Att lära sig fokusera: Hur stockholmska och skånska barn producerar och uppfattar kontrastiv intonation
Människor använder sig av prosodi – talets melodi och rytm – för att framhäva den viktigaste delen (fokus) av ett yttrande, och lyssnare förlitar sig på prosodin för att förstå och tolka ett budskap. Prosodisk fokusering tar sig olika uttryck i olika språk eller dialekter, och i det här projektet studerar vi i vilken mån sådana skillnader påverkar hur barn utvecklas mot den vuxnes bemästrande av fokusprosodi.
Vad som gör det här projektet betydelsefullt är att vi koncentrerar oss på förhållandet mellan hur barn producerar fokusprosodi och hur de använder den i språkförståelsen. Lär sig barn dessa förmågor i någon viss ordning? Och påverkas inlärningen av dessa förmågor av vilket uttryck fokusprosodin tar sig i språkvarieteten i fråga? På så vis kommer projektet att bidra med viktig ny kunskap kring den mer generella frågan hur inflödets egenskaper påverkar förstaspråksinlärningen. Särskilt fonologiska egenskaper har inte fått stor uppmärksamhet hittills i denna pågående diskussion.
Vi kommer att spela in och analysera tal från tre- och femåriga barn som talar antingen stockholmska eller skånska. Vi kommer även med hjälp av ögonrörelsemätning att undersöka hur samma barn uppfattar fokusprosodin i sina respektive varieteter av svenska. Att jämföra just stockholmska och skånska är särskilt lämpligt i detta sammanhang, eftersom de två varieteterna skiljer sig i en prosodisk typologi just med tanke på fokustonen, medan andra väsentliga språkliga drag hålls konstant.
Slutredovisning
I detta grundforskningsprojekt har vi undersökt svenska förskolebarns förmåga att uttala ord med kontrastiv fokusbetoning och att tolka sådana kontrastiva betoningar i de talade språket de hör. Med kontrastiv fokusbetoning (eller fokusprosodi) menar vi de prosodiska (dvs. melodiska och rytmiska) medel som talare använder för att betona ett ord på ett kontrastivt sätt, till exempel i fraser som “den GRÖNA bollen” (”inte den RÖDA”). Syftet med projektet var att fördjupa vår förståelse för barns förstaspråksinlärning – särskilt att lära sig uttrycka och förstå informationsstruktur genom språkmelodiska medel. Vår fokus låg härvid på (1) förhållandet mellan språkproduktion och språkförståelse och (2) hur prosodisk-typologiska faktorer kan påverka utvecklingen av fokusprosodi i språkproduktion och språkförståelse. Prosodisk-typologiska faktorer syftar till språk- eller dialektspecifika sätt att använda prosodiska medel.
För att uppnå detta syfte planerade vi att spela in och analysera tal från tre- till femåriga barn som talar antingen skånska eller stockholmsdialekt, samt med hjälp av ögonrörelsemätning (eye tracking) undersöka hur samma barn uppfattar fokusprosodin i sina respektive varieteter av svenska. Även en vuxen kontrollgrupp för varje dialekt skulle inkluderas. Att jämföra just stockholmska och skånska är särskilt lämpligt i detta sammanhang, eftersom de två varieteterna skiljer sig i prosodisk typologi just med tanke på fokusprosodin, medan andra väsentliga språkliga drag är likadana. Kortfattat vet vi att fokusprosodin i stockholmsdialekten realiseras genom ett distinkt melodimönster som skapar en kategorisk kontrast mellan ett fokuserat ord och ett ofokuserat ord, medan fokusprosodin i skånskan har beskrivits som ett mer graduellt fenomen: ett ord som fokuseras uttalas med i grunden samma melodimönster som ett ofokuserat ord, men med starkare akustisk realisering, som t. ex. utökad tonomfång.
