På väg mot en effektiv behandling vid fibromyalgi: En randomiserad kontrollerad studie där exponeringsbaserad behandling jämförs med traditionell kognitiv beteendeterapi
Fibromyalgi (FM) är ett vanligt smärtsyndrom som karaktäriseras av generaliserad smärta och trötthet och även omfattande andra somatiska och psykiska besvär. FM leder till stort lidande, låg funktionsnivå och stora samhällskostnader. Den mest utvärderade behandlingen är traditionell kognitiv beteendeterapi (KBT) som dock endast tycks ge små effekter vid FM.
Tillsammans med kolleger har vi tidigare utvecklat och utvärderat en exponeringsbaserad KBT för patienter med FM. Med exponering avses att frivilligt, planerat och systematiskt närma sig situationer och stimuli som undviks på grund av smärta och obehag. Deltagarna (N=140) randomiserades till 10 veckors internetförmedlad exponeringsbehandling (iExp) eller väntelista. Resultaten visade att iExp gav starka effekter på FM-symtom, smärta, trötthet, funktion och smärtrelaterad oro, och att iExp är mycket kostnadseffektiv jämfört med väntelista. Resultaten är således lovande, men en tydlig begränsning är att iExp ännu inte prövats mot en aktiv kontrollbetingelse.
Vi söker nu medel för att i en storskalig randomiserad kontrollerad studie jämföra iExp mot traditionell KBT. Utöver kliniska effekter undersöks även kostnadseffektivitet samt bakomliggande faktorer som driver behandlingseffekten. Primär hypotes är att iExp är mer effektiv än traditionell KBT i att minska FM-symtom och öka funktion.
Positiva resultat från projektet skulle innebära att iExp inom kort kan implementeras i vårdutbudet och erbjudas nationellt.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling
Det övergripande syftet med detta projekt var att skapa empirisk evidens för en potentiellt mycket effektiv behandling för fibromyalgi, ett kroniskt smärtsyndrom, som snabbt kan spridas i stor skala. De specifika målen var att undersöka effektivitet, kostnadseffektivitet, moderatorer och mediatorer för internetförmedlad exponeringsbaserad kognitiv beteendeterapi (Exp-CBT) jämfört med internetförmedlad traditionell KBT (T-CBT) i en storskalig randomiserad kontrollerad prövning.
Projektet har fortskridit i stort sett helt enligt plan. Dock har några ändringar gjorts för att säkerställa god genomförbarhet och förbättrad vetenskaplig kvalitet. Vi bytte namn på projektet; från ”Randomiserad kontrollerad prövning av internetförmedlad exponeringsbaserad kognitiv beteendeterapi jämfört med internetförmedlad traditionell kognitiv beteendeterapi vid fibromyalgi” till ”Randomiserad kontrollerad prövning av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid fibromyalgi”. Detta gjordes för att öka sannolikheten till blindning av deltagarna, dvs att deltagarna inte på förhand skulle kunna riskera att få en uppfattning att en av behandlingarna antogs kunna vara mer effektiv än den andra. Vi lade också till fyra frågor i eftermätningen där vi frågade om deltagaren visste vad de olika behandlingarna hette, om hen visste eller kunde gissa vilken av dem som forskarna trodde var mest effektiv och om hen visste vilken av behandlingarna hen hade lottats till. Detta för att kunna bilda en uppfattning om blindningen av deltagare varit lyckosam.
En annan förändring i projektet är att vi beslöt att utöka totalt N med 14 deltagare, till totalt 274 (planerat N = 260). Förändringen gjordes under vintern 2021-22 när vi hade haft ett kort uppehåll i behandlingarna under julhelgen i studiens första två kohorter. Efter uppehållet hade vi fortsatt ett relativt lågt ifyllande av veckomätningar vilket riskerade att försämra studiens power. Beslutet att utöka antalet deltagare togs för att säkerställa en tillräckligt hög statistisk power.
