Signaleringsteorin beskriver hur resurssökare anger kvaliteten på sina dolda attribut till resurshållare, och är en grundläggande teori om ekonomiska interaktioner. Den bygger på begreppet signaleringskostnader, där resurssökare som har dolda attribut av hög kvalitet använder signaler som skulle vara oöverkomligt kostsamt för sändare vars attribut är av låg kvalitet, vilket gör det möjligt för resurshållare att identifiera resurssökare av hög kvalitet.

Signaleringsteorin utvecklades emellertid för en icke-digitaliserad värld, och vilar på antagandet att resurshållare kan identifiera, uppfatta, processa och lita på signaler. Idag lever vi i en verklighet där signalmottagare översköljs av informationsinput och där i stort sett allt som förmedlas via digitala medier enkelt kan förfalskas. I denna värld har begreppet signaleringskostnader visat sig vara problematiskt eftersom det inte längre kan tas för givet att signaler identifieras, uppfattas, processas och möts med tillit. Detta innebär att det begreppsliga fundamentet av en central mekanism i informationsekonomi och många områden inom management och ekonomisk teori har urholkats.Så hur fungerar signalering i en värld kännetecknad av ”information overload” och ”cheap fakes”, och vilka mekanismer gör signaler relevanta för mottagaren? I detta projekt har jag för avsikt att adressera dessa frågor och genomföra en välbehövlig utveckling av signaleringsteori.