När nya stater blir självständiga kan självständighetsparadoxen uppstå. Den innebär stater vid självständigheten blir beroende till omgivande stater och organisationer eftersom de är känsliga för påverkan och öppna för idéer utifrån. De blir därför självständiga stater men med starkt beroende till omgivningen.

Detta bokprojekt kommer att slutföra arbetet med att såväl teoretiskt förklara som empiriskt undersöka självständighetsparadoxen, dess förekomst, mekanismer och betydelse. Syftet är att ge ny kunskap om nya staters förutsättningar och politiska utveckling.

Den planerade monografin kommer att presentera hur idéer om politiska institutioner sprids mellan stater i olika nätverk och hur detta påverkar nya stater när de formas sina politiska institutioner vid tidpunkten för självständighet. Projektet kommer vara unikt genom att studera hur spridning av institutionella idéer förekommer i flera nätverk samtidigt och påverkar politiska institutioner i nya stater.

Projektet är viktigt av två skäl. För det första uppmärksammar det förhållande som formar och nya stater och påverkar deras utveckling. Eftersom majoriteten av dagens stater har bildats sedan 1816 kommer projektet att ge ökad förståelse för relationer mellan och utveckling i merparten av stater. För det andra kartlägger projektet spridningen av institutionella idéer på ett nytt sätt, vilket ger ökad förståelse om stater påverkar varandra genom diffusion i olika nätverk.