Kurt Mitman

Köns- och inkomstojämlikheter i fritid över tiden: Evidens från individdata på rutavdraget

Under en lång tid har ekonomer och andra samhällsvetare varit intresserade av hur hem- och marknadsproduktion organiseras. Fritid och hemarbete är centrala för att förstå en lång rad frågor om ojämlikhet i livsvillkor utöver skillnader i inkomster och förmögenheter. Hur fördelar individer sin tid mellan arbete och fritid och vilken roll spelar skillnader i dessa för ojämlikheten i livsvillkor? Det här projektet använder ny data för att besvara dessa klassiska frågor. Projektets datamaterial bygger på den skattereduktion för hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget, som infördes den 1:a juli 2007 och innebar en 50% subvention av arbetskostnaden. En konsekvens av reformens utformning har lett till en unik datamängd över hur individers konsumtion av hushållsnära tjänster som är dramatiskt bättre än för andra typer av konsumtion, som generellt mäts i enkätstudier med begränsade urval och mätfel. Vårt projekt använder RUT-datan för att analysera hur efterfrågan på RUT-tjänster beror egenskaper hos individer. Genom att köpa hushållstjänster kan människor öka sin tillgängliga tid. Vi använder sedan en efterfrågeanalys för att skatta olika individers värdering av sin fritid. Genom att analysera variationen i människors reaktioner på RUT kan vi också skatta elasticiteter för arbetsutbud för olika typer av individer. Till sist studerar vi hur ojämlikhetsmått förändras när man tar hänsyn till skillnader i fritid och hemarbete samt fördelningseffekterna av RUT-reformen.
Slutredovisning
Projektets syfte och utveckling

Detta projekt syftade till att undersöka hur individer fördelar sin tid mellan marknadsarbete, hushållsarbete och fritid, samt hur denna fördelning påverkar ekonomisk ojämlikhet och levnadsförhållanden. Vi utnyttjade ett unikt naturligt experiment – införandet av det svenska skatteavdraget (RUT-avdraget) – för att analysera hur stora förändringar i relativpriset för hushållstjänster påverkar hushållsbeteenden på kort och lång sikt.

Efter att vi inledde dataanalysen ledde dock våra preliminära resultat till ett förändrat fokus. Vi blev särskilt intresserade av den mer generella frågan: Hur starkt reagerar folk på skatteförändringar? Eftersom skatter typiskt sett tas ut på marknadstransaktioner beror svaret i hög grad på vilka substitutionsmöjligheter som finns mellan marknads- och icke-marknadsaktiviteter. Denna substitutionsmarginal är därför central för att utvärdera en rad olika policyåtgärder, allt från minimilöner och inkomstskatter till barnomsorgssubventioner. På så vis kunde vi använda våra resultat om RUT-avdraget för att förstå andra policys.

Det är välkänt att policyanalyser kräver skattningar av långsiktiga effekter som inkorporerar allmänna jämviktseffekter. De flesta empiriska studier förlitar sig emellertid på kortsiktiga effekter i partiell jämvikt, ofta med en empirisk design där ett ”missing intercept”-problem (Wolf, 2023) förhindrar identifikation av allmänna jämviktseffekter. Vårt huvudmål blev därför att utveckla en empirisk strategi för att mäta kort- och långsiktiga effekter av skatter, med syftet att fördjupa förståelsen av samspelet mellan marknads- och hemproduktion.

Kort beskrivning av genomförandet

För att studera hur kortsiktiga partiella jämviktsresponser skilje sig från långsiktiga generella jämviktsresponser använde vi oss av RUT-avdraget. Avdraget infördes i juli 2007, och gav en 50-procentig subvention av hushållstjänster (inklusive städning) upp till ett årligt tak på 50?000 kronor. Det faktum att subventionen är både stor och permanent gör den till en intressant policy för att studera kortsiktiga och långsiktiga effekter av förändringar i relativpriser.

