Ekonomisk framgång genom frälsning? Ett fältexperiment inom den evangeliska rörelsen i Uganda
En omfattande litteratur har dokumenterat värderingars och normers betydelse för ekonomisk utveckling. Religiösa övertygelser och praxis spelar en framträdande roll genom deras påverkan på beteenden, sociala interaktioner och värderingar mer generellt. Projektet använder den evangeliska rörelsen - en av de snabbast växande religiösa rörelserna i världen, särskilt i Afrika - som utgångspunkt för att studera de kausala effekterna av religiös övertygelse och leverne på socioekonomisk välfärd.
Slutredovisning
1. Projektets syfte och genomförande
Syftet med projektet var att generera trovärdig kausal evidens om de ekonomiska och sociala effekterna av att ansluta sig till den snabbt växande pingst-evangelikala rörelsen i Afrika söder om Sahara. En omfattande litteratur dokumenterar samband mellan religion, normer och ekonomiska utfall, men att identifiera den kausala effekten av religiöst deltagande är svårt eftersom inträdet i religiösa gemenskaper är starkt selektivt (Iannaccone 1998).
Projektet utformades för att hantera denna begränsning genom att integrera en experimentell uppmuntransdesign (”encouragement design”) i ett verkligt religiöst uppsökande (”outreach”) program. Det övergripande målet var att förstå vilka som går med i rörelsen när de uppmuntras, att mäta de kausala effekterna av religiös förnyelse på ekonomiska och sociala utfall, och att undersöka könsskillnader i genomslagsmekanismerna.
Projektet utvecklades i flera steg. Först etablerade vi ett partnerskap med en afrikanskgrundad pingst-evangelikal kyrka i Uganda, vars församlingar regelbundet genomför uppsökande verksamhet för att attrahera nya medlemmar. Dessa aktiviteter innebär att pastorsteam besöker hushåll i utvalda områden, presenterar kyrkan och bjuder in boende att delta i gudstjänster. Mot denna bakgrund utformade vi en randomiserad intervention som integrerades i en planerad uppsökande aktivitet i två medelstora ugandiska städer.
Kring varje kyrka konstruerade vi en urvalsram bestående av hushåll inom en radie på tre kilometer. Detta resulterade i en lista på drygt 3 600 hushåll som utgjorde grunden för startenkäten. Enkäten samlade in information om religion, ekonomisk aktivitet, sociala nätverk, välbefinnande, aspirationer och hushållsstruktur.
Individerna randomiserades därefter till att bli besökta, eller inte besökta, av pastorer under kyrkans schemalagda uppsökande period. I behandlingsgruppen genomförde pastorerna sina ordinarie uppsökande besök. Det är viktigt att understryka att budskapets innehåll och framförande helt bestämdes av kyrkan och återspeglade deras etablerade praxis. Forskarteamets rolI begränsades i stället till randomisering och mätning. Efter de inledande besöken fick de uppmuntrade individerna en eller två uppföljande SMS-påminnelser via kyrkans kommunikationssystem. Detta reproducerade kyrkans etablerade modell för uppsökande verksamhet samtidigt som den exogena variation som behövs för kausal identifiering infördes. Kort sagt introducerade interventionen slumpmässig variation i sannolikheten och tidpunkten för deltagande i en rutinmässig uppsökande aktivitet som kyrkan redan hade planerat, organiserat och genomfört, utan att förändra gruppen av potentiella deltagare, det totala antalet deltagare eller innehållet i den uppsökande verksamheten.
Tjugo månader efter den uppsökande insatsen genomfördes en slutmätning. Detta möjliggjorde skattningar av både intention-to-treat-effekter av uppmuntran och lokala genomsnittliga behandlingseffekter (LATE) av att faktiskt gå med i rörelsen. Slutmätningen replikerade nästan alla centrala mått från baslinjen, vilket gjorde det möjligt att följa förändringar i ekonomiskt beteende, religiöst engagemang, sociala relationer och psykologiskt välbefinnande.
