Identitetsformering och kapitalism: Skandinaver och den siamesiska kungliga eliten mellan imperier.
I det här forskningsprojektet undersöker historiker från Sverige, Danmark och Thailand delar av Skandinaviens och Siams (Thailand f.1939) historiska relationer genom en unik insamling och parallell analys av källmaterial från respektive land. Projektets övergripande syfte är att skapa ny kunskap om relationerna mellan Siam och Skandinavien under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Ett mål är att förstå hur möten mellan den siamesiska kungliga eliten och skandinaviska entreprenörer bidrog till en kapitalistisk utveckling och till den siamesiska kungliga elitens kultivering av en borgerlig identitet. En borgerlig kultur i Siam formades till stor del genom elitens resor och studier utomlands men också genom framförallt europeiska makters närvaro och utövande av extraterritoriella rättigheter i Siam. Ett annat mål med forskningen är att bidra till kolonialhistoria med både empirisk och teoretisk kunskap om nationer som befann sig ”mellan imperierna” under kolonialismen: Siam, geografiskt mitt emellan de europeiska kolonierna men inte formellt koloniserat, och de Skandinaviska kungadömena Danmark och Sverige, som betraktas som ”små” kolonisatörer. Projektet fokuserar på relationerna i de lokala mötena bortom kolonierna (både i Skandinavien och i Siam) och bidrar på så vis också till en inomvetenskaplig diskussion om hur mikro- och makro-nivåerna i global- och socialhistoriska analyser kan förenas.
Slutredovisning
Syftet med projektet och dess utveckling.
Syftet var att fördjupa både den empiriska och den teoretiska kunskapen om den roll som nationer ”mellan” imperierna spelade: den så kallade ”icke-kolonin” Siam och de så kallade ”små” kolonialmakterna Danmark och Sverige. Vi ville förstå hur mötena mellan siameser och skandinaver vid sekelskiftet 1900 bidrog till kapitalismens utveckling i Siam och till en process av ”förborgerligande” av den siamesiska kungliga eliten. Vi har bidragit till studiet av skandinavisk kolonialhistoria i allmänhet och har arbetat för att fylla luckor i befintliga historiska studier av de skandinaviska kungarikenas roll. Studien av den siamesiska kungafamiljen i Skandinavien har bidragit till en rekonceptualisering av relationerna mellan Siam och Skandinavien genom att föreslå ett revisionistiskt teoretiskt ramverk för att förstå kolonialismen i Thailand: Den lyfter fram Siam som en intern kolonisatör och drar paralleller mellan den siamesiska koloniala erfarenheten och den svenska expansionen i norr och i Sápmi.
Tidigt i forskningen märkte vi att danska entreprenörer hade en betydligt starkare närvaro i Siam än svenska, vilket inte var förvånande med tanke på den begränsade tidigare forskningen. Vi har kunnat bekräfta detta genom arkivstudier och skapa en översikt av svenskars roll i Siam. Omfattningen och inriktningen av undersökningen av skandinavernas roll har dock i högre grad kommit att handla om danska entreprenörer och deras nätverk. Senare fann vi bidrag från svenska forskare (geologer och zoologer) till kunskapsproduktionen om Siam tillsammans med danska etnografer, och dessa fynd stärkte den konceptuella ramen, där de skandinaviska aktörerna betraktas som en del av en global bourgeoisie.
Genomförandet
Vi har sammanställt arkivmaterial från nationella och privata arkiv i Thailand, Danmark och Sverige, med målet att skapa en gränsöverskridande historieskrivning om personer, händelser, företag, resor och vetenskapliga insatser. Detta har gjort det möjligt för oss att både ompröva tidigare redogörelser som baserats på en enskilt nations arkiv och att ta fram tidigare förbisedda berättelser. Vissa arkivkällor har hittills varit outnyttjade, till exempel delar av det svenska konsulatsarkivet i Bangkok och den samling handlingar som finns i danska Rigsarkivet och som tillhörde den framstående danske entreprenören och investeraren Aage Westenholz. Vi är också de första historikerna som har fått tillgång till affärsarkivet hos The Siam Cement Company, ett av de företag som var centrala för infrastrukturutvecklingen i början av 1900-talet, och där enskilda danska och svenska aktörer spelade nyckelroller. Denna samling gjorde det möjligt för oss att skapa en nätverksanalys av utländska entreprenörer och siamesiska investerare.