Mindre justeringar avseende genomförande är att vi lade till ett formulär för att mäta en potentiell ytterligare mediator, fysisk aktivitet mätt genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, för att kontrollera för ökad fysisk aktivitet hos de deltagare som skattar mindre undvikande (dvs., att en eventuell behandlingseffekt för deltagare som uppgav mindre smärtrelaterat undvikande över tid inte huvudsakligen berodde på att de hade blivit mer fysisk aktiva). Vi bytte också formuläret PHQ-9 mot PHQ-2 och GAD-7 mot GAD-2, då dessa har likvärdiga psykometriska egenskaper men med färre frågor.
Projektets genomförande
Den huvudsakliga datainsamlingen skedde hösten 2021 till och med våren 2022 genom fyra konsekutiva kohorter av deltagare som randomiserades till antingen internetförmedlad exponeringsbaserad KBT eller internetförmedlad traditionell KBT. Kohorterna var i grupper om 6 (3+3), 64 (32+32), 186 (93+93) respektive 18 (9+9) deltagare. Sista postmätningen samlades in i början av juni 2022 och sista 12-månadersuppföljningen samlades in i maj 2023. Vi fick in 100% data vid förmätning, 95% vid eftermätning och 86% vid 12-månadersuppföljningen, vilket i behandlingsforskningssammanhang är att betrakta som låg grad av dataförlust.
Efter slutförd datainsamling har data analyserats enligt plan, dvs gällande kliniska effekter, mediatorer och moderatorer, samt gällande kostnadseffektivitet. Vi har också publicerat en ytterligare vetenskaplig artikel som ett resultat av en av de studentuppsatser som skrevs inom ramen för projektet.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser
Utvärdering av behandlingseffektivitet och behandlingsmoderatorer
Denna storskaliga randomiserade studie visade, tvärtom mot studiens hypotes, att Exp-CBT inte var överlägsen T-CBT när det gällde att minska svårighetsgrad av fibromyalgi under den 10 veckor långa behandlingsperioden (Cohens d = 0.10, P = .544). Båda behandlingar hade måttliga till stora inomgruppseffekter (Cohens d = 0.74–0.84) som kvarstod upp till 12 månader efter behandlingen. Exp-CBT hade en något större effekt än T-CBT på funktionsnedsättning, en skillnad som var större vid uppföljningen efter 12 månader (d = 0.33). T-CBT hade en något större effekt på symtom på depression, möjligen eftersom den innefattar beteendeaktivering som är gold standard behandling för depression, även om denna skillnad inte längre var signifikant vid uppföljningen efter 12 månader.
Moderatoranalyser visade att den relativa effekten av Exp-CBT jämfört med T-CBT inte modererades av ålder vid baslinjen, utbildningsnivå, antal år med diagnosen, total svårighetsgrad, smärtintensitet, smärtundvikande beteenden eller smärtkatastrofiering. I en icke-planerad moderatoranalys som initierades av peer review-processen fann vi att deltagarna klarade sig bättre i T-CBT, men inte Exp-CBT, om de hade en högre nivå av fysisk aktivitet vid baslinjen.
Studien är den näst största utvärderingen av psykologisk behandling av fibromyalgi och en av få som har jämfört två befintliga psykologiska behandlingar för kronisk smärta. Studien understryker värdet av traditionell KBT för fibromyalgi och har bidragit till en välbehövlig debatt om vikten av att jämföra nya behandlingar med andra aktiva behandlingar och inte enbart väntelistekontroll eller treatment-as-usual. Sammanfattningsvis har studien skapat empiriska bevis för att både exponeringsbaserad KBT och traditionell KBT är associerade till tydliga minskningar av symtom och funktionspåverkan vid fibromyalgi, men att exponeringsbaserad KBT inte kan sägas vara signifikant mer effektiv än traditionell KBT.
Mediatorer av behandlingseffekt
Resultaten från mediationsanalyserna visade att en minskning av smärtrelaterade undvikandebeteenden, katastroftänkande kring smärta och hypervigilans var signifikanta mediatorer för förändring i båda behandlingarna. En ökning av pacing och en minskning av överansträngning var signifikanta mediatorer endast i T-CBT. Fysisk aktivitet var inte en mediator. Med andra ord verkar exponeringsbaserad och traditionell KBT för fibromyalgi, två till synes olika varianter av KBT, ha gemensamma behandlingsmediatorer, nämligen smärtrelaterat undvikande beteende, katastroftänkande och hypervigilans. Dessa resultat ger viktig kunskap om potentiellt kliniskt relevanta processer i dessa två behandlingar.