2. Kort beskrivning av genomförandet
Projektet kombinerade ett nära samarbete med partnerkyrkan med en strikt rollfördelning. Kyrkan valde datum för den uppsökande verksamheten, utformade och levererade allt andligt innehåll samt använde sina egna pastorer och kommunikationskanaler. Forskarteamet konstruerade urvalsramen, genomförde utgångsenkäten och slutmätningen, säkerställde att den slumpmässiga fördelningen av individer till uppmuntran genomfördes korrekt och analyserade data. Allt fältarbete följde lokala etiska godkännanden och rutiner för informerat samtycke, och interventionen integrerades i aktiviteter som kyrkan ändå skulle ha genomfört.
3. Huvudresultat och slutsatser
Projektet gav flera viktiga resultat. För det första ökade uppmuntransdesignen deltagandet i den pingst-evangelikala kyrkan avsevärt. Individer i uppmuntransgruppen blev betydligt mer benägna att ange partnerkyrkan som sin primära plats för gudstjänst och att regelbundet delta i kyrkans verksamhet. Detta starka förstasteg möjliggör precisa skattningar av de kausala effekterna av att gå med.
För det andra ledde medlemskap i rörelsen till betydande ökningar i inkomster och ekonomisk aktivitet, men dessa vinster återfanns uteslutande bland kvinnor. Kvinnor som gick med som ett resultat av uppmuntran rapporterade högre månadsinkomster, större företagsägande, fler arbetade timmar och ett bredare engagemang i produktiva aktiviteter. Sysselsättningsökningarna drevs av företagsstart snarare än lönearbete, vilket tyder på att kyrkan är särskilt viktig som institution som stödjer kvinnligt entreprenörskap. Män, däremot, uppvisade få förändringar i inkomst, sysselsättning eller företagsägande.
För det tredje pekar mekanismerna bakom dessa könsspecifika effekter främst på förändringar i sociala och ekonomiska nätverk. Kvinnor som gick med fick nya kontakter, diskuterade affärs- och jobbmöjligheter oftare och blev mer integrerade i kyrkans sociala liv. Ytterligare analys visar att dessa utökade nätverk inte verkar genom förbättrad kreditåtkomst eller fler jobberbjudanden. Kvinnor rapporterar större förmåga att få fram akuta medel, men detta sker genom egna besparingar och inkomster snarare än nätverksbaserad finansiering. Jobberbjudanden ökar inte. I stället sker bland företagare en förskjutning mot att få hjälp från icke-släktingar snarare än från familjemedlemmar, vilket är förenligt med att nätverk inom kyrkan tillhandahåller kunder, rekommendationer och affärsstöd. Däremot medierar psykologiska och doktrinära förändringar inte de ekonomiska vinsterna. Män blir mer religiöst engagerade och teologiskt strikta och uppvisar förändringar i identitet och trosföreställningar, men dessa skiftningar leder till andlig och normativ omvandling snarare än till förbättrade ekonomiska utfall.
Sammantaget antyder dessa resultat att kyrkan fungerar som en könsdifferentierad institution i den kontext vi studerar. För kvinnor tillhandahåller den ekonomiskt värdefulla affärsnätverk som ersätter bristande arbetsmarknadsinstitutioner och begränsad tillgång till sekulära affärskretsar. För män erbjuder den i första hand identitet, tillhörighet och religiös mening utan tydliga ekonomiska avkastningar. Samma religiösa intervention ger därmed upphov till olika materiella och andliga effekter för kvinnor respektive män.
Dessa resultat leder också till flera bredare slutsatser. Studien ger den första experimentella evidensen för att medlemskap i en pingst-evangelikal kyrka kausalt kan forma ekonomiskt och socialt liv. Evidensen pekar starkt på nätverksutvidgning som den primära mekanismen bakom de ekonomiska effekterna, snarare än doktrinära eller psykologiska förändringar. Resultaten visar också att samma religiösa intervention kan ge upphov till olika effekter för män och kvinnor, vilket understryker vikten av att beakta könsspecifika mekanismer när man analyserar kulturella eller religiösa institutioners påverkan. Mer generellt belyser studien hur snabbt växande religiösa rörelser, i den kontext vi studerar, kan ersätta bristande arbetsmarknadsinstitutioner, särskilt för kvinnor, genom att skapa möjligheter för social och ekonomisk utveckling via täta och stödjande nätverk.