Metodologiskt var vi tvungna att anpassa oss efter tillgången till material i de olika arkiven. När teamet inledde arkivforskningen vid Thailands nationalarkiv, projektets huvudsakliga källa, i oktober–november 2022, var den enda maskinen för kopiering av mikrofilm ur funktion. Detta innebar en stor utmaning för forskningsplaneringen och påverkade publiceringsplanen.
Projektets tre viktigaste resultat
1. En ny tolkning av relationerna mellan Siam och Skandinavien vid 1900-talets början.
De tidigare existerande beskrivningarna betonar teman som vänskap och modernisering, och skildrar skandinaverna inte som ett kolonialt hot utan som medaktörer i skapandet av ett modernt och självständigt Siam. Denna berättelse, som är underförstådd i både den dominerande thailändska och skandinaviska historieskrivningen, återger en dominerande rojalistisk berättelse i Thailand, där den absoluta monarkin framställs som en osjälvisk elit som initierade reformer för att modernisera Siam och skydda landet från utländska intrång. Med utgångspunkt i revisionistisk thailändsk historieskrivning visar vi att relationen mellan Siam och Skandinavien istället bör ses som en del av den siamesiska kungliga elitens projekt för intern kolonialism. Denna rekonceptualisering illustreras genom en kritisk omprövning av ett thailändskt kungligt besök i Skandinavien, en analys av den roll danska officerare i den danskledda Kungliga siamesiska gendarmeriet spelade i skapandet av nya former av transnationell och ekonomisk ordning, samt en studie av hur etnografisk kunskap producerad av en dansk officer reproducerade befintliga siamesiska koloniala epistemologier.
2. Kapitalismen som en historiskt förankrad och kulturellt präglad process.
Vi utvecklar en bredare förståelse av kapitalismen genom att betrakta den som en historiskt förankrad och kulturellt präglad process. Med utgångspunkt i assemblage-tänkandet introducerar vi kapitalistiskt assemblage som en analytisk strategi för att fånga de rumsligt och tidsmässigt betingade processer genom vilka kapitalismen – och specifika sätt att organisera näringsliv, arbete och vardagsliv – uppstår och utvecklas i särskilda sammanhang. Som exempel tillämpar vi detta tillvägagångssätt på det danska/registrerade Bangkok Tramway Company, Limited, ett tidigt och mycket synligt exempel på kapitalistiskt företagande i Siam. Genom att inte betrakta företaget som en assemblage av aktörer, praktiker och diskurser visar vi att naturaliseringen av aktiebolagsformen uppstod genom offentlig debatt, konflikt och improvisation inom en halvkolonial rättslig och ekonomisk miljö, snarare än att utvecklas som en linjär process av institutionell konsolidering.
3. Svenska aktörer i Siam
Vi har kartlagt svenskarnas närvaro i Siam från omkring 1900 till 1940 och funnit förklaringar till den låga svenska exporten till och bristen på investeringar i Siam, vilket hänger samman med varför relationerna mellan Sverige och Siam under denna tid har förbisetts i historieskrivningen. Dessa empiriska fynd visar också på ett nära samband mellan affärsintressen och vetenskapliga strävanden. Ett exempel på det är geologen och industrimannen Bertil Högboms resa till Siam 1911, på ett fartyg tillsammans med prins Wilhelm och zoologen greve Nils Gyldenstolpe. Resan sponsrades av Axel Johnsson med prospektering som huvudsyfte, men Högbom bidrog dessutom till den geologiska kartläggningen av Siam. De svenska fallen bidrar till den teoretiska förståelsen av koloniala aktörer: Medan den siamesiska kungliga eliten var representanter och aktörer för den absolutistiska monarkistaten, hade de skandinaviska aktörerna inget ekonomiskt stöd från staterna.