Vi planerade att genomföra två experiment med varje deltagare (ett språkproduktions-, ett språkförståelseexperiment). Som ett första steg i projektets genomförande behövde dessa experiment utarbetas i detalj. Här skedde en utveckling jämfört med den ursprungliga projektplanen i och med att det skissade bilderboksupplägget för produktionstestet ersattes med en lek som gick ut på att packa en (fysisk) leksaksresväska med föremål (bildkort) som visades för barnet på en skärm, som barnet fick berätta om för experimentledaren (t. ex. “en grön boll och en grön lampa”). Språkförståelseexperimentet utvecklades som planerat som ett eye tracking-experiment som exemplifieras nedan i samband med resultaten. Barnen testades dessutom med ett befintligt språkutvecklingstest (The New Reynell Developmental Language Scales, NRDLS), för att kunna relatera resultaten från våra experiment till barnens utvecklingsnivå gällande både språkförståelse och produktion. Att valet föll på NRDLS utgör ytterligare en utveckling av projektplanen, som ursprungligen avsåg två olika, oberoende tester för språkförståelse och produktion; NRDLS erbjuder båda delarna i ett sammanhängande testpaket som dessutom föreligger i en officiell svensk version.
Ett annat instrument som användes var ett frågeformulär som behövde utvecklas under projektets inledande fas. Detta formulär handlade framför allt om deltagarnas språkbakgrund (två olika formulär utvecklades för barn respektive vuxna deltagare) och användes dels i rekryteringssyfte, men kommer även att användas i analyserna och för att beskriva deltagargruppen. Det beslutades också att datainsamlingen med barnen skulle ske på förskolor – ett beslut som inte var taget när projektet beviljades, vilket bedömdes som logistiskt enklare än att bjuda in barn och vårdnadshavare till ett labb.
Projektets genomförande var dock logistiskt utmanande ändå, i flera avseenden. Själva genomförandet av experimenten och språktesterna kunde ta upp till ca. 90 minuter per barn och innebar därför mellan två och fyra möten med varje barn under förskoledagen, ofta utspridd över flera dagar. Projektet var dessutom utmanande organisatoriskt eftersom det innebar datainsamling i två regioner i Sverige och eftersom rekrytering av förskolebarn som deltagare involverar flera steg av skriftligt och muntligt kontaktskapande och informationsutbyte med förskolledning, förskolepersonal, och vårdnadshavare. Denna process tog i regel flera veckor per förskola. Dessutom satte covid-19 pandemin, som bröt ut när rekryteringsprocessen med de första förskolorna var i gång, till en början stopp för datainsamlingen. Senare under året 2020 gjorde vi ett försök att rekrytera deltagare utanför förskoleverksamheten, vilket visade sig svårt; under detta försök kunde vi dock samla in data från ett par vuxna deltagare, och testa och förfina upplägget för datainsamlingen med barn. Pandemin visade sig också dra ut på tiden, och även när den hade klingat av var det till en början svårt att rekrytera, så att datainsamlingen i slutändan sträckte sig från 2022 till 2024. Vid sidan om samarbetet med förskolorna behövde även vuxna informanter rekryteras genom exempelvis sociala medier eller rekryteringsplattformar. Datainsamlingen med dessa skedde mestadels i lokaler vid Stockholms universitet och Lunds universitet.
Trots dessa utmaningar lyckades vi att samla in ungefär den datamängd som vi hade aviserad (totalt 130 barn på totalt 13 förskolor samt 48 vuxna deltagare). Eftersom projektets genomförande försvårades och försenades drastiskt på grund av covid-19-pandemin, har inte all data kunnat analyseras ännu i skrivande stund. Av samma anledning har vi inte kunnat publicera några resultat i form av vetenskapliga artiklar än. En publicering av delresultat hade inte varit lämplig i detta projekt, eftersom alla tilltänkta analyser måste bygga på en fullständig datasats för åtminstone en av de undersökta dialekterna, men ingen datasats kunde färdigställas tidigt. Analysarbetet har dock pågått parallellt med datainsamlingsarbetet och kommer att fortsätta efter denna slutredovisning, och resultaten kommer att publiceras i artikelform så småningom.
Vi upplevde samarbetet med förskolorna som mycket givande. Vi stötte på ett stort intresse och beredskap att vara med i vårt forskningsprojekt och mycket stöd från personalen under genomförandet. För att gestalta samarbetet som ett utbyte som kunde vara givande för alla parter erbjöd vi att engagera oss i förskolans utvecklingsarbete exempelvis genom föreläsningar eller fortbildningar för personalen. Av etiska skäl tog vi upp denna möjlighet i samtalen med förskolledningen först efter att förskolan hade erbjudit sitt deltagande i studien. Totalt höll projektmedlemmarna som är verksamma i Sverige i fem korta fortbildningar för förskolepersonal.
