Projektet handlar om effekterna av ett åldrande samhälle i svenska och danska regioner. Ett åldrande samhälle, kännetecknat av höga försörjningskvoter för äldre och en åldrande arbetskraft, framställs ofta som något som försvagar regionernas ekonomiska utvecklingspotential. I detta projekt vänder vi på antagandet. Vi hävdar att det finns goda skäl att tro att åldrande invånare kan betraktas som en regions (latenta) tillgång som skapar nya möjligheter för socialt inkluderande och ekonomiskt hållbar utveckling.

I Europa är den högsta andelen äldreförsörjning koncentrerad till avlägsna- och landsbygdsregioner, vilket placerar dem i framkant för att utveckla lösningar. Det innebär en vändning av tidigare innovationsspridningsmönster: perifera regioner kan inte vänta på att tekniska eller organisatoriska lösningar ska sippra ner från större städer. De måste stället vara platser för innovation och strategisk planering. Trots växande politisk uppmärksamhet har de utmaningar och möjligheter som är förknippade med åldrande samhällen hittills inte kopplats ihop. Vårt projekt frågar: Hur kan vi göra de platser med störst behov till de platser som bäst använder fördelarna till att utveckla lösningar?

Vårt projekt undersöker de strukturella förutsättningarna och den organisatoriska kapacitet som krävs för att ledare i regioner ska använda denna möjlighet. Vi kombinerar kvantitativ analys av registerdata med fördjupande fallstudier i Sverige och Danmark.