Kostnadseffektivitet
Detta var den första studien som utvärderade kostnadseffektiviteten och kostnadsnyttan för internetförmedlad exponeringsterapi (Exp-CBT) jämfört med traditionell internetförmedlad KBT (T-CBT). Resultaten visar att behandlingarna är ganska lika när det gäller totala kostnader och effektivitet, men att Exp-CBT kan vara mer kostnadseffektiv än T-CBT, eftersom varje ytterligare person som svarade på behandling var förknippad med en samhällsekonomisk kostnadsminskning på 16 884 US dollar. Det fanns ingen signifikant skillnad i totala ackumulerade kostnader, men exponeringsterapi hade signifikant lägre kostnader kopplade till förlust av arbetsproduktivitet, medan T-CBT hade något lägre terapeutkostnader.
Vår slutsats från studien är att internetförmedlad exponeringsbaserad KBT kan vara kostnadseffektiv jämfört med traditionell KBT. Eftersom det inte fanns några signifikanta skillnader i totala kostnader eller klinisk effektivitet kan vi dock inte dra slutsatsen att Exp-CBT är entydigt kostnadseffektiv jämfört med T-CBT. Med tanke på den relativt små skillnaden i kostnader och effekter mellan EXP-CBT och T-CBT i den aktuella studien, kan man överväga att basera beslut mellan behandlingar även på andra faktorer, såsom patienternas preferenser och hur lätt det är att utbilda terapeuter. Även om detta inte undersöks i den aktuella studien, är det mot denna bakgrund rimligt att anta att både EXP-CBT och T-CBT kan vara konkurrenskraftiga behandlingsalternativ jämfört med sedvanlig KBT levererad ansikte-mot-ansikte ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv.
Nya forskningsfrågor
En intressant fråga är varför de observerade inomgruppseffekterna i Exp-CBT var något lägre denna studie (d = 0.77) än i den tidigare väntlistkontrollerade RCTn (d = 0.84) Vi planerar nu därför en studie som syftar till att undersöka vilka faktorer som kan förklara variationen i behandlingssvar för deltagarna i Exp-CBT. Ytterligare forskning behövs också för att särskilja mekanismerna bakom Exp-CBT och T-CBT, för att fastställa det specifika bidraget från respektive behandlinges komponenter till den totala behandlingseffekten och för att identifiera bättre metoder för att förutsäga behandlingssvaret. Ytterligare en möjlighet för framtida forskning är att testa behandlingarna i ett kliniskt sammanhang och jämföra kostnadseffektiviteten med sedvanlig behandling.
Spridning av forskningen och resultaten samt samverkan
Projektet har hittills resulterat i tre vetenskapliga publikationer. Resultat gällande kliniska effekter publicerades december 2023 i tidskriften PAIN (JIF 5.9)
Resultat gällande mediatorer och moderatorer publicerades april 2024 i Behaviour Research and Therapy (JIF 4.2). Resultat gällande kostnadseffektivitet publicerades i maj 2025 i The Journal of Pain (JIF 4). Ytterligare en studie har publicerats i European Journal of Pain (JIF 3.5) som resultat av en studentuppsats; en psykometrisk utvärdering av ett av formulären som för projektet översattes till svenska. Projektet har också presenterats på två vetenskapliga kongresser: Swedish Pain Society Västerås oktober 2021, samt The 14th Swedish Congress on Internet Interventions (SweSRII), Stockholm juni 2025. Projektet är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Uppsala Universitet. Monica Buhrman skrev manualen till kontrollbetingelsen, rekryterade behandlare och handledde dessa under behandlingens gång. Monica har varit med i val av design och frågeställningar, skrivande och revidering av manus.