Ett preliminärt resultat som har kristalliserats redan är att vuxna deltagare uppvisar samma språkförståelsemönster som manifesteras i ögonrörelsedata, oavsett dialekt. Till exempel blir såväl skånsktalande deltagare som deltagare med stockholmsdialekt vilseledda av en opassande fokusbetoning: I ett av fyra experimentella villkor i eye tracking-experimentet hörde deltagarna först en fråga som “Var är den vita lampan?” (sex bilder visas på skärmen, deltagaren pekar på rätt bild), och sedan frågan “Och var är den GRÖNA bollen?” med kontrastiv fokusbetoning på “GRÖNA”, följd av det i sammanhanget oväntade substantivet ”bollen”. Om en deltagare kan tolka denna kontrastiva fokusbetoning rätt, kommer hen i regel antecipera att följande ordet kommer vara “lampan”, precis som i den första frågan (vita lampan – gröna lampan). Förväntningen är alltså att om fokusbetoningen tolkas “rätt”, kommer den leda till en ögonrörelse mot bilden som visar en grön lampa – och sedan ett korrektur mot den gröna bollen som faktiskt förekom i frågan (som i detta kontrastiva sammanhang egentligen är opassande). Att de vuxna deltagare uppvisade detta korrigerande blickbeteende efter att ha blivit vilseledd av den kontrastiva fokuseringen var förväntat, eftersom vi väntar oss att kontrastiv fokusbetoning existerar i båda de undersökta dialekterna. Resultatet bekräftar därmed också det experimentella uppläggets validitet.
Vad gäller barnen antyder de preliminära resultaten dock en skillnad mellan dialekterna: Medan barn från stockholmsregionen vid ca. 5 år uppvisar ungefär samma förståelsemönster som ovan beskrivet för de vuxna, och även 3-4 åringar uppvisar tecken på att detta mönster utvecklas, ser vi inga sådana tecken än hos skånsktalande barn även vid 5 årsålder. Detta kan betyda att språk- eller dialektspecifika fonologiska drag (här den fonetiska realiseringen av fokusprosodin) kan utvecklas olika snabbt, och i vårt fall faktiskt kan påverka hur tidigt barn i språkutvecklingen kan tolka kontrast, och i förlängningen informationsstruktur, som markeras med hjälp av prosodin.
Vad gäller språkproduktionen har en premiär analys av data från de vuxna deltagarna visat ett oväntat resultat, nämligen att kontrastiv fokusprosodi i skånskan inte alltid uttrycks lika graduellt som förväntat: Det förekommer även relativt ofta en mer distinkt realisering som involverar en så kallad deaccentuering av den post-fokala accenten, vilket alltså resulterar i en tydligare kontrast mellan det fokuserade ordet och efterföljande ofokuserade ord. I våra preliminära analyser av barnens språkproduktionsdata har vi redan sett exempel på kontrastiv fokusprosodi hos några av de yngsta barnen, men analyserna tillåter ännu inga slutsatser, varken kring det generella mönstret, eventuella skillnader mellan dialekterna, eller förhållandet mellan språkproduktion och språkförståelse. I våra fortsatta analyser kommer vi även integrera barnens uppnådda poäng från NRDLS-testerna. Preliminära delresultat från detta projekt har presenterats på ett flertal, mestadels väl etablerade internationella konferenser med peer review.
För att uppnå detta syfte planerade vi att spela in och analysera tal från tre- till femåriga barn som talar antingen skånska eller stockholmsdialekt, samt med hjälp av ögonrörelsemätning (eye tracking) undersöka hur samma barn uppfattar fokusprosodin i sina respektive varieteter av svenska. Även en vuxen kontrollgrupp för varje dialekt skulle inkluderas. Att jämföra just stockholmska och skånska är särskilt lämpligt i detta sammanhang, eftersom de två varieteterna skiljer sig i prosodisk typologi just med tanke på fokusprosodin, medan andra väsentliga språkliga drag är likadana. Kortfattat vet vi att fokusprosodin i stockholmsdialekten realiseras genom ett distinkt melodimönster som skapar en kategorisk kontrast mellan ett fokuserat ord och ett ofokuserat ord, medan fokusprosodin i skånskan har beskrivits som ett mer graduellt fenomen: ett ord som fokuseras uttalas med i grunden samma melodimönster som ett ofokuserat ord, men med starkare akustisk realisering, som t. ex. utökad tonomfång.
