En annan humanism: Kvinnliga tidigmoderna fritänkare och subjektivitetens gränser
Projektet ger ökad kunskap om subjektivitetens historia genom en undersökning av franska kvinnliga fritänkare 1500–1700. Huvudsyftet är att tydliggöra den tidigmoderna subjektivitetens mångfald samt ge nya historiska perspektiv på samtida diskussioner kring det moderna subjektet som idag ifrågasätts från olika håll: inom posthumanismen, ekokritiken och nymaterialismen. De teoretiska utmaningar som denna post-antropocentriska vändning inom humanvetenskaperna inbjuder till kommer att tillämpas i en undersökning av tidigmoderna kvinnliga författare och fritänkare, från Margareta av Navarra till Ninon de Lenclos, som på skilda sätt och i olika genrer – noveller, maximer, dramatik, poesi, brev och sagor – överskrider och underminerar de dominerande konventioner och normer som formade kvinnlig subjektivitet under den tidigmoderna perioden. Därmed kommer sökljuset att riktas mot andra former av subjektivitet än de som generellt framkommer i ett humanistiskt narrativ med avstamp i idén om en mänsklig suveränitet, vilken får en första form under renässansen och sedan fortsätter genom det autonoma och rationella subjektets etablering under upplysningen. På så vis bidrar projektet till att aktualisera och förnya litteraturhistorieforskningen och visa på den humanistiska traditionens fortsatta relevans.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling
Projektets syfte var att öka kunskapen om subjektivitetens historia genom nyläsning av franska kvinnliga författare (1500–1700), vilka tillhör en fritänkande eller libertinistiska (begreppen är synonyma) strömning i den humanistiska traditionen: Margareta av Navarra, Hélisienne de Crenne, drottning Kristina, Antoinette Deshoulières, Anne de Lenclos och Madame d’Aulnoy. Dessa författarna skriver i olika genrer, och visar prov på att den humanistiska traditionen har fler subjektsuppfattningar än det som brukar framkomma i en mer konventionell historieskrivning. I projektet har vi i artiklar, monografier och i olika former av muntliga presentationer kunnat visa hur att de kvinnliga författarna ger uttryck för andra uppfattningar av den mänskliga rationaliteten och autonomi än de som etableras enligt traditionen efter Descartes och Kant och som kommit att definiera det moderna subjektet. Projektet har även tydliggjort hur dessa marginaliserade former av subjektivitet som tidigmoderna kvinnliga författare gav uttryck för möjliggör en revidering av den humanistiska traditionen i spåren av dagens post-antropocentriska vändning.
Kort om genomförandet
Projektet har i huvudsak gått enligt plan, och de preliminära idéerna har visat sig mycket fruktbara. Projektets forskare Franzén (PI) och Gerdes bytte arbetsplats i början av projektet och fördelningen av forskningstiden förändrades något. Franzén har gick upp till 50 % (från 30) och Gerdes ned till 50 % (från 70 %). Detta beror på förändringar i forskningstid vid deras nuvarande institutioner, respektive Stockholms Universitet och Roskilde Universitet.
Pandemin innebar under de första två åren vissa begränsningar på kontaktmöjligheterna, men samarbetet har fungerat tillfredsställande på zoom även om en viss förskjutning blev nödvändig när det gäller planerade workshops och konferenser.
Den första workshopen organiserades vid SU i september 2020 och den andra vid Roskilde universitet i juni 2022.
En slutkonferens för projektet anordnades vid SU i februari 2023.
Flera nya internationella kontakter och nätverk har utvecklats under projekttiden.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser
Resultat
1. Att det finns tidigmoderna skrivande kvinnor som ger uttryck för ett fritänkande som tidigare forskning endast menat vara förbehållet manliga författare.
2. Att tidigmoderna kvinnliga libertiner förde fram andra former av subjektivitet – friare former som idag ter sig mer aktuella än någonsin.
3. Att den fritänkande strömningen i den humanistiska traditionen visar på möjligheter att förändra våra sätt att vara och förhålla oss till andra – med andra ord, en annan humanism.
