 (1216 från Sverige och resten från 41 länder på fem kontinenter).
Ytterligare spridning skedde genom 15 presentationer vid INTERNATIONELLA KONFERENSER i tio länder samt vid 8 SEMINARIER som hölls vid universitet i Sverige och Storbritannien, liksom i New Nordic Anthropology: A Digital Roundtable Series, som samarrangerades av Southern Methodist University och universiteten i Stockholm och Oslo.
Att sprida projektresultat till STUDENTER har varit en central prioritet. År 2022 presenterade vi projektet under GPS DAY vid Malmö universitet (MAU). Medfinansiering från Centre for Modern European Studies (CEMES) gjorde det möjligt för oss att täcka rese- och lunchkostnader för 50 masterstudenter från universiteten i Malmö, Lund och Köpenhamn vid vårt avslutande symposium 2024. Två masterstudenter från programmet Internationell migration och etniska relationer vid MAU deltog som PRAKTIKANTER under höstterminerna 2021 och 2023. Vi var särskilt glada över att kunna integrera projektet i UNDERVISNINGEN i grundkursen ”Migrationslitteratur” (LU, 2021 och 2022) samt masterkursen ”Critical Engagement with Analytical Tools in Migration Research” (MAU, 2021), där fyra studenter valde att tillämpa postmigrationsperspektiv i sina examensuppsatser.
Projektet nådde även icke-akademiska målgrupper genom en artikel i NIO-FEM: TIDSKRIFT OM ARBETSLIV & PROFESSION, en tidskrift som utforskar historiska och samtida aspekter av offentlig sektor, akademi, professionella grupper och förändringar i arbetslivet.
Musikevenemanget FIKA FUSION (MAU, 2022) leddes av teammedlemmen Joshka Wessels och praktikanten Heléne Hedberg och lockade nästan 80 deltagare. Lärare och studenter från Folk- och världsmusik programmet, MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ, samt artisterna Carolina Calderón, Buster BLAESLID, Bader DEBS och Yahia AL NAJEM deltog i evenemanget.
Framöver kommer projektledaren att hålla en populärvetenskaplig presentation under HUMANISTDAGARNA (MAU) i november 2025. Evenemanget är öppet för allmänheten och vänder sig också till gymnasieelever. Projektgruppen planerar också att publicera minst två populärvetenskapliga artiklar i svenska medier under 2026, där projektets teman och resultat från den kommande boken lyfts fram.