Publikationslista
Hedman-Lagerlöf, M; Gasslander, N; Ahnlund Hoffmann, A; Bragesjö, M; Etzell, A; Ezra, S; Frostell, E; Hedman-Lagerlöf, E; Ivert, C; Liliequist, B; Ljótsson, Bc; Hoppe, J M; Palmgren, J; Spansk, E; Sundström, F; Särnholm, J; Tzavara, G; Buhrman, M; & Axelsson, E. (2023). Effect of exposure-based vs traditional cognitive behavior therapy for fibromyalgia: a two-site single-blind randomized controlled trial. PAIN, 165(6), 1278–1288. PMID: 38131181, DOI: 10.1097/j.pain.0000000000003128
Hedman-Lagerlöf, M., Buhrman, M., Hedman-Lagerlöf, E., Ljótsson, B., & Axelsson, E. (2024). Shared and Distinct Effect Mediators in Exposure-based and Traditional Cognitive Behavior Therapy for Fibromyalgia: Secondary Analysis of a Randomized Controlled Trial. Behaviour Research and Therapy, 178, 104546. PMID: 38685153, DOI: 10.1016/j.brat.2024.104546
Hedman-Lagerlöf, M., Hedman-Lagerlöf, E., Buhrman, M., & Axelsson, E. (2025). Cost-effectiveness and cost-utility of exposure-based vs. traditional cognitive behavior therapy for fibromyalgia: results from a randomized controlled trial. The Journal of Pain, 105375. PMID: 40107589, DOI: 10.1016/j.jpain.2025.105375
Hoffmann, A. A., Frostell, E., Hedman-Lagerlöf, M., McCracken, L. M., & Axelsson, E. (2024). Psychometric evaluation of the Pain Vigilance and Awareness Questionnaire (PVAQ) in fibromyalgia: Confirmatory factor analysis and the development of a Swedish 8-item version. European Journal of Pain, 28(3), 396-407. PMID: 37759360, DOI: 10.1002/ejp.2188
Samtliga publikationer är publicerade med öppen tillgång, CC-BY-licens, enligt krav från RJ. Detta har säkerställts genom val av öppen tillgång under publiceringsprocess med specifikation CC-BY-licens.
Studentuppsatser, masteruppsats i psykologi 30 hp (ej publicerade)
Amanda Etzell och Georgia Tzavara. (2022). ”Katastrofiering hos personer med fibromyalgi: en svensk validering av Pain Catastrophizing Scale”. Uppsala Universitet, Institutionen för psykologi. https://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-7477&pid=diva2%3A1750234&c=1&searchType=UNDERGRADUATE&language=sv&query=&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%7B%22freeText%22%3A%22amanda+etzell%22%7D%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all
Edward Spansk. (2022). ”Smärtkatastrofiering och fysisk aktivitet hos fibromyalgipatienter vid olika former av internetbaserad kognitiv beteendeterapi”. Uppsala Universitet, Institutionen för psykologi. https://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-7477&pid=diva2%3A1750208&c=1&searchType=UNDERGRADUATE&language=sv&query=&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%7B%22freeText%22%3A%22edward+spansk%22%7D%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all”
Caroline Ivert och Josefin Palmgren. (2022). ”Validity and reliability of the Swedish translation of Fatigue Severity Scale assessment tool in a clinical sample of patients with Fibromyalgia”. Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Alice Ahnlund Hoffmann och Elsa Frostell. (2022). ”Psychometric evaluation of a Swedish translation of the Pain Vigilance and Awareness Questionnaire (PVAQ) In a sample of Swedish participants with fibromyalgia.” Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Pressmeddelande Karolinska Institutets hemsida
Information om projektets resultat har också spridits via press release vid Karolinska Institutet
https://nyheter.ki.se/tva-typer-av-kbt-lika-effektiva-vid-behandling-av-fibromyalgi
Det övergripande syftet med detta projekt var att skapa empirisk evidens för en potentiellt mycket effektiv behandling för fibromyalgi, ett kroniskt smärtsyndrom, som snabbt kan spridas i stor skala. De specifika målen var att undersöka effektivitet, kostnadseffektivitet, moderatorer och mediatorer för internetförmedlad exponeringsbaserad kognitiv beteendeterapi (Exp-CBT) jämfört med internetförmedlad traditionell KBT (T-CBT) i en storskalig randomiserad kontrollerad prövning.