Slutsats
Genom undersökningen av tidigmoderna kvinnliga fritänkare i Frankrike har projektet visat hur de på skilda sätt och i olika genrer överskrider och underminerar dominerande normer för kvinnlighet samt lyfter fram andra former av subjektivitet än de som framkommer i ett konventionellt humanistiskt och historiskt narrativ med avstamp i idén om en mänsklig suveränitet.
Den humanistiska traditionen rymmer en spänning i synen på det mänskliga förnuftets roll. Ändå framställs ofta den här traditionen som en mer eller mindre enhetlig huvudlinje som löper från renässansen fram till modernitetens självförståelse. Projektet visar genom sina studier att humanismen alltid har rymt tvivel på det mänskliga förnuftets funktion och håller därmed fram kvinnliga röster som ifrågasätter att människan är sina tankar mer än sin kropp, eller att människan i kraft av sitt förnuft ska härska över naturen.
Ny forskningsfråga
En ambition är att vidare knyta den tidigmoderna diskussionen om subjektet som framkommer i det undersökta materialet till vår tids ekologiska frågor i ljuset av den akuta klimatkrisen.
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt hur samverkan skett
Information om projektet finns på projektets hemsida:
https://www.su.se/forskning/forskningsprojekt/en-annan-humanism-kvinnliga-tidigmoderna-fritänkare-och-subjektivitetens-gränser?open-collapse-boxes=research-project-description
Franzén och Gerdes har presenterat resultaten på flera seminarier workshops och konferenser, enskilt och gemensamt i nationella och internationella sammanhang:
Konferenspresentationer:
Franzén:
Och du som talar, vem är du? Om fåglar, människor, vargar och språk i barockens litteratur, Människan och djuret i barockens värld. Interaktioner, representationer, transformationer, Barockakademiens årliga symposium, 13 november 2020.
Tidigmoderna fritänkare och posthumanism avant la lettre, EKO 2020: Litteraturvetenskap, miljö och hållbarhet, 3 december 2020.
Une réflexion sur le libertinage dans l’Heptaméron, online workshop: Atelier franco-nordique, June 12, 2021
Queen Christina’s Heroism, “Epicureanism and Stoicism in Women’s Literary Production in 16th and 17th Century Europe”, Sixteenth Century Society & Conference (SCSC) oktober 2021.
She Preferred the Condition of Sheep to that of Humans – On Antoinette Deshoulières’ Naturalism, RSA French Literature Seminar: Women Writers, Women in Writing, RSA Virtual, 20 april, 2021.
(key note) Réflexions sur le naturalisme dans la poésie d’Antoinette Deshoulières, Curiosité, entreprises intellectuelles et explorations scientifiques, Université de Nantes, November 18 2021
”Cette fière raison dont on a fait tant de bruit” – Antoinette Deshoulières’s critique of rationalism, RSA The Renaissance Society of America, Dublin, 1 april 2022.
(key note) Queen Christina’s Freethinking in Response to Early Modern Subjectivation, Early Modern Women on Politics and Ethics vid Göteborgs universitet, 5 oktober 2023.
Gerdes:
Between Identity, Pseudonymity, and Anonymity: The Resistance of Female Authorship in Angoysses Douloureuses (1538), konferens: Recovering Women’s Identities between Centre and Periphery (16th-20th centuries), University of London, 5-6 mars 2020.
Dyr og kvindelig subjektivitet i eventyrgenren, Människan och djuret i barockens värld. Interaktioner, representationer, transformationer, Barockakademiens årliga symposium, 13 november 2020.
Udfordringer af menneskets exceptionelle status i tidligt moderne eventyr, EKO 2020: Litteraturvetenskap, miljö och hållbarhet, 3 december 2020.
Love as Practice in Hélsenne de Crenne’s Epistre familieres et invectives, RSA French Literature Seminar: Women Writers, Women in Writing, RSA Virtual, 20 april, 2021.
Les épistres familières et invectives (1539) d'Hélisenne de Crenne: la subjectivité et l’amour, online workshop: Atelier franco-nordique, June 12, 2021
Subjectivity and Female Freethinking in Early Modern France, introductory online workshop in Philosophy In Other Words, Research Network on Early Modern Women and Philosophy, October 1, 2021.
Epicurean Virtues for a Post-Heroic Age? Tracing the Critique of Heroism in Madame Deshoulières’ Poetry and Drama. “Epicureanism and Stoicism in Women’s Literary Production in 16th and 17th Century Europe”, Sixteenth Century Society & Conference (SCSC) oktober 2021.