4. Nya forskningsfrågor
Resultaten väcker flera forskningsfrågor som motiverar vidare undersökning.
En rör avsaknaden av ekonomiska vinster bland män. Män uppvisar ökad religiös intensitet och doktrinär strikthet, samt viss evidens för beteendeförändring, men dessa skiftningar omsätts inte i högre inkomster eller sysselsättning. Att förstå varför män inte omvandlar religiös transformation till ekonomiska vinster är en öppen fråga.
En andra fråga gäller varaktigheten och skalbarheten av de vinster som kvinnor erfar. Långsiktig uppföljning behövs för att bedöma om förbättringar i inkomster och företagsresultat består, växer eller avtar över tid, och om liknande effekter skulle kunna uppstå i andra sammanhang eller samfund.
En tredje forskningslinje gäller de bredare politiska och sociala implikationerna av snabb religiös expansion. Rörelsen påverkar sociala normer, könsroller och politiska attityder, och framtida forskning kan undersöka om samma nätverksstrukturer som stödjer kvinnors företagande också formar civilt engagemang och politiskt deltagande.
5. Spridning och samarbete
Projektgruppen har aktivt spridit de preliminära resultaten. Presentationer har genomförts vid HKU Business School (Hongkong), Monash University (Melbourne), Norwegian School of Economics (Bergen), National University of Singapore, Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms universitet, Umeå universitet, Università Cattolica (Milano) och UNSW Sydney, och ytterligare seminarier är planerade. En forskningsartikel förbereds och kommer att spridas brett och skickas in till en ledande tidskrift när den är färdig.
Därtill har teamet samarbetat med lokal forskningspersonal och undersökningsföretag och byggt kapacitet för experimentellt arbete i liknande institutionella miljöer. Sammantaget kombinerar projektet rigorös vetenskaplig forskning med kommunikation riktad till både akademiska och praktiskt verksamma målgrupper, och genererar nya insikter om hur religiösa rörelser formar ekonomiska och sociala utfall i det samtida Afrika.
Syftet med projektet var att generera trovärdig kausal evidens om de ekonomiska och sociala effekterna av att ansluta sig till den snabbt växande pingst-evangelikala rörelsen i Afrika söder om Sahara. En omfattande litteratur dokumenterar samband mellan religion, normer och ekonomiska utfall, men att identifiera den kausala effekten av religiöst deltagande är svårt eftersom inträdet i religiösa gemenskaper är starkt selektivt (Iannaccone 1998).
Projektet utformades för att hantera denna begränsning genom att integrera en experimentell uppmuntransdesign (”encouragement design”) i ett verkligt religiöst uppsökande (”outreach”) program. Det övergripande målet var att förstå vilka som går med i rörelsen när de uppmuntras, att mäta de kausala effekterna av religiös förnyelse på ekonomiska och sociala utfall, och att undersöka könsskillnader i genomslagsmekanismerna.
Projektet utvecklades i flera steg. Först etablerade vi ett partnerskap med en afrikanskgrundad pingst-evangelikal kyrka i Uganda, vars församlingar regelbundet genomför uppsökande verksamhet för att attrahera nya medlemmar. Dessa aktiviteter innebär att pastorsteam besöker hushåll i utvalda områden, presenterar kyrkan och bjuder in boende att delta i gudstjänster. Mot denna bakgrund utformade vi en randomiserad intervention som integrerades i en planerad uppsökande aktivitet i två medelstora ugandiska städer.
Kring varje kyrka konstruerade vi en urvalsram bestående av hushåll inom en radie på tre kilometer. Detta resulterade i en lista på drygt 3 600 hushåll som utgjorde grunden för startenkäten. Enkäten samlade in information om religion, ekonomisk aktivitet, sociala nätverk, välbefinnande, aspirationer och hushållsstruktur.
