Ungas representation i världspolitiken: klimat, migration och hälsa
En tredjedel av världens befolkning är idag under 18 år. Eftersom framtiden i högsta grad påverkas av pågående geopolitiska förändringar och beslut efterfrågas ungas röster i världspolitiken för att hantera gränsöverskridande frågor såsom klimat, hälsa och migration. I FN-systemet har barn och unga identifierats som en av de "stora grupperna" vars deltagande är avgörande för att skapa effektiva, ansvarsfulla och hållbara globala institutioner. I praktiken är emellertid barn och ungas deltagande i dessa institutioner fortsatt föremål för kontroverser. I det här projektet jämför vi hur, och av vilka, unga människor är representerade i samtida globala institutioner och vilka effekterna av sådana representationer är i tre framträdande områden; klimat, migration och hälsa. Projektet kombinerar textanalys av centrala internationella policytexter, förhandlingstexter och underlag med deltagande observationer och kvalitativa intervjuer inom de tre områdena. Inom Internationella Relationer (IR) har intresset växt kring globala institutioners förändringar och icke-statliga aktörers ökade inflytande. Genom att fokusera på barn och unga som politiska subjekt, bidrar detta projekt till ett framväxande forskningsprogram om barn och unga, IR och styrning. Projektet bygger på en stark tvärvetenskaplig forskargrupp med spetskompetens inom forskning om den globala styrningen av klimat, migration och hälsa samt från internationella relationer och barn- och ungdomsstudier.
Slutredovisning
Projektets syfte och genomförande
Syftet med detta projekt har varit att kritiskt undersöka och jämföra hur unga människor är representerade i den globala styrningen av klimat, migration och hälsa, och hur dessa former av representation skapar förutsättningar för ungas politiska subjektiviteter och politiska agendor i världspolitiken. Projektet har byggt på de senaste årens framsteg i forskningen om styrning i den internationella politiken, internationella relationer och barn- och ungdomsstudier. Metodologiskt har projektet kombinerat kvalitativ och kvantitativ analys av policydokument, förhandlingstexter och offentliga ställningstaganden med deltagande observationer och djupintervjuer i samband med globala toppmöten.
Sedan projektet startade i januari 2020 har det med vissa förändringar fortskridit enligt plan. Projektgruppen har arbetat mycket bra tillsammans och utvecklat ett kreativt samarbete mellan institutioner och områden. De största förändringarna har handlat om projektgruppens sammansättningen och Covid-19 pandemins konsekvenser för datainsamlingen. På grund av nya anställningsförhållanden och förseningar i datainsamlingen under pandemin rekryterades nya medarbetare och en del forskningsuppgifter omfördelades. Medan projektledaren Jonathan Josefsson (Linköpings universitet), och biträdande projektledarna Eva Lövbrand (Linköpings universitet) och Anna Holzscheiter (Technical University Dresden) förblev nyckelforskare i projektet, var Eva och Anna tvungna att sänka sin andel av sysselsättningen i projektet på grund av nya anställningsförhållande. Hösten 2019 lämnade projektdeltagaren Anna Kaijser sin anställning vid LIU, och två postdoktorer, Dr. Laura Pantzerhielm och Dr. Frida Buhre, rekryterades i hennes ställe. Dr Joel Löw rekryterades också som forskningsassistent för att stödja datainsamlingen 2022.
Projektets övergripande mål och forskningsfrågor har stått sig väl under hela projektperioden. Projektgruppen har träffats regelbundet för att diskutera litteratur, redovisa resultat mellan delprojekten och skriva tillsammans. När det gäller deltagande observationer i samband med globala toppmöten så begränsades möjligheter till datainsamling på plats kraftigt på grund av pandemin. Flera toppmöten sköts upp eller flyttades online mellan 2020 och 2022. Av denna anledning kompletterade gruppen de planerade metoderna med digital etnografi och online-intervjuer. Även om detta möjliggjorde att följa ungas representation på distans blev det empiriska materialet mer begränsat än planerat och dataanalysen försenades. Trots hindren följdes projektplanen vad gäller antal intervjuer, dokumentanalyser och observationer i samband med sex globala toppmöten inom de tre områdena klimat, migration och hälsa.