Vi planerade att genomföra två experiment med varje deltagare (ett språkproduktions-, ett språkförståelseexperiment). Som ett första steg i projektets genomförande behövde dessa experiment utarbetas i detalj. Här skedde en utveckling jämfört med den ursprungliga projektplanen i och med att det skissade bilderboksupplägget för produktionstestet ersattes med en lek som gick ut på att packa en (fysisk) leksaksresväska med föremål (bildkort) som visades för barnet på en skärm, som barnet fick berätta om för experimentledaren (t. ex. “en grön boll och en grön lampa”). Språkförståelseexperimentet utvecklades som planerat som ett eye tracking-experiment som exemplifieras nedan i samband med resultaten. Barnen testades dessutom med ett befintligt språkutvecklingstest (The New Reynell Developmental Language Scales, NRDLS), för att kunna relatera resultaten från våra experiment till barnens utvecklingsnivå gällande både språkförståelse och produktion. Att valet föll på NRDLS utgör ytterligare en utveckling av projektplanen, som ursprungligen avsåg två olika, oberoende tester för språkförståelse och produktion; NRDLS erbjuder båda delarna i ett sammanhängande testpaket som dessutom föreligger i en officiell svensk version.
Ett annat instrument som användes var ett frågeformulär som behövde utvecklas under projektets inledande fas. Detta formulär handlade framför allt om deltagarnas språkbakgrund (två olika formulär utvecklades för barn respektive vuxna deltagare) och användes dels i rekryteringssyfte, men kommer även att användas i analyserna och för att beskriva deltagargruppen. Det beslutades också att datainsamlingen med barnen skulle ske på förskolor – ett beslut som inte var taget när projektet beviljades, vilket bedömdes som logistiskt enklare än att bjuda in barn och vårdnadshavare till ett labb.
Projektets genomförande var dock logistiskt utmanande ändå, i flera avseenden. Själva genomförandet av experimenten och språktesterna kunde ta upp till ca. 90 minuter per barn och innebar därför mellan två och fyra möten med varje barn under förskoledagen, ofta utspridd över flera dagar. Projektet var dessutom utmanande organisatoriskt eftersom det innebar datainsamling i två regioner i Sverige och eftersom rekrytering av förskolebarn som deltagare involverar flera steg av skriftligt och muntligt kontaktskapande och informationsutbyte med förskolledning, förskolepersonal, och vårdnadshavare. Denna process tog i regel flera veckor per förskola. Dessutom satte covid-19 pandemin, som bröt ut när rekryteringsprocessen med de första förskolorna var i gång, till en början stopp för datainsamlingen. Senare under året 2020 gjorde vi ett försök att rekrytera deltagare utanför förskoleverksamheten, vilket visade sig svårt; under detta försök kunde vi dock samla in data från ett par vuxna deltagare, och testa och förfina upplägget för datainsamlingen med barn. Pandemin visade sig också dra ut på tiden, och även när den hade klingat av var det till en början svårt att rekrytera, så att datainsamlingen i slutändan sträckte sig från 2022 till 2024. Vid sidan om samarbetet med förskolorna behövde även vuxna informanter rekryteras genom exempelvis sociala medier eller rekryteringsplattformar. Datainsamlingen med dessa skedde mestadels i lokaler vid Stockholms universitet och Lunds universitet.
Trots dessa utmaningar lyckades vi att samla in ungefär den datamängd som vi hade aviserad (totalt 130 barn på totalt 13 förskolor samt 48 vuxna deltagare). Eftersom projektets genomförande försvårades och försenades drastiskt på grund av covid-19-pandemin, har inte all data kunnat analyseras ännu i skrivande stund. Av samma anledning har vi inte kunnat publicera några resultat i form av vetenskapliga artiklar än. En publicering av delresultat hade inte varit lämplig i detta projekt, eftersom alla tilltänkta analyser måste bygga på en fullständig datasats för åtminstone en av de undersökta dialekterna, men ingen datasats kunde färdigställas tidigt. Analysarbetet har dock pågått parallellt med datainsamlingsarbetet och kommer att fortsätta efter denna slutredovisning, och resultaten kommer att publiceras i artikelform så småningom.