Nya forskningsfrågor
Projektet har gett upphov till nya frågor om intern kolonialism och tillämpningen av detta teoretiska ramverk på den svenska historiska erfarenheten: Frågor om vad en skandinavisk historieskrivning kan lära sig av teori och idéhistoria från andra håll (nämligen Thailand); Frågor om relationen mellan ”små aktörer” i den koloniala världen och deras hemland – inklusive extraterritorialitet och medborgarskap – och hur dessa relationer kan (om)definiera staterna under kolonialtiden. I relation till detta har arkivmaterialet också väckt frågor om de kvalitativa skillnaderna mellan kungarikena Sverige-Norge och Danmark i Siam.
När det gäller global socialhistoria ledde projektet till en rad delfrågor som i stor utsträckning omprövade generella antaganden om de moderna relationerna mellan Siam/Thailand och Skandinavien: Genom en kritisk granskning av historiografin kring kung Chulalongkorns besöket i Sverige 1897, samt uppförandet av en thailändsk paviljong i Ragunda på 1990-talet, buddhismens och kungamaktens roll, med fokus på hur dessa faktorer har format historien om Thailands relationer till mindre europeiska aktörer.
Spridning av forskningsresultat och samverkan
Konferenser
2022 12th conference of the European Association for Southeast Asian Studies. Paris, 28 June–1 July. Paper presentation by Preedee Hongsaton: “’More like a Republic’: The Contestations of Images of the West in King Chulalongkorn’s 1897 trip to Sweden and Denmark”
2023 Svenska historikermötet. Umeå 14–16 juni.
Panel title: “Siamese-Scandinavian encounters in the age of empire: Going beyond the trope of friendship”; Presenters and convenors: Karin Zackari, Preedee Hongsaton, Søren Ivarsson.
2024 13th conference of the European Association for Southeast Asian Studies. Amsterdam, 23–25 July.
Convenor: Preedee Hongsaton; Panel title: “Movements at the Liminals: Reconsidering European Colonialism in Southeast Asia”; Presenters: Karin Zackari, Maarten Manse (Linneus University), Mohammed Effendy (National University of Singapore)
2025 8th European Congress on World and Global History. Växjö, 10-12 September.
Convenor: Preedee Hongsaton; Chair and discussant: Mikko Toivanen (Freie Universität Berlin); Panel title: “Liminal Actors, Global Entanglements and the Development of Capitalism in the Global South”; Presenters: Karin Zackari, Søren Ivarsson and Kristoffer Edelgaard Christensen (Lund University).
Workshops
2022 19–20 March, Capitalist and colonial histories, part 1, at Chiang Mai University, Thailand.
2023, 18–19 Feb., Capitalist and colonial histories, part 2, at Chiang Mai University, Thailand.
2024, 14 Jan., at Thammasat University, Thailand.
Above workshops engaged researchers from Naresuan University, Chiang Mai University, Lampang University, Srinakarin Wirot University, Nakhon Srithamarat University, and Ramkamhaeng University.
Föreläsningar och seminarier
2022, 6 Dec. Hongsaton och Ivarsson, projektpresentation vid Linnéuniversitetet.
2023, 4 May. Hongsaton, seminarium: “A study of Scandinavian archives”, Tammasat University, Bangkok.
2023, 15 March. Ivarsson, seminarium: “New Perspectives on Siamese-Scandinavian History”, Chiang Mai University, Thailand.
2024, 8 April. Zackari, projektpresentation vid Lunds universitet.
