Erik Olsson

Filterbubblor och ideologisk segregering online: behövs reglering av sökmaskiner?

Vi söker efter information varje dag med Google och andra sökmaskiner. Resultatet påverkar vad vi tror i olika frågor, inklusive i känsliga ämnen såsom klimatförändring och immigration. En populär uppfattning är att sökmaskiner och andra sociala medier kan leda till så kallade filterbubblor. Eftersom sökmaskiner baserar sökningen även på vad användaren sökt efter tidigare (”personalisering”) finns en risk för att denne till slut bara ser sökresultat som bekräftar hennes tidigare världsbild. Filterbubblor anses vidare vara negativa för såväl individen som för samhället i stort, till den grad att det behövs lagstiftning på området. Det finns redan ett rättsligt avgörande på EU-nivå (The Right to Be Forgotten, C-131/12, 2014) som kräver att Google på förfrågan tar bort vissa negativa sökresultat. Den policyfråga som står i förgrunden i detta projekt är huruvida det behövs ytterligare rättslig reglering av sökmaskiner med anledning av personalisering och filterbubblor. Specifikt vill vi bidra till debatten genom att besvara följande forskningsfrågor: (a) Leder personalisering av sökning till filterbubblor och hur kan vi ta reda på detta? (b) Givet att filterbubblor existerar, nu eller i framtiden, i vilken mån är de negativa för individen och samhället? Syftet är att besvara (a) genom en originell empirisk metod som vi utvecklat i tidigare arbeten och (b) genom kritisk, filosofisk analys av relevanta argument och debatter i litteraturen, utgående från andra tidigare studier.
Slutredovisning
Syftet med projektet var (a) att undersöka om personanpassade sökalgoritmer i exempelvis Google leder till filterbubblor och vilka metoder som kan användas för att undersöka detta och (b) att undersöka om sådana filterbubblor, i den mån de existerar, är negativa för individen och/eller samhället. Med filterbubbla menas här en situation där informationen skräddarsys till och potentiellt förstärker användarens redan existerande politiska uppfattning, något som kopplats till samhällets polarisering. Den praktiska huvudfrågan är huruvida det behövs reglering av sökmotorer för att begränsa personanpassning baserad på sökhistorik, något som den brittiska forskaren Thomas Simpson förespråkat. (Siffrorna inom parentes nedan hänför sig till projektets publikationslista.)

Forskningsområdet är expansivt och det publicerades under projektets gång relevanta empiriska och teoretiska studier i snabb takt. Den tidiga forskningen i projektet gällde främst fråga (a) och särskilt huruvida personanpassning leder till filterbubblor beträffande politiska teman, en fråga som i projektet kunnat besvarats nekande. Detta halvtidsresultat samt utvecklingen inom forskningsområdet motiverade en viss modifiering av frågeställningarna inför projektets andra hälft för optimal användning av givna resurser.

Fokus har i projektets senare skede varit på andra faktorer som kan orsaka filterbubblor, särskilt sådana som utgår från användaren och som gör filterbubblor självförvållade (”self-imposed”). Vi har även undersökt huruvida det finns en politisk bias i Google själv. Då en metaanalys (”systematic review”) framstått som alltmer angelägen har en sådan färdigställts inom projektet (8). Utöver dessa frågeställningar har vi adresserat en rad andra angelägna frågor som tangerar våra forskningsfrågor, exempelvis hur Google synliggör vetenskapliga artiklar som dragits tillbaka på grund av vetenskaplig oredlighet (6). Ett manuskript som behandlar fråga (b) är under utarbetande. Frågan adresseras även i vår metaanalys där 230 vetenskapliga verk om filterbubblor kodas bland annat med avseende på om de föreslår något botemedel mot filterbubblor. Utöver forskningsledaren Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet, har Emmanuel Genot arbetat som postdoktoral forskare i projektet, en roll som i projektets senare del delvis övertogs av Guy Madison, professor i psykologi vid Umeå universitet. Medverkat som forskningsassistenter har Axel Ekström och Melina Tsapos.

Fråga (a) har i projektet besvarats nekande: vilka sökresultat olika användare får vid sökning på samma termer beror när det gäller politiska ämnen inte nämnvärt på sökhistoriken. För denna slutsats talar dels vår studie (9), dels liknande undersökningar som vi sammanställt i vår metaanalys (8). Det följer att det för närvarande inte behövs rättslig reglering av sökmotorer för att begränsa sökhistorikens betydelse i politiska frågor. En anledning kan vara att det saknas kommersiella incitament att individanpassa sådana sökresultat samt att riskerna för varumärket är överhängande.