Individerna randomiserades därefter till att bli besökta, eller inte besökta, av pastorer under kyrkans schemalagda uppsökande period. I behandlingsgruppen genomförde pastorerna sina ordinarie uppsökande besök. Det är viktigt att understryka att budskapets innehåll och framförande helt bestämdes av kyrkan och återspeglade deras etablerade praxis. Forskarteamets rolI begränsades i stället till randomisering och mätning. Efter de inledande besöken fick de uppmuntrade individerna en eller två uppföljande SMS-påminnelser via kyrkans kommunikationssystem. Detta reproducerade kyrkans etablerade modell för uppsökande verksamhet samtidigt som den exogena variation som behövs för kausal identifiering infördes. Kort sagt introducerade interventionen slumpmässig variation i sannolikheten och tidpunkten för deltagande i en rutinmässig uppsökande aktivitet som kyrkan redan hade planerat, organiserat och genomfört, utan att förändra gruppen av potentiella deltagare, det totala antalet deltagare eller innehållet i den uppsökande verksamheten.
Tjugo månader efter den uppsökande insatsen genomfördes en slutmätning. Detta möjliggjorde skattningar av både intention-to-treat-effekter av uppmuntran och lokala genomsnittliga behandlingseffekter (LATE) av att faktiskt gå med i rörelsen. Slutmätningen replikerade nästan alla centrala mått från baslinjen, vilket gjorde det möjligt att följa förändringar i ekonomiskt beteende, religiöst engagemang, sociala relationer och psykologiskt välbefinnande.
2. Kort beskrivning av genomförandet
Projektet kombinerade ett nära samarbete med partnerkyrkan med en strikt rollfördelning. Kyrkan valde datum för den uppsökande verksamheten, utformade och levererade allt andligt innehåll samt använde sina egna pastorer och kommunikationskanaler. Forskarteamet konstruerade urvalsramen, genomförde utgångsenkäten och slutmätningen, säkerställde att den slumpmässiga fördelningen av individer till uppmuntran genomfördes korrekt och analyserade data. Allt fältarbete följde lokala etiska godkännanden och rutiner för informerat samtycke, och interventionen integrerades i aktiviteter som kyrkan ändå skulle ha genomfört.
3. Huvudresultat och slutsatser
Projektet gav flera viktiga resultat. För det första ökade uppmuntransdesignen deltagandet i den pingst-evangelikala kyrkan avsevärt. Individer i uppmuntransgruppen blev betydligt mer benägna att ange partnerkyrkan som sin primära plats för gudstjänst och att regelbundet delta i kyrkans verksamhet. Detta starka förstasteg möjliggör precisa skattningar av de kausala effekterna av att gå med.
För det andra ledde medlemskap i rörelsen till betydande ökningar i inkomster och ekonomisk aktivitet, men dessa vinster återfanns uteslutande bland kvinnor. Kvinnor som gick med som ett resultat av uppmuntran rapporterade högre månadsinkomster, större företagsägande, fler arbetade timmar och ett bredare engagemang i produktiva aktiviteter. Sysselsättningsökningarna drevs av företagsstart snarare än lönearbete, vilket tyder på att kyrkan är särskilt viktig som institution som stödjer kvinnligt entreprenörskap. Män, däremot, uppvisade få förändringar i inkomst, sysselsättning eller företagsägande.