Resultat och slutsatser
Sammantaget visar våra resultat hur de internationella institutioner som är centrala i styrningen av den globala politiken på områdena klimat, migration och hälsa har genomgått en betydande expansion, formalisering och institutionalisering av ungas representationen sedan början av 2000-talet. Unga representanter agerar idag som delegater, observatörer och aktivister i dessa institutioner för att lobba gentemot regeringar, erbjuda teknisk expertis, påverka agendor och nätverka med andra aktörer inom de områden vi har studerat. De unga har som grupp gynnats av utvecklingen där internationella institutioner i allt högre utsträckning har öppnat upp för fler icke-statliga aktörer (t.ex. kvinnor, bönder, fackföreningar, urbefolkningar, företag) som länge ansågs falla utanför den internationella politiken. Ungas tilltagande synlighet i internationella institutioner kan därmed också ses som ett tecken på hur mycket dessa institutioner har förvandlats från statsledda organisationer till forum för transnationellt utbyte och debatt mellan en större bredd av aktörer.
När vi jämförde de tre policyområdena kunde vi se hur karaktären och intensiteten i ungas politiska representation – både vad gäller access och former för deltagande – skiljer sig mellan områdena. Variationen kan förklaras av de strukturella och praktiska förutsättningar som är specifika för de olika politikområdenas institutionella utveckling men också mer tidsbundna politiska förlopp och dynamiker. Våra resultat visar hur denna variation också kan förklaras av graden av mobilisering och vilka olika strategier som barn och unga valt att använda sig av inom och utanför internationella institutioner.
Våra resultat visar att ungas representation i världspolitiken på många sätt befinner sig i en skör och föränderlig position och som i hög grad styrs av de institutionella strukturer och procedurer som utvecklats senaste årtiondena. Samtidigt som FN-systemet premierar unga som professionella och ansvarsfulla "insiders", så hindrar det också mer radikala röster från "outsiders" att bli representerade i processen. Unga representanter upplever ett brett spektrum av strukturella och praktiska hinder för att utöva meningsfullt deltagande i de internationella institutioner som vi har studerat, såsom hinder för att erhålla ackreditering till globala toppmöten på grund av åldersbegränsningar och byråkratiska svårigheter, brist på ekonomiska resurser för resor eller språkkunskaper.
Slutligen visar våra resultat hur de senaste årens orientering mot unga som pålitliga partners, framtida ledare och innovatörer länkar in i diskurser och institutionella villkor som präglas av en nyliberal internationalism och utvecklingspolitik. Tonvikten på hur unga kan "bli en del av lösningen" för att hantera de globala problem vi står inför är särskilt framträdande i de hybrida partnerskap som växt fram mellan företag, statliga och icke-statliga aktörer.
Nya forskningsfrågor
Projektet har genererat nya forskningsfrågor och tänkbara inriktningar för framtida forskning. För det första pekar resultaten på behovet av att använda sig av en bred repertoar av metoder och utveckla jämförande och historisk forskning på området. Medan de kvalitativa metoder som har använts i detta projekt har gett viktiga insikter i hur inkluderings- och exkluderingsprocesser tar sig uttryck i gruppers representation i den global politiken idag, så ser vi stor potential i mer systematiska jämförelser mellan olika politikområden och historiska undersökningar av hur institutionaliserandet av barn- och ungas representation har utvecklats över längre tid.
För det andra ser vi att framtida forskning om barn och unga skulle vinna på att utöka empiriska undersökningar från "invited spaces" till ”invented spaces" i den globala politiken. Detta kan innebära undersökningar av representativa anspråk från unga som antingen inte kan få tillgång till de etablerade institutionerna eller som aktivt väljer att ta avstånd från internationella organisationers agendor och förutsättningar. Till exempel skulle mer intresse kunna ägnas åt antiliberala delar av transnationell aktivism (från både vänster och höger) och frågan om hur vissa nätverk av barn och unga deltar i den antiliberala motreaktionen som uppmärksammats de senaste åren.