Vi använde detaljerade svenska registerdata för hela den vuxna befolkningen, länkade till omfattande uppgifter om köp av hushållstjänster. Dessa administrativa data, kopplade till personnummer, möjliggör en exakt kartläggning av konsumtion av de subventionerade tjänsterna. Analysen visade att de långsiktiga effekterna var avsevärt större än de kortsiktiga: den ettåriga priselasticiteten uppgick till cirka 0,8, medan den efter tio år var omkring 6. Elasticiteten fortsatte dessutom att öka under hela vår undersökningsperiod. År 2010 hade endast omkring 5 procent av den vuxna befolkningen använt RUT-avdraget, men andelen steg gradvis till 40 procent år 2020.

Analys och modellering

Hur ska detta fenomen förstås? Genom att utnyttja det rika datamaterialet visar vi först att ökningen i RUT-användning främst handlar om den extensiva marginalen. Det vill säga att även om det finns stora skillnader i mängden tjänster olika RUT-användare nyttjar, kan den allmänna ökningen i RUT-användningen helt förklaras av att en större andel av befolkningen använder tjänsten, medan den genomsnittliga konsumtionen per användare relativt inkomst är stabil. Vi drar slutsatsen att en modell för RUT-användning bör innefatta en extensiv marginal.

Vi ser också att beslutet liknar ett adoptionsbeslut: innan individer börjar använda RUT är sannolikheten mycket låg att de ska börja, men har man väl börjat är sannolikheten hög att man fortsätter. Vi kunde även avfärda att långsam adoption drivs av selektion. För att fånga detta mönster använde vi ett ramverk för teknologispridning och skattade en Hidden Markov Model (HMM) för att beskriva konsumenternas val över tid.

Viktigaste resultat och diskussion

Vår analys pekar på flera centrala slutsatser:
1. Extensiva marginalen dominerar: Den långsamma anpassningen beror främst på att allt fler börjar utnyttja avdraget, medan användningen bland redan existerande användare förblir stabil.
2. Inget bevis för ”högvärdesanvändare” tidigt: Data indikerar inte att de som tidigt började använda RUT är selekterade på att värdera RUT högre.
3. Adoption liknar spridning av ny teknik: Beslutet att börja använda RUT uppvisar liknande karaktär som teknologispridning, med en utdragen spridningsprocess.
En Hidden Markov Model fångar dessa aspekter väl och visar dessutom att övergångstakten mellan tillstånden är mycket långsam. Avvikelser från den långsiktiga jämvikten har en uppskattad ”halveringstid” på cirka 6,5 år. Det här visar att metoder som fokuserar på kortsiktiga effekter riskerar att underskatta de långsiktiga effekterna av permanenta policyförändringar.

Nya forskningsfrågor

Under arbetets gång uppstod flera nya frågor:
• Vilka specifika friktioner förklarar den långsamma adoptionen vi ser i datamaterialet?
• Hur skiljer sig beteendet vid subventioner för hushållstjänster från andra arbetsmarknadsinterventioner?
• Vilka bredare implikationer har långsam spridning för andra policyfrågor?
Spridning och samarbete
Resultaten har presenterats vid stora internationella konferenser, däribland Society for Economic Dynamics Annual Meeting 2024, samt vid seminarier hos flera ledande forskningsinstitutioner. Projektet genomfördes i samarbete med forskare från University of Minnesota och University of Edinburgh.

• Kurt Mitman (http://www.kurtmitman.com)
• Timo Boppart (https://www.econ.uzh.ch/en/people/faculty/boppart.html)
• Axel Gottfries (https://sites.google.com/site/axelgottfries/)
• Hannes Malmberg (https://sites.google.com/site/hannesmalmbergweb/)

Projektet följer RJs krav på Open Access.
Bidragsförvaltare
Stockholms universitet
Diarienummer
P19-0819:1
Summa
SEK 2 403 000
Stödform
RJ Projekt
Ämne
Nationalekonomi
År
2019