A Discussion of Curiosa in Fairy Tales by Madame d’Aulnoy between Cabinets of Curiosity and Mechanical Philosophy, Curiosité, entreprises intellectuelles et explorations scientifiques, and project presentation, Université de Nantes, 19 november 2021.
A Conteuse’s Ethics of Love and Freedom in Animality, RSA The Renaissance Society of America, Dublin, 1 april 2022.
Den avslutande konferensen Another Humanism (SU) februari 2023 kan man få information om här: https://www.su.se/department-of-culture-and-aesthetics/calendar/another-humanism-traditions-of-critique-and-resistance-1.602429
Projektets syfte var att öka kunskapen om subjektivitetens historia genom nyläsning av franska kvinnliga författare (1500–1700), vilka tillhör en fritänkande eller libertinistiska (begreppen är synonyma) strömning i den humanistiska traditionen: Margareta av Navarra, Hélisienne de Crenne, drottning Kristina, Antoinette Deshoulières, Anne de Lenclos och Madame d’Aulnoy. Dessa författarna skriver i olika genrer, och visar prov på att den humanistiska traditionen har fler subjektsuppfattningar än det som brukar framkomma i en mer konventionell historieskrivning. I projektet har vi i artiklar, monografier och i olika former av muntliga presentationer kunnat visa hur att de kvinnliga författarna ger uttryck för andra uppfattningar av den mänskliga rationaliteten och autonomi än de som etableras enligt traditionen efter Descartes och Kant och som kommit att definiera det moderna subjektet. Projektet har även tydliggjort hur dessa marginaliserade former av subjektivitet som tidigmoderna kvinnliga författare gav uttryck för möjliggör en revidering av den humanistiska traditionen i spåren av dagens post-antropocentriska vändning.
Kort om genomförandet
Projektet har i huvudsak gått enligt plan, och de preliminära idéerna har visat sig mycket fruktbara. Projektets forskare Franzén (PI) och Gerdes bytte arbetsplats i början av projektet och fördelningen av forskningstiden förändrades något. Franzén har gick upp till 50 % (från 30) och Gerdes ned till 50 % (från 70 %). Detta beror på förändringar i forskningstid vid deras nuvarande institutioner, respektive Stockholms Universitet och Roskilde Universitet.
Pandemin innebar under de första två åren vissa begränsningar på kontaktmöjligheterna, men samarbetet har fungerat tillfredsställande på zoom även om en viss förskjutning blev nödvändig när det gäller planerade workshops och konferenser.
Den första workshopen organiserades vid SU i september 2020 och den andra vid Roskilde universitet i juni 2022.
En slutkonferens för projektet anordnades vid SU i februari 2023.
Flera nya internationella kontakter och nätverk har utvecklats under projekttiden.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser
Resultat
1. Att det finns tidigmoderna skrivande kvinnor som ger uttryck för ett fritänkande som tidigare forskning endast menat vara förbehållet manliga författare.
2. Att tidigmoderna kvinnliga libertiner förde fram andra former av subjektivitet – friare former som idag ter sig mer aktuella än någonsin.
3. Att den fritänkande strömningen i den humanistiska traditionen visar på möjligheter att förändra våra sätt att vara och förhålla oss till andra – med andra ord, en annan humanism.
Slutsats
Genom undersökningen av tidigmoderna kvinnliga fritänkare i Frankrike har projektet visat hur de på skilda sätt och i olika genrer överskrider och underminerar dominerande normer för kvinnlighet samt lyfter fram andra former av subjektivitet än de som framkommer i ett konventionellt humanistiskt och historiskt narrativ med avstamp i idén om en mänsklig suveränitet.
Den humanistiska traditionen rymmer en spänning i synen på det mänskliga förnuftets roll. Ändå framställs ofta den här traditionen som en mer eller mindre enhetlig huvudlinje som löper från renässansen fram till modernitetens självförståelse. Projektet visar genom sina studier att humanismen alltid har rymt tvivel på det mänskliga förnuftets funktion och håller därmed fram kvinnliga röster som ifrågasätter att människan är sina tankar mer än sin kropp, eller att människan i kraft av sitt förnuft ska härska över naturen.