För det tredje, med tanke på ungas befinner sig i en position emellan "inte ännu" och "inte längre", skulle en forskningsagenda också behöva inkludera intra- och intergenerationella dimensioner. Hur kan vi förstå ungas mobilisering och representation genom nätverk och samarbeten mellan medlemmar inom samma generation (intra), eller mellan olika generationer (inter), som sker till exempel i partier, sociala rörelser och andra politiska organisationer som agerar inom och utanför internationella institutioner?
Slutligen tror vi att framtida forskning om barn och ungas representation skulle kunna dra nytta av studier om den politiska ekonomin i internationella institutioner och det växande intresset för partnerskap mellan privata och offentliga aktörer. I ljuset av ”hyperinstitutionaliseringen” av barn och unga i den globala politiken de senaste åren, behöver vi få bättre förståelse för hur den konkurrenssituation som uppstått mellan olika aktörer och nätverk som gör anspråk på att representera barn och unga påverkar agendor och hur dessa stärks av ekonomiska resurser och allianser mellan företagsaktörer, filantropiska stiftelser eller statliga institutioner.
Kommunikation av resultat och samarbeten
Resultaten har spridits och kommunicerats genom presentationer på internationella akademiska konferenser, workshops, seminarier och vetenskapligt granskade publikationer i form av tidskriftsartiklar, kapitel i antologier och i ett temanummer. Vi har överträffat planen för publicering och har publicerat totalt 14 artiklar, inklusive en gemensam artikel. För att säkerställa Open Access har vi använt budgeterade medel i projektet, intern universitetsfinansiering samt externa finansieringsmöjligheter. Resultaten har gjorts tillgängliga för intressenter och en bredare allmänhet genom kontinuerligt deltagande i offentliga paneler, poddar, bloggar och nyhetsrapportering.
Projektgruppen har använt sig av digitala verktyg för att organisera möten och workshops online men har samtidigt lagt mycket kraft på att kunna träffas på plats, trots de utmaningar som pandemin medförde. Projektresultaten har kommunicerats extern genom internationella nätverk om barn, unga och global politik. Till exempel i samband med en internationell workshop i april 2021 och de paneler som anordnades på konferensen International Studies Association 2023 i Montreal och på European International Studies Association i Potsdam 2023. Genom publiceringen av temanumret, "The Politics of Child and Youth Representation in Global Governance: confronting institutions” (Holzscheiter, Josefsson, Lövbrand och Pantzerhielm) i tidskriften Globalizations har forskargruppen stärkt sin internationella förankring på området. Den internationella referensgruppen har varit involverad i förberedelser av fältstudier, utbyte av litteratur och vetenskaplig granskning.
Syftet med detta projekt har varit att kritiskt undersöka och jämföra hur unga människor är representerade i den globala styrningen av klimat, migration och hälsa, och hur dessa former av representation skapar förutsättningar för ungas politiska subjektiviteter och politiska agendor i världspolitiken. Projektet har byggt på de senaste årens framsteg i forskningen om styrning i den internationella politiken, internationella relationer och barn- och ungdomsstudier. Metodologiskt har projektet kombinerat kvalitativ och kvantitativ analys av policydokument, förhandlingstexter och offentliga ställningstaganden med deltagande observationer och djupintervjuer i samband med globala toppmöten.
Sedan projektet startade i januari 2020 har det med vissa förändringar fortskridit enligt plan. Projektgruppen har arbetat mycket bra tillsammans och utvecklat ett kreativt samarbete mellan institutioner och områden. De största förändringarna har handlat om projektgruppens sammansättningen och Covid-19 pandemins konsekvenser för datainsamlingen. På grund av nya anställningsförhållanden och förseningar i datainsamlingen under pandemin rekryterades nya medarbetare och en del forskningsuppgifter omfördelades. Medan projektledaren Jonathan Josefsson (Linköpings universitet), och biträdande projektledarna Eva Lövbrand (Linköpings universitet) och Anna Holzscheiter (Technical University Dresden) förblev nyckelforskare i projektet, var Eva och Anna tvungna att sänka sin andel av sysselsättningen i projektet på grund av nya anställningsförhållande. Hösten 2019 lämnade projektdeltagaren Anna Kaijser sin anställning vid LIU, och två postdoktorer, Dr. Laura Pantzerhielm och Dr. Frida Buhre, rekryterades i hennes ställe. Dr Joel Löw rekryterades också som forskningsassistent för att stödja datainsamlingen 2022.