2025, 12 March. Zackari, offentlig föreläsning: “Den lilla svenska kolonin i Siam”, Lunds universitet.
Samverkan
Under hela projektet har vi samarbetat med Stiftelsen för avancerade studier av asiatiska samhällen (FORASIA) i Thailand.
Vi har löpande fört samtal med personal (tillfälligt anställd) på Etnografiska museet i Stockholm om hur föremål från Siam i museets samling ska kategoriseras och kontextualiseras.
Samarbetet med Fil.Dr. Kristoffer Edelgaard Christensen resulterade i ett postdoktoralt projekt vid Lunds universitet, finansierat av Craafordska stiftelsen, med Zackari som PI: “Assemblages of Business and Empire– The Danish East Asiatic Company in Southeast Asia, c. 1895-1940.”
Syftet var att fördjupa både den empiriska och den teoretiska kunskapen om den roll som nationer ”mellan” imperierna spelade: den så kallade ”icke-kolonin” Siam och de så kallade ”små” kolonialmakterna Danmark och Sverige. Vi ville förstå hur mötena mellan siameser och skandinaver vid sekelskiftet 1900 bidrog till kapitalismens utveckling i Siam och till en process av ”förborgerligande” av den siamesiska kungliga eliten. Vi har bidragit till studiet av skandinavisk kolonialhistoria i allmänhet och har arbetat för att fylla luckor i befintliga historiska studier av de skandinaviska kungarikenas roll. Studien av den siamesiska kungafamiljen i Skandinavien har bidragit till en rekonceptualisering av relationerna mellan Siam och Skandinavien genom att föreslå ett revisionistiskt teoretiskt ramverk för att förstå kolonialismen i Thailand: Den lyfter fram Siam som en intern kolonisatör och drar paralleller mellan den siamesiska koloniala erfarenheten och den svenska expansionen i norr och i Sápmi.
Tidigt i forskningen märkte vi att danska entreprenörer hade en betydligt starkare närvaro i Siam än svenska, vilket inte var förvånande med tanke på den begränsade tidigare forskningen. Vi har kunnat bekräfta detta genom arkivstudier och skapa en översikt av svenskars roll i Siam. Omfattningen och inriktningen av undersökningen av skandinavernas roll har dock i högre grad kommit att handla om danska entreprenörer och deras nätverk. Senare fann vi bidrag från svenska forskare (geologer och zoologer) till kunskapsproduktionen om Siam tillsammans med danska etnografer, och dessa fynd stärkte den konceptuella ramen, där de skandinaviska aktörerna betraktas som en del av en global bourgeoisie.
Genomförandet
Vi har sammanställt arkivmaterial från nationella och privata arkiv i Thailand, Danmark och Sverige, med målet att skapa en gränsöverskridande historieskrivning om personer, händelser, företag, resor och vetenskapliga insatser. Detta har gjort det möjligt för oss att både ompröva tidigare redogörelser som baserats på en enskilt nations arkiv och att ta fram tidigare förbisedda berättelser. Vissa arkivkällor har hittills varit outnyttjade, till exempel delar av det svenska konsulatsarkivet i Bangkok och den samling handlingar som finns i danska Rigsarkivet och som tillhörde den framstående danske entreprenören och investeraren Aage Westenholz. Vi är också de första historikerna som har fått tillgång till affärsarkivet hos The Siam Cement Company, ett av de företag som var centrala för infrastrukturutvecklingen i början av 1900-talet, och där enskilda danska och svenska aktörer spelade nyckelroller. Denna samling gjorde det möjligt för oss att skapa en nätverksanalys av utländska entreprenörer och siamesiska investerare.
Metodologiskt var vi tvungna att anpassa oss efter tillgången till material i de olika arkiven. När teamet inledde arkivforskningen vid Thailands nationalarkiv, projektets huvudsakliga källa, i oktober–november 2022, var den enda maskinen för kopiering av mikrofilm ur funktion. Detta innebar en stor utmaning för forskningsplaneringen och påverkade publiceringsplanen.