Projektet har fortskridit i stort sett helt enligt plan. Dock har några ändringar gjorts för att säkerställa god genomförbarhet och förbättrad vetenskaplig kvalitet. Vi bytte namn på projektet; från ”Randomiserad kontrollerad prövning av internetförmedlad exponeringsbaserad kognitiv beteendeterapi jämfört med internetförmedlad traditionell kognitiv beteendeterapi vid fibromyalgi” till ”Randomiserad kontrollerad prövning av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid fibromyalgi”. Detta gjordes för att öka sannolikheten till blindning av deltagarna, dvs att deltagarna inte på förhand skulle kunna riskera att få en uppfattning att en av behandlingarna antogs kunna vara mer effektiv än den andra. Vi lade också till fyra frågor i eftermätningen där vi frågade om deltagaren visste vad de olika behandlingarna hette, om hen visste eller kunde gissa vilken av dem som forskarna trodde var mest effektiv och om hen visste vilken av behandlingarna hen hade lottats till. Detta för att kunna bilda en uppfattning om blindningen av deltagare varit lyckosam.
En annan förändring i projektet är att vi beslöt att utöka totalt N med 14 deltagare, till totalt 274 (planerat N = 260). Förändringen gjordes under vintern 2021-22 när vi hade haft ett kort uppehåll i behandlingarna under julhelgen i studiens första två kohorter. Efter uppehållet hade vi fortsatt ett relativt lågt ifyllande av veckomätningar vilket riskerade att försämra studiens power. Beslutet att utöka antalet deltagare togs för att säkerställa en tillräckligt hög statistisk power.
Mindre justeringar avseende genomförande är att vi lade till ett formulär för att mäta en potentiell ytterligare mediator, fysisk aktivitet mätt genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, för att kontrollera för ökad fysisk aktivitet hos de deltagare som skattar mindre undvikande (dvs., att en eventuell behandlingseffekt för deltagare som uppgav mindre smärtrelaterat undvikande över tid inte huvudsakligen berodde på att de hade blivit mer fysisk aktiva). Vi bytte också formuläret PHQ-9 mot PHQ-2 och GAD-7 mot GAD-2, då dessa har likvärdiga psykometriska egenskaper men med färre frågor.
Projektets genomförande
Den huvudsakliga datainsamlingen skedde hösten 2021 till och med våren 2022 genom fyra konsekutiva kohorter av deltagare som randomiserades till antingen internetförmedlad exponeringsbaserad KBT eller internetförmedlad traditionell KBT. Kohorterna var i grupper om 6 (3+3), 64 (32+32), 186 (93+93) respektive 18 (9+9) deltagare. Sista postmätningen samlades in i början av juni 2022 och sista 12-månadersuppföljningen samlades in i maj 2023. Vi fick in 100% data vid förmätning, 95% vid eftermätning och 86% vid 12-månadersuppföljningen, vilket i behandlingsforskningssammanhang är att betrakta som låg grad av dataförlust.
Efter slutförd datainsamling har data analyserats enligt plan, dvs gällande kliniska effekter, mediatorer och moderatorer, samt gällande kostnadseffektivitet. Vi har också publicerat en ytterligare vetenskaplig artikel som ett resultat av en av de studentuppsatser som skrevs inom ramen för projektet.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser
Utvärdering av behandlingseffektivitet och behandlingsmoderatorer
Denna storskaliga randomiserade studie visade, tvärtom mot studiens hypotes, att Exp-CBT inte var överlägsen T-CBT när det gällde att minska svårighetsgrad av fibromyalgi under den 10 veckor långa behandlingsperioden (Cohens d = 0.10, P = .544). Båda behandlingar hade måttliga till stora inomgruppseffekter (Cohens d = 0.74–0.84) som kvarstod upp till 12 månader efter behandlingen. Exp-CBT hade en något större effekt än T-CBT på funktionsnedsättning, en skillnad som var större vid uppföljningen efter 12 månader (d = 0.33). T-CBT hade en något större effekt på symtom på depression, möjligen eftersom den innefattar beteendeaktivering som är gold standard behandling för depression, även om denna skillnad inte längre var signifikant vid uppföljningen efter 12 månader.