Projektets övergripande mål och forskningsfrågor har stått sig väl under hela projektperioden. Projektgruppen har träffats regelbundet för att diskutera litteratur, redovisa resultat mellan delprojekten och skriva tillsammans. När det gäller deltagande observationer i samband med globala toppmöten så begränsades möjligheter till datainsamling på plats kraftigt på grund av pandemin. Flera toppmöten sköts upp eller flyttades online mellan 2020 och 2022. Av denna anledning kompletterade gruppen de planerade metoderna med digital etnografi och online-intervjuer. Även om detta möjliggjorde att följa ungas representation på distans blev det empiriska materialet mer begränsat än planerat och dataanalysen försenades. Trots hindren följdes projektplanen vad gäller antal intervjuer, dokumentanalyser och observationer i samband med sex globala toppmöten inom de tre områdena klimat, migration och hälsa.
Resultat och slutsatser
Sammantaget visar våra resultat hur de internationella institutioner som är centrala i styrningen av den globala politiken på områdena klimat, migration och hälsa har genomgått en betydande expansion, formalisering och institutionalisering av ungas representationen sedan början av 2000-talet. Unga representanter agerar idag som delegater, observatörer och aktivister i dessa institutioner för att lobba gentemot regeringar, erbjuda teknisk expertis, påverka agendor och nätverka med andra aktörer inom de områden vi har studerat. De unga har som grupp gynnats av utvecklingen där internationella institutioner i allt högre utsträckning har öppnat upp för fler icke-statliga aktörer (t.ex. kvinnor, bönder, fackföreningar, urbefolkningar, företag) som länge ansågs falla utanför den internationella politiken. Ungas tilltagande synlighet i internationella institutioner kan därmed också ses som ett tecken på hur mycket dessa institutioner har förvandlats från statsledda organisationer till forum för transnationellt utbyte och debatt mellan en större bredd av aktörer.
När vi jämförde de tre policyområdena kunde vi se hur karaktären och intensiteten i ungas politiska representation – både vad gäller access och former för deltagande – skiljer sig mellan områdena. Variationen kan förklaras av de strukturella och praktiska förutsättningar som är specifika för de olika politikområdenas institutionella utveckling men också mer tidsbundna politiska förlopp och dynamiker. Våra resultat visar hur denna variation också kan förklaras av graden av mobilisering och vilka olika strategier som barn och unga valt att använda sig av inom och utanför internationella institutioner.
Våra resultat visar att ungas representation i världspolitiken på många sätt befinner sig i en skör och föränderlig position och som i hög grad styrs av de institutionella strukturer och procedurer som utvecklats senaste årtiondena. Samtidigt som FN-systemet premierar unga som professionella och ansvarsfulla "insiders", så hindrar det också mer radikala röster från "outsiders" att bli representerade i processen. Unga representanter upplever ett brett spektrum av strukturella och praktiska hinder för att utöva meningsfullt deltagande i de internationella institutioner som vi har studerat, såsom hinder för att erhålla ackreditering till globala toppmöten på grund av åldersbegränsningar och byråkratiska svårigheter, brist på ekonomiska resurser för resor eller språkkunskaper.
Slutligen visar våra resultat hur de senaste årens orientering mot unga som pålitliga partners, framtida ledare och innovatörer länkar in i diskurser och institutionella villkor som präglas av en nyliberal internationalism och utvecklingspolitik. Tonvikten på hur unga kan "bli en del av lösningen" för att hantera de globala problem vi står inför är särskilt framträdande i de hybrida partnerskap som växt fram mellan företag, statliga och icke-statliga aktörer.