Projektets tre viktigaste resultat
1. En ny tolkning av relationerna mellan Siam och Skandinavien vid 1900-talets början.
De tidigare existerande beskrivningarna betonar teman som vänskap och modernisering, och skildrar skandinaverna inte som ett kolonialt hot utan som medaktörer i skapandet av ett modernt och självständigt Siam. Denna berättelse, som är underförstådd i både den dominerande thailändska och skandinaviska historieskrivningen, återger en dominerande rojalistisk berättelse i Thailand, där den absoluta monarkin framställs som en osjälvisk elit som initierade reformer för att modernisera Siam och skydda landet från utländska intrång. Med utgångspunkt i revisionistisk thailändsk historieskrivning visar vi att relationen mellan Siam och Skandinavien istället bör ses som en del av den siamesiska kungliga elitens projekt för intern kolonialism. Denna rekonceptualisering illustreras genom en kritisk omprövning av ett thailändskt kungligt besök i Skandinavien, en analys av den roll danska officerare i den danskledda Kungliga siamesiska gendarmeriet spelade i skapandet av nya former av transnationell och ekonomisk ordning, samt en studie av hur etnografisk kunskap producerad av en dansk officer reproducerade befintliga siamesiska koloniala epistemologier.
2. Kapitalismen som en historiskt förankrad och kulturellt präglad process.
Vi utvecklar en bredare förståelse av kapitalismen genom att betrakta den som en historiskt förankrad och kulturellt präglad process. Med utgångspunkt i assemblage-tänkandet introducerar vi kapitalistiskt assemblage som en analytisk strategi för att fånga de rumsligt och tidsmässigt betingade processer genom vilka kapitalismen – och specifika sätt att organisera näringsliv, arbete och vardagsliv – uppstår och utvecklas i särskilda sammanhang. Som exempel tillämpar vi detta tillvägagångssätt på det danska/registrerade Bangkok Tramway Company, Limited, ett tidigt och mycket synligt exempel på kapitalistiskt företagande i Siam. Genom att inte betrakta företaget som en assemblage av aktörer, praktiker och diskurser visar vi att naturaliseringen av aktiebolagsformen uppstod genom offentlig debatt, konflikt och improvisation inom en halvkolonial rättslig och ekonomisk miljö, snarare än att utvecklas som en linjär process av institutionell konsolidering.
3. Svenska aktörer i Siam
Vi har kartlagt svenskarnas närvaro i Siam från omkring 1900 till 1940 och funnit förklaringar till den låga svenska exporten till och bristen på investeringar i Siam, vilket hänger samman med varför relationerna mellan Sverige och Siam under denna tid har förbisetts i historieskrivningen. Dessa empiriska fynd visar också på ett nära samband mellan affärsintressen och vetenskapliga strävanden. Ett exempel på det är geologen och industrimannen Bertil Högboms resa till Siam 1911, på ett fartyg tillsammans med prins Wilhelm och zoologen greve Nils Gyldenstolpe. Resan sponsrades av Axel Johnsson med prospektering som huvudsyfte, men Högbom bidrog dessutom till den geologiska kartläggningen av Siam. De svenska fallen bidrar till den teoretiska förståelsen av koloniala aktörer: Medan den siamesiska kungliga eliten var representanter och aktörer för den absolutistiska monarkistaten, hade de skandinaviska aktörerna inget ekonomiskt stöd från staterna.
Nya forskningsfrågor
Projektet har gett upphov till nya frågor om intern kolonialism och tillämpningen av detta teoretiska ramverk på den svenska historiska erfarenheten: Frågor om vad en skandinavisk historieskrivning kan lära sig av teori och idéhistoria från andra håll (nämligen Thailand); Frågor om relationen mellan ”små aktörer” i den koloniala världen och deras hemland – inklusive extraterritorialitet och medborgarskap – och hur dessa relationer kan (om)definiera staterna under kolonialtiden. I relation till detta har arkivmaterialet också väckt frågor om de kvalitativa skillnaderna mellan kungarikena Sverige-Norge och Danmark i Siam.