Vi upplevde samarbetet med förskolorna som mycket givande. Vi stötte på ett stort intresse och beredskap att vara med i vårt forskningsprojekt och mycket stöd från personalen under genomförandet. För att gestalta samarbetet som ett utbyte som kunde vara givande för alla parter erbjöd vi att engagera oss i förskolans utvecklingsarbete exempelvis genom föreläsningar eller fortbildningar för personalen. Av etiska skäl tog vi upp denna möjlighet i samtalen med förskolledningen först efter att förskolan hade erbjudit sitt deltagande i studien. Totalt höll projektmedlemmarna som är verksamma i Sverige i fem korta fortbildningar för förskolepersonal.
Ett preliminärt resultat som har kristalliserats redan är att vuxna deltagare uppvisar samma språkförståelsemönster som manifesteras i ögonrörelsedata, oavsett dialekt. Till exempel blir såväl skånsktalande deltagare som deltagare med stockholmsdialekt vilseledda av en opassande fokusbetoning: I ett av fyra experimentella villkor i eye tracking-experimentet hörde deltagarna först en fråga som “Var är den vita lampan?” (sex bilder visas på skärmen, deltagaren pekar på rätt bild), och sedan frågan “Och var är den GRÖNA bollen?” med kontrastiv fokusbetoning på “GRÖNA”, följd av det i sammanhanget oväntade substantivet ”bollen”. Om en deltagare kan tolka denna kontrastiva fokusbetoning rätt, kommer hen i regel antecipera att följande ordet kommer vara “lampan”, precis som i den första frågan (vita lampan – gröna lampan). Förväntningen är alltså att om fokusbetoningen tolkas “rätt”, kommer den leda till en ögonrörelse mot bilden som visar en grön lampa – och sedan ett korrektur mot den gröna bollen som faktiskt förekom i frågan (som i detta kontrastiva sammanhang egentligen är opassande). Att de vuxna deltagare uppvisade detta korrigerande blickbeteende efter att ha blivit vilseledd av den kontrastiva fokuseringen var förväntat, eftersom vi väntar oss att kontrastiv fokusbetoning existerar i båda de undersökta dialekterna. Resultatet bekräftar därmed också det experimentella uppläggets validitet.
Vad gäller barnen antyder de preliminära resultaten dock en skillnad mellan dialekterna: Medan barn från stockholmsregionen vid ca. 5 år uppvisar ungefär samma förståelsemönster som ovan beskrivet för de vuxna, och även 3-4 åringar uppvisar tecken på att detta mönster utvecklas, ser vi inga sådana tecken än hos skånsktalande barn även vid 5 årsålder. Detta kan betyda att språk- eller dialektspecifika fonologiska drag (här den fonetiska realiseringen av fokusprosodin) kan utvecklas olika snabbt, och i vårt fall faktiskt kan påverka hur tidigt barn i språkutvecklingen kan tolka kontrast, och i förlängningen informationsstruktur, som markeras med hjälp av prosodin.
Vad gäller språkproduktionen har en premiär analys av data från de vuxna deltagarna visat ett oväntat resultat, nämligen att kontrastiv fokusprosodi i skånskan inte alltid uttrycks lika graduellt som förväntat: Det förekommer även relativt ofta en mer distinkt realisering som involverar en så kallad deaccentuering av den post-fokala accenten, vilket alltså resulterar i en tydligare kontrast mellan det fokuserade ordet och efterföljande ofokuserade ord. I våra preliminära analyser av barnens språkproduktionsdata har vi redan sett exempel på kontrastiv fokusprosodi hos några av de yngsta barnen, men analyserna tillåter ännu inga slutsatser, varken kring det generella mönstret, eventuella skillnader mellan dialekterna, eller förhållandet mellan språkproduktion och språkförståelse. I våra fortsatta analyser kommer vi även integrera barnens uppnådda poäng från NRDLS-testerna. Preliminära delresultat från detta projekt har presenterats på ett flertal, mestadels väl etablerade internationella konferenser med peer review.