Ny forskningsfråga
En ambition är att vidare knyta den tidigmoderna diskussionen om subjektet som framkommer i det undersökta materialet till vår tids ekologiska frågor i ljuset av den akuta klimatkrisen.
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt hur samverkan skett
Information om projektet finns på projektets hemsida:
https://www.su.se/forskning/forskningsprojekt/en-annan-humanism-kvinnliga-tidigmoderna-fritänkare-och-subjektivitetens-gränser?open-collapse-boxes=research-project-description
Franzén och Gerdes har presenterat resultaten på flera seminarier workshops och konferenser, enskilt och gemensamt i nationella och internationella sammanhang:
Konferenspresentationer:
Franzén:
Och du som talar, vem är du? Om fåglar, människor, vargar och språk i barockens litteratur, Människan och djuret i barockens värld. Interaktioner, representationer, transformationer, Barockakademiens årliga symposium, 13 november 2020.
Tidigmoderna fritänkare och posthumanism avant la lettre, EKO 2020: Litteraturvetenskap, miljö och hållbarhet, 3 december 2020.
Une réflexion sur le libertinage dans l’Heptaméron, online workshop: Atelier franco-nordique, June 12, 2021
Queen Christina’s Heroism, “Epicureanism and Stoicism in Women’s Literary Production in 16th and 17th Century Europe”, Sixteenth Century Society & Conference (SCSC) oktober 2021.
She Preferred the Condition of Sheep to that of Humans – On Antoinette Deshoulières’ Naturalism, RSA French Literature Seminar: Women Writers, Women in Writing, RSA Virtual, 20 april, 2021.
(key note) Réflexions sur le naturalisme dans la poésie d’Antoinette Deshoulières, Curiosité, entreprises intellectuelles et explorations scientifiques, Université de Nantes, November 18 2021
”Cette fière raison dont on a fait tant de bruit” – Antoinette Deshoulières’s critique of rationalism, RSA The Renaissance Society of America, Dublin, 1 april 2022.
(key note) Queen Christina’s Freethinking in Response to Early Modern Subjectivation, Early Modern Women on Politics and Ethics vid Göteborgs universitet, 5 oktober 2023.
Gerdes:
Between Identity, Pseudonymity, and Anonymity: The Resistance of Female Authorship in Angoysses Douloureuses (1538), konferens: Recovering Women’s Identities between Centre and Periphery (16th-20th centuries), University of London, 5-6 mars 2020.
Dyr og kvindelig subjektivitet i eventyrgenren, Människan och djuret i barockens värld. Interaktioner, representationer, transformationer, Barockakademiens årliga symposium, 13 november 2020.
Udfordringer af menneskets exceptionelle status i tidligt moderne eventyr, EKO 2020: Litteraturvetenskap, miljö och hållbarhet, 3 december 2020.
Love as Practice in Hélsenne de Crenne’s Epistre familieres et invectives, RSA French Literature Seminar: Women Writers, Women in Writing, RSA Virtual, 20 april, 2021.
Les épistres familières et invectives (1539) d'Hélisenne de Crenne: la subjectivité et l’amour, online workshop: Atelier franco-nordique, June 12, 2021
Subjectivity and Female Freethinking in Early Modern France, introductory online workshop in Philosophy In Other Words, Research Network on Early Modern Women and Philosophy, October 1, 2021.
Epicurean Virtues for a Post-Heroic Age? Tracing the Critique of Heroism in Madame Deshoulières’ Poetry and Drama. “Epicureanism and Stoicism in Women’s Literary Production in 16th and 17th Century Europe”, Sixteenth Century Society & Conference (SCSC) oktober 2021.
A Discussion of Curiosa in Fairy Tales by Madame d’Aulnoy between Cabinets of Curiosity and Mechanical Philosophy, Curiosité, entreprises intellectuelles et explorations scientifiques, and project presentation, Université de Nantes, 19 november 2021.
A Conteuse’s Ethics of Love and Freedom in Animality, RSA The Renaissance Society of America, Dublin, 1 april 2022.
Den avslutande konferensen Another Humanism (SU) februari 2023 kan man få information om här: https://www.su.se/department-of-culture-and-aesthetics/calendar/another-humanism-traditions-of-critique-and-resistance-1.602429