Nya forskningsfrågor
Projektet har genererat nya forskningsfrågor och tänkbara inriktningar för framtida forskning. För det första pekar resultaten på behovet av att använda sig av en bred repertoar av metoder och utveckla jämförande och historisk forskning på området. Medan de kvalitativa metoder som har använts i detta projekt har gett viktiga insikter i hur inkluderings- och exkluderingsprocesser tar sig uttryck i gruppers representation i den global politiken idag, så ser vi stor potential i mer systematiska jämförelser mellan olika politikområden och historiska undersökningar av hur institutionaliserandet av barn- och ungas representation har utvecklats över längre tid.
För det andra ser vi att framtida forskning om barn och unga skulle vinna på att utöka empiriska undersökningar från "invited spaces" till ”invented spaces" i den globala politiken. Detta kan innebära undersökningar av representativa anspråk från unga som antingen inte kan få tillgång till de etablerade institutionerna eller som aktivt väljer att ta avstånd från internationella organisationers agendor och förutsättningar. Till exempel skulle mer intresse kunna ägnas åt antiliberala delar av transnationell aktivism (från både vänster och höger) och frågan om hur vissa nätverk av barn och unga deltar i den antiliberala motreaktionen som uppmärksammats de senaste åren.
För det tredje, med tanke på ungas befinner sig i en position emellan "inte ännu" och "inte längre", skulle en forskningsagenda också behöva inkludera intra- och intergenerationella dimensioner. Hur kan vi förstå ungas mobilisering och representation genom nätverk och samarbeten mellan medlemmar inom samma generation (intra), eller mellan olika generationer (inter), som sker till exempel i partier, sociala rörelser och andra politiska organisationer som agerar inom och utanför internationella institutioner?
Slutligen tror vi att framtida forskning om barn och ungas representation skulle kunna dra nytta av studier om den politiska ekonomin i internationella institutioner och det växande intresset för partnerskap mellan privata och offentliga aktörer. I ljuset av ”hyperinstitutionaliseringen” av barn och unga i den globala politiken de senaste åren, behöver vi få bättre förståelse för hur den konkurrenssituation som uppstått mellan olika aktörer och nätverk som gör anspråk på att representera barn och unga påverkar agendor och hur dessa stärks av ekonomiska resurser och allianser mellan företagsaktörer, filantropiska stiftelser eller statliga institutioner.
Kommunikation av resultat och samarbeten
Resultaten har spridits och kommunicerats genom presentationer på internationella akademiska konferenser, workshops, seminarier och vetenskapligt granskade publikationer i form av tidskriftsartiklar, kapitel i antologier och i ett temanummer. Vi har överträffat planen för publicering och har publicerat totalt 14 artiklar, inklusive en gemensam artikel. För att säkerställa Open Access har vi använt budgeterade medel i projektet, intern universitetsfinansiering samt externa finansieringsmöjligheter. Resultaten har gjorts tillgängliga för intressenter och en bredare allmänhet genom kontinuerligt deltagande i offentliga paneler, poddar, bloggar och nyhetsrapportering.
Projektgruppen har använt sig av digitala verktyg för att organisera möten och workshops online men har samtidigt lagt mycket kraft på att kunna träffas på plats, trots de utmaningar som pandemin medförde. Projektresultaten har kommunicerats extern genom internationella nätverk om barn, unga och global politik. Till exempel i samband med en internationell workshop i april 2021 och de paneler som anordnades på konferensen International Studies Association 2023 i Montreal och på European International Studies Association i Potsdam 2023. Genom publiceringen av temanumret, "The Politics of Child and Youth Representation in Global Governance: confronting institutions” (Holzscheiter, Josefsson, Lövbrand och Pantzerhielm) i tidskriften Globalizations har forskargruppen stärkt sin internationella förankring på området. Den internationella referensgruppen har varit involverad i förberedelser av fältstudier, utbyte av litteratur och vetenskaplig granskning.