För det tredje pekar mekanismerna bakom dessa könsspecifika effekter främst på förändringar i sociala och ekonomiska nätverk. Kvinnor som gick med fick nya kontakter, diskuterade affärs- och jobbmöjligheter oftare och blev mer integrerade i kyrkans sociala liv. Ytterligare analys visar att dessa utökade nätverk inte verkar genom förbättrad kreditåtkomst eller fler jobberbjudanden. Kvinnor rapporterar större förmåga att få fram akuta medel, men detta sker genom egna besparingar och inkomster snarare än nätverksbaserad finansiering. Jobberbjudanden ökar inte. I stället sker bland företagare en förskjutning mot att få hjälp från icke-släktingar snarare än från familjemedlemmar, vilket är förenligt med att nätverk inom kyrkan tillhandahåller kunder, rekommendationer och affärsstöd. Däremot medierar psykologiska och doktrinära förändringar inte de ekonomiska vinsterna. Män blir mer religiöst engagerade och teologiskt strikta och uppvisar förändringar i identitet och trosföreställningar, men dessa skiftningar leder till andlig och normativ omvandling snarare än till förbättrade ekonomiska utfall.
Sammantaget antyder dessa resultat att kyrkan fungerar som en könsdifferentierad institution i den kontext vi studerar. För kvinnor tillhandahåller den ekonomiskt värdefulla affärsnätverk som ersätter bristande arbetsmarknadsinstitutioner och begränsad tillgång till sekulära affärskretsar. För män erbjuder den i första hand identitet, tillhörighet och religiös mening utan tydliga ekonomiska avkastningar. Samma religiösa intervention ger därmed upphov till olika materiella och andliga effekter för kvinnor respektive män.
Dessa resultat leder också till flera bredare slutsatser. Studien ger den första experimentella evidensen för att medlemskap i en pingst-evangelikal kyrka kausalt kan forma ekonomiskt och socialt liv. Evidensen pekar starkt på nätverksutvidgning som den primära mekanismen bakom de ekonomiska effekterna, snarare än doktrinära eller psykologiska förändringar. Resultaten visar också att samma religiösa intervention kan ge upphov till olika effekter för män och kvinnor, vilket understryker vikten av att beakta könsspecifika mekanismer när man analyserar kulturella eller religiösa institutioners påverkan. Mer generellt belyser studien hur snabbt växande religiösa rörelser, i den kontext vi studerar, kan ersätta bristande arbetsmarknadsinstitutioner, särskilt för kvinnor, genom att skapa möjligheter för social och ekonomisk utveckling via täta och stödjande nätverk.
4. Nya forskningsfrågor
Resultaten väcker flera forskningsfrågor som motiverar vidare undersökning.
En rör avsaknaden av ekonomiska vinster bland män. Män uppvisar ökad religiös intensitet och doktrinär strikthet, samt viss evidens för beteendeförändring, men dessa skiftningar omsätts inte i högre inkomster eller sysselsättning. Att förstå varför män inte omvandlar religiös transformation till ekonomiska vinster är en öppen fråga.
En andra fråga gäller varaktigheten och skalbarheten av de vinster som kvinnor erfar. Långsiktig uppföljning behövs för att bedöma om förbättringar i inkomster och företagsresultat består, växer eller avtar över tid, och om liknande effekter skulle kunna uppstå i andra sammanhang eller samfund.
En tredje forskningslinje gäller de bredare politiska och sociala implikationerna av snabb religiös expansion. Rörelsen påverkar sociala normer, könsroller och politiska attityder, och framtida forskning kan undersöka om samma nätverksstrukturer som stödjer kvinnors företagande också formar civilt engagemang och politiskt deltagande.
5. Spridning och samarbete
Projektgruppen har aktivt spridit de preliminära resultaten. Presentationer har genomförts vid HKU Business School (Hongkong), Monash University (Melbourne), Norwegian School of Economics (Bergen), National University of Singapore, Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms universitet, Umeå universitet, Università Cattolica (Milano) och UNSW Sydney, och ytterligare seminarier är planerade. En forskningsartikel förbereds och kommer att spridas brett och skickas in till en ledande tidskrift när den är färdig.
Därtill har teamet samarbetat med lokal forskningspersonal och undersökningsföretag och byggt kapacitet för experimentellt arbete i liknande institutionella miljöer. Sammantaget kombinerar projektet rigorös vetenskaplig forskning med kommunikation riktad till både akademiska och praktiskt verksamma målgrupper, och genererar nya insikter om hur religiösa rörelser formar ekonomiska och sociala utfall i det samtida Afrika.