Moderatoranalyser visade att den relativa effekten av Exp-CBT jämfört med T-CBT inte modererades av ålder vid baslinjen, utbildningsnivå, antal år med diagnosen, total svårighetsgrad, smärtintensitet, smärtundvikande beteenden eller smärtkatastrofiering. I en icke-planerad moderatoranalys som initierades av peer review-processen fann vi att deltagarna klarade sig bättre i T-CBT, men inte Exp-CBT, om de hade en högre nivå av fysisk aktivitet vid baslinjen.
Studien är den näst största utvärderingen av psykologisk behandling av fibromyalgi och en av få som har jämfört två befintliga psykologiska behandlingar för kronisk smärta. Studien understryker värdet av traditionell KBT för fibromyalgi och har bidragit till en välbehövlig debatt om vikten av att jämföra nya behandlingar med andra aktiva behandlingar och inte enbart väntelistekontroll eller treatment-as-usual. Sammanfattningsvis har studien skapat empiriska bevis för att både exponeringsbaserad KBT och traditionell KBT är associerade till tydliga minskningar av symtom och funktionspåverkan vid fibromyalgi, men att exponeringsbaserad KBT inte kan sägas vara signifikant mer effektiv än traditionell KBT.
Mediatorer av behandlingseffekt
Resultaten från mediationsanalyserna visade att en minskning av smärtrelaterade undvikandebeteenden, katastroftänkande kring smärta och hypervigilans var signifikanta mediatorer för förändring i båda behandlingarna. En ökning av pacing och en minskning av överansträngning var signifikanta mediatorer endast i T-CBT. Fysisk aktivitet var inte en mediator. Med andra ord verkar exponeringsbaserad och traditionell KBT för fibromyalgi, två till synes olika varianter av KBT, ha gemensamma behandlingsmediatorer, nämligen smärtrelaterat undvikande beteende, katastroftänkande och hypervigilans. Dessa resultat ger viktig kunskap om potentiellt kliniskt relevanta processer i dessa två behandlingar.
Kostnadseffektivitet
Detta var den första studien som utvärderade kostnadseffektiviteten och kostnadsnyttan för internetförmedlad exponeringsterapi (Exp-CBT) jämfört med traditionell internetförmedlad KBT (T-CBT). Resultaten visar att behandlingarna är ganska lika när det gäller totala kostnader och effektivitet, men att Exp-CBT kan vara mer kostnadseffektiv än T-CBT, eftersom varje ytterligare person som svarade på behandling var förknippad med en samhällsekonomisk kostnadsminskning på 16 884 US dollar. Det fanns ingen signifikant skillnad i totala ackumulerade kostnader, men exponeringsterapi hade signifikant lägre kostnader kopplade till förlust av arbetsproduktivitet, medan T-CBT hade något lägre terapeutkostnader.
Vår slutsats från studien är att internetförmedlad exponeringsbaserad KBT kan vara kostnadseffektiv jämfört med traditionell KBT. Eftersom det inte fanns några signifikanta skillnader i totala kostnader eller klinisk effektivitet kan vi dock inte dra slutsatsen att Exp-CBT är entydigt kostnadseffektiv jämfört med T-CBT. Med tanke på den relativt små skillnaden i kostnader och effekter mellan EXP-CBT och T-CBT i den aktuella studien, kan man överväga att basera beslut mellan behandlingar även på andra faktorer, såsom patienternas preferenser och hur lätt det är att utbilda terapeuter. Även om detta inte undersöks i den aktuella studien, är det mot denna bakgrund rimligt att anta att både EXP-CBT och T-CBT kan vara konkurrenskraftiga behandlingsalternativ jämfört med sedvanlig KBT levererad ansikte-mot-ansikte ur ett kostnadseffektivitetsperspektiv.