De viktigaste resultaten i förhållande till forskningsfronten är:

(i) Användare tenderar att uppmärksamma och välja sökresultat som är linje med deras politiska uppfattning (2). Denna effekt var något starkare hos personer som identifierade sig som politiskt konservativa. Resultaten publicerades 2022 efter peer review i den internationella tidskriften Computers in Human Behavior Reports, med en impact factor på 4,1. Artikeln har redan fått internationellt genomslag och är citerad i en översiktsartikel i Nature och i artikeln ”Filter bubble” i engelska Wikipedia (https://en.wikipedia.org/wiki/Filter_bubble).

(ii) Användare tenderar att i politiska frågor välja specifika söktermer som är i linje med den egna uppfattningen, vilket i sin tur ger sökresultat som också är det (3). På så sätt uppstår potentiellt en politisk filterbubbla. Då denna process troligen är oberoende av vilken kommersiell sökmotor som används (men se avsnitt 4), är det här, liksom i (i), väsentligen fråga om en av användaren själv genererad filterbubbla. Denna studie publicerades 2022 efter peer review i den internationella tidskriften Information, Communication and Society, med en impact factor på 4,2.

(iii) Det finns en liberal bias hos sökresultaten i svenska Google i ämnen relaterade till migration (7). De migrationsvänliga liksom de överlag politiserade sökresultaten tenderade emellertid att komma längre ner. Studien fann också att den plats man söker ifrån (exempelvis Rosengård i Malmö kontra Svedala) inte påverkar sökresultaten. Studien bekräftar resultat från liknande studier gjorda i USA.

Studierna (i) och (ii) är de första i sitt slag och indikerar två sätt varpå politiska filterbubblor troligen kan uppstå som en effekt av väsentligen kognitiva mekanismer hos användaren, vilka kan samverka och förstärka effekten. Studie (iii) indikerar att även sökmotorer själva kan bidra till filterbubblor för vissa grupper av användare. Detta är dock inte en effekt av sökhistoriken utan av viss politisk bias i sökresultaten själva.

Forskningen reser en rad intressanta frågor, som vi planerar undersöka i vår framtida forskning. Exempelvis uppstår frågan om den filterbubbel-effekt som (ii) indikerar är oberoende av vilken kommersiell sökmotor som används. Denna fråga kan lämpligen besvaras genom att studien, eller delar av den, replikeras på andra sökmotorer än Google. Avseende (iii) uppstår frågan vad den liberala bias som studien indikerar beror på. Beror den exempelvis på Google eller snarare på en allmän migrationsvänlig tendens på nätet, som sedan reflekteras i Googles sökresultat? Det vore därför intressant att replikera även (iii) på andra sökmotorer. Om effekten kvarstår framstår den andra förklaringen som mer plausibel.
5. Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt om och hur samverkan skett

Forskningsledare har spridit forskningen vid en rad internationella föredrag: Jackman Humanities Institute, University of Toronto, Kanada; Center for Information Technology, Princeton University, USA; Bled Epistemology Conference, Bled, Slovenien; Faculty Seminar, Nanyang Technological University, Singapore; och Knowledge, Reasoning, and Polarization, workshop, Köpenhamn. Medarbetare har spridit forskningen genom presentationer och proceedings på den nationella SweCog-konferensen (1, 4). Forskningen har dessutom spridits vid en av forskningsledaren organiserad internationell workshop i Lund finansierad av projektet samt vid flera tillfällen presenterats på Pufendorf-institutet i Lund inom ramen för en forskargrupp där temat var politisk polarisering på nätet (5). En intervju med forskningsledaren publicerades på Riksbankens jubileumsfonds webbplats (https://www.rj.se/Nyheter/2021/filterbubblor--vi-skapar-dem-sjalva/). Inför föredraget på Princeton tog en konkurrent till Google kontakt med forskningsledaren för att få tillstånd att göra en inspelning. Forskningsledaren valde sedan att av objektivitetsskäl inte fördjupa kontakten med företaget.
Bidragsförvaltare
Lunds universitet
Diarienummer
P18-0656:1
Summa
SEK 3 787 000,000
Stödform
RJ Projekt
Ämne
Filosofi
År
2018