Statlig kapacitet, demokrati och aktuella globala utmaningar
Begreppet statlig kapacitet har nyligen upplevt en hastig ökning, vilket har uppnått status som en "nyckeldeterminant för utveckling" och lett till en blomstrande mängd tvärvetenskaplig litteratur om orsaker och effekter av statlig kapacitet. Litteraturen förblir dock fragmenterad eftersom innehållet i begreppet inte bara ifrågasätts, utan ofta blandas ihop med andra begrepp, såsom förvaltningens kvalitet, vilket orsakar bristande konsensus om de mekanismer genom vilka statlig kapacitet "levererar" socialt viktiga resultat . Dessutom har orsakerna till varför vissa politiker har högre statlig kapacitet, men de flesta sitter fast i en "fälla" med låg kapacitet förblivit understuderade. Därför är huvudsyftet med detta sabbatsprojekt att skriva en bok som kommer att syntetisera insikterna från befintlig litteratur med min egen forskning på 10 år, och att ge svar på långvariga olösta frågor som relationen mellan demokrati och statlig kapacitet och digitalisering av statens kapacitet och hur det påverkar regeringens svar på aktuella globala utmaningar som global pandemi. Jag ansöker om bidraget 1) för att genomföra forskning redan på ett framskridet stadium och producera ett manuskript redo att publiceras; 2) samarbeta med flera av världens ledande forskare i dessa ämnen vid flera USA-baserade forskningscentra.
Slutredovisning
Tack vare ekonomiskt stöd från Riksbankens Jubileumsfond tillbringade jag läsåret 2025–2026 sabbatsledigt ägnat åt forskning och vetenskapligt samarbete. Under denna period slutförde jag nio av de tolv kapitlen i min monografi och förberedde avancerade utkast av de återstående kapitlen och slutsatsen. De färdiga kapitlen i manuskriptet är för närvarande under granskning hos ett välrenommerat internationellt akademiskt förlag. Monografins innehållsförteckning ser ut som följer:
1. Inledning
2. Vad är statlig kapacitet? Konceptualiseringar och mått
3. Vad får man? Effekter av statlig kapacitet
4. Uppbyggnad och erosion av statlig kapacitet
5. Mot en ny konceptuell arkitektur för statlig kapacitet
6. Hur statlig kapacitet utvecklas tillsammans med andra institutioner: en J-formad teori
7. Statlig kapacitet och autokrati: fallet Rwanda
8. Statlig kapacitet och demokrati: fallet Estland
9. Statlig kapacitet och demokratisk tillbakagång: fallet Republiken Georgien
10. Statlig kapacitet och demokratisk tillbakagång: fallet USA
11. Omvandlingen av statlig kapacitet och ondskefulla globala utmaningar
12. Slutsatser
Manuskriptet presenterar en ny konceptualisering av statlig kapacitet som statens kontrollnivå över effekten av sina fastställda mål. Det argumenterar för att denna kontroll vilar på två grundpelare: styrpotential och systemförutsägbarhet. Styrpotentialen avgör det "utrymme" stater har för att utforma olika handlingsplaner, vilket naturligtvis ökar sannolikheten för att den valda vägen kommer att fungera. Den består av: a) förväntade skatteintäkter; b) kunskap och information; c) territoriell infrastruktur; och d) nivån av politisk koncentration. De tre förstnämnda är icke-maktresurser, medan den senare är en maktresurs. Nivån av systemförutsägbarhet hänvisar till idén att förverkligandet av den planerade handlingsplanen kan snedvridas av a) politisk eller institutionell stabilitet (volymen och karaktären av förväntat beteende hos vetoaktörer), och b) miljöstabilitet (externa chocker, "ondsinnade problem", internationella beroenden, etc.). Boken utvecklar sitt kärnargument att storleken på de beståndsdelar som utgör statens kontrollnivå över effekten av dess avsedda mål (politisk avsikt) bestäms av demokratinivån, och förklarar detta argument med hjälp av fem fallstudier, som representerar olika nivåer och dynamiker (demokratisering och demokratisk tillbakagång).
Mot bakgrund av den pågående ompolitiseringen av offentlig byråkrati och dess konsekvenser för byråkratisk kvalitet – en central dimension av statens kapacitet – har jag producerat två akademiska arbeten som är direkt i linje med både min bredare forskningsagenda och målen för min sabbatsperiod. Först författade jag "The Future of Bureaucratic Merit" i en högkvalitativ volym "Futures for the Public Sector", utgiven av Leuven University Press (Nistotskaya 2025). Detta projekt förde mig i kontakt med flera ledande forskare inom området, med vilka jag deltog i omfattande diskussioner och andra former av samarbete under min sabbatsperiod och därefter, inklusive forskningsbesök och initiering av nya forskningsprojekt. För det andra slutförde jag en forskningsartikel som jag författade tillsammans med Palina Kolvani från Oslo universitet, vilken är direkt relevant för sabbatsperiodens fokus på statlig kapacitet och har publicerats i en välrenommerad ekonomisk tidskrift.journal (Kolvani och Nistotskaya 2025).
Under min sabbatsperiod höll jag forskningspresentationer vid University of Denver, Washington University i St. Louis, University of Pittsburgh och University of Barcelona samt FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor, vilket bidrog till manuskriptets vidareutveckling. Min anknytning till Center for Market and Governance vid University of Pittsburgh gav också upphov till nya samarbetsinitiativ, inklusive en gemensam ansökan om forskningsfinansiering.
Nistotskaya, Marina. 2025. ”The Future of Bureaucratic Merit”. In Geert Bouckaert, Annie Hondeghem, Trui Steen, Steven Van de Walle (Eds.) Futures for the Public Sector. Leuven: Leuven University Press. Pp. 289-307.
Kolvani, Palina and Marina Nistotskaya. On Mechanisms of Meritocratic Bureaucracy: Competence and Impartiality, Journal of Institutional Economics 21, e12
1. Inledning
2. Vad är statlig kapacitet? Konceptualiseringar och mått
3. Vad får man? Effekter av statlig kapacitet
4. Uppbyggnad och erosion av statlig kapacitet
5. Mot en ny konceptuell arkitektur för statlig kapacitet
6. Hur statlig kapacitet utvecklas tillsammans med andra institutioner: en J-formad teori
7. Statlig kapacitet och autokrati: fallet Rwanda
8. Statlig kapacitet och demokrati: fallet Estland
9. Statlig kapacitet och demokratisk tillbakagång: fallet Republiken Georgien
10. Statlig kapacitet och demokratisk tillbakagång: fallet USA
11. Omvandlingen av statlig kapacitet och ondskefulla globala utmaningar
12. Slutsatser
Manuskriptet presenterar en ny konceptualisering av statlig kapacitet som statens kontrollnivå över effekten av sina fastställda mål. Det argumenterar för att denna kontroll vilar på två grundpelare: styrpotential och systemförutsägbarhet. Styrpotentialen avgör det "utrymme" stater har för att utforma olika handlingsplaner, vilket naturligtvis ökar sannolikheten för att den valda vägen kommer att fungera. Den består av: a) förväntade skatteintäkter; b) kunskap och information; c) territoriell infrastruktur; och d) nivån av politisk koncentration. De tre förstnämnda är icke-maktresurser, medan den senare är en maktresurs. Nivån av systemförutsägbarhet hänvisar till idén att förverkligandet av den planerade handlingsplanen kan snedvridas av a) politisk eller institutionell stabilitet (volymen och karaktären av förväntat beteende hos vetoaktörer), och b) miljöstabilitet (externa chocker, "ondsinnade problem", internationella beroenden, etc.). Boken utvecklar sitt kärnargument att storleken på de beståndsdelar som utgör statens kontrollnivå över effekten av dess avsedda mål (politisk avsikt) bestäms av demokratinivån, och förklarar detta argument med hjälp av fem fallstudier, som representerar olika nivåer och dynamiker (demokratisering och demokratisk tillbakagång).
Mot bakgrund av den pågående ompolitiseringen av offentlig byråkrati och dess konsekvenser för byråkratisk kvalitet – en central dimension av statens kapacitet – har jag producerat två akademiska arbeten som är direkt i linje med både min bredare forskningsagenda och målen för min sabbatsperiod. Först författade jag "The Future of Bureaucratic Merit" i en högkvalitativ volym "Futures for the Public Sector", utgiven av Leuven University Press (Nistotskaya 2025). Detta projekt förde mig i kontakt med flera ledande forskare inom området, med vilka jag deltog i omfattande diskussioner och andra former av samarbete under min sabbatsperiod och därefter, inklusive forskningsbesök och initiering av nya forskningsprojekt. För det andra slutförde jag en forskningsartikel som jag författade tillsammans med Palina Kolvani från Oslo universitet, vilken är direkt relevant för sabbatsperiodens fokus på statlig kapacitet och har publicerats i en välrenommerad ekonomisk tidskrift.journal (Kolvani och Nistotskaya 2025).
Under min sabbatsperiod höll jag forskningspresentationer vid University of Denver, Washington University i St. Louis, University of Pittsburgh och University of Barcelona samt FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor, vilket bidrog till manuskriptets vidareutveckling. Min anknytning till Center for Market and Governance vid University of Pittsburgh gav också upphov till nya samarbetsinitiativ, inklusive en gemensam ansökan om forskningsfinansiering.
Nistotskaya, Marina. 2025. ”The Future of Bureaucratic Merit”. In Geert Bouckaert, Annie Hondeghem, Trui Steen, Steven Van de Walle (Eds.) Futures for the Public Sector. Leuven: Leuven University Press. Pp. 289-307.
Kolvani, Palina and Marina Nistotskaya. On Mechanisms of Meritocratic Bureaucracy: Competence and Impartiality, Journal of Institutional Economics 21, e12