Nya forskningsfrågor
En intressant fråga är varför de observerade inomgruppseffekterna i Exp-CBT var något lägre denna studie (d = 0.77) än i den tidigare väntlistkontrollerade RCTn (d = 0.84) Vi planerar nu därför en studie som syftar till att undersöka vilka faktorer som kan förklara variationen i behandlingssvar för deltagarna i Exp-CBT. Ytterligare forskning behövs också för att särskilja mekanismerna bakom Exp-CBT och T-CBT, för att fastställa det specifika bidraget från respektive behandlinges komponenter till den totala behandlingseffekten och för att identifiera bättre metoder för att förutsäga behandlingssvaret. Ytterligare en möjlighet för framtida forskning är att testa behandlingarna i ett kliniskt sammanhang och jämföra kostnadseffektiviteten med sedvanlig behandling.
Spridning av forskningen och resultaten samt samverkan
Projektet har hittills resulterat i tre vetenskapliga publikationer. Resultat gällande kliniska effekter publicerades december 2023 i tidskriften PAIN (JIF 5.9)
Resultat gällande mediatorer och moderatorer publicerades april 2024 i Behaviour Research and Therapy (JIF 4.2). Resultat gällande kostnadseffektivitet publicerades i maj 2025 i The Journal of Pain (JIF 4). Ytterligare en studie har publicerats i European Journal of Pain (JIF 3.5) som resultat av en studentuppsats; en psykometrisk utvärdering av ett av formulären som för projektet översattes till svenska. Projektet har också presenterats på två vetenskapliga kongresser: Swedish Pain Society Västerås oktober 2021, samt The 14th Swedish Congress on Internet Interventions (SweSRII), Stockholm juni 2025. Projektet är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Uppsala Universitet. Monica Buhrman skrev manualen till kontrollbetingelsen, rekryterade behandlare och handledde dessa under behandlingens gång. Monica har varit med i val av design och frågeställningar, skrivande och revidering av manus.
Publikationslista
Hedman-Lagerlöf, M; Gasslander, N; Ahnlund Hoffmann, A; Bragesjö, M; Etzell, A; Ezra, S; Frostell, E; Hedman-Lagerlöf, E; Ivert, C; Liliequist, B; Ljótsson, Bc; Hoppe, J M; Palmgren, J; Spansk, E; Sundström, F; Särnholm, J; Tzavara, G; Buhrman, M; & Axelsson, E. (2023). Effect of exposure-based vs traditional cognitive behavior therapy for fibromyalgia: a two-site single-blind randomized controlled trial. PAIN, 165(6), 1278–1288. PMID: 38131181, DOI: 10.1097/j.pain.0000000000003128
Hedman-Lagerlöf, M., Buhrman, M., Hedman-Lagerlöf, E., Ljótsson, B., & Axelsson, E. (2024). Shared and Distinct Effect Mediators in Exposure-based and Traditional Cognitive Behavior Therapy for Fibromyalgia: Secondary Analysis of a Randomized Controlled Trial. Behaviour Research and Therapy, 178, 104546. PMID: 38685153, DOI: 10.1016/j.brat.2024.104546
Hedman-Lagerlöf, M., Hedman-Lagerlöf, E., Buhrman, M., & Axelsson, E. (2025). Cost-effectiveness and cost-utility of exposure-based vs. traditional cognitive behavior therapy for fibromyalgia: results from a randomized controlled trial. The Journal of Pain, 105375. PMID: 40107589, DOI: 10.1016/j.jpain.2025.105375
Hoffmann, A. A., Frostell, E., Hedman-Lagerlöf, M., McCracken, L. M., & Axelsson, E. (2024). Psychometric evaluation of the Pain Vigilance and Awareness Questionnaire (PVAQ) in fibromyalgia: Confirmatory factor analysis and the development of a Swedish 8-item version. European Journal of Pain, 28(3), 396-407. PMID: 37759360, DOI: 10.1002/ejp.2188
Samtliga publikationer är publicerade med öppen