Mer än hälften av världens befolkning talar idag ett av de indoeuropeiska språken, till exempel engelska, tyska, svenska, kurdiska och ryska. Men hur det gick till när språken spreds under förhistorisk tid är fortfarande en olöst gåta. Under senare år har dock framsteg gjorts inom DNA-forskningen vilket har gett oss en värdefull nyckel till de förhistoriska folkvandringarna. Men vilka var de människor som kom vandrande från stäppen? Dessa frågor vill vi söka svar på i det här projektet: 1. Hur lät deras språk? Vi vill komma ifrån tanken om ett enda “urspråk! och ett enda “urhem”, Därför kommer vi istället att fokusera på hur de olika lingvistiska språkstadierna såg ut och hur de hänger ihop med varandra. 2. Vad pratades det om? Vi kommer att använda nya metoder för att kunna återskapa delar av de förhistoriska människornas myter, poetiska uttryck och berättelser. Vi kommer också att försöka korrelera det återskapade ordförrådet med materiella kulturer. 3. Hur kan vi undersöka detta? Genom att att knyta samman språkliga, religionshistoriska och arkeologiska data kommer vi ha en unik möjlighet att kunna spåra både människan och hennes språk tillbaka genom tiderna. Frågor om språk, kultur och religion är av stort allmänintresse. Vi har därför inlett ett samarbete med vetenskapsjournalisten Karin Bojs för att sprida kunskap i ämnet. Genom att skapa en större förståelse för dessa aktuella frågeställningar hoppas vi kunna bidra till att nyansera den aktuella debatten om global migration.