När det gäller global socialhistoria ledde projektet till en rad delfrågor som i stor utsträckning omprövade generella antaganden om de moderna relationerna mellan Siam/Thailand och Skandinavien: Genom en kritisk granskning av historiografin kring kung Chulalongkorns besöket i Sverige 1897, samt uppförandet av en thailändsk paviljong i Ragunda på 1990-talet, buddhismens och kungamaktens roll, med fokus på hur dessa faktorer har format historien om Thailands relationer till mindre europeiska aktörer.
Spridning av forskningsresultat och samverkan
Konferenser
2022 12th conference of the European Association for Southeast Asian Studies. Paris, 28 June–1 July. Paper presentation by Preedee Hongsaton: “’More like a Republic’: The Contestations of Images of the West in King Chulalongkorn’s 1897 trip to Sweden and Denmark”
2023 Svenska historikermötet. Umeå 14–16 juni.
Panel title: “Siamese-Scandinavian encounters in the age of empire: Going beyond the trope of friendship”; Presenters and convenors: Karin Zackari, Preedee Hongsaton, Søren Ivarsson.
2024 13th conference of the European Association for Southeast Asian Studies. Amsterdam, 23–25 July.
Convenor: Preedee Hongsaton; Panel title: “Movements at the Liminals: Reconsidering European Colonialism in Southeast Asia”; Presenters: Karin Zackari, Maarten Manse (Linneus University), Mohammed Effendy (National University of Singapore)
2025 8th European Congress on World and Global History. Växjö, 10-12 September.
Convenor: Preedee Hongsaton; Chair and discussant: Mikko Toivanen (Freie Universität Berlin); Panel title: “Liminal Actors, Global Entanglements and the Development of Capitalism in the Global South”; Presenters: Karin Zackari, Søren Ivarsson and Kristoffer Edelgaard Christensen (Lund University).
Workshops
2022 19–20 March, Capitalist and colonial histories, part 1, at Chiang Mai University, Thailand.
2023, 18–19 Feb., Capitalist and colonial histories, part 2, at Chiang Mai University, Thailand.
2024, 14 Jan., at Thammasat University, Thailand.
Above workshops engaged researchers from Naresuan University, Chiang Mai University, Lampang University, Srinakarin Wirot University, Nakhon Srithamarat University, and Ramkamhaeng University.
Föreläsningar och seminarier
2022, 6 Dec. Hongsaton och Ivarsson, projektpresentation vid Linnéuniversitetet.
2023, 4 May. Hongsaton, seminarium: “A study of Scandinavian archives”, Tammasat University, Bangkok.
2023, 15 March. Ivarsson, seminarium: “New Perspectives on Siamese-Scandinavian History”, Chiang Mai University, Thailand.
2024, 8 April. Zackari, projektpresentation vid Lunds universitet.
2025, 12 March. Zackari, offentlig föreläsning: “Den lilla svenska kolonin i Siam”, Lunds universitet.
Samverkan
Under hela projektet har vi samarbetat med Stiftelsen för avancerade studier av asiatiska samhällen (FORASIA) i Thailand.
Vi har löpande fört samtal med personal (tillfälligt anställd) på Etnografiska museet i Stockholm om hur föremål från Siam i museets samling ska kategoriseras och kontextualiseras.
Samarbetet med Fil.Dr. Kristoffer Edelgaard Christensen resulterade i ett postdoktoralt projekt vid Lunds universitet, finansierat av Craafordska stiftelsen, med Zackari som PI: “Assemblages of Business and Empire– The Danish East Asiatic Company in Southeast Asia, c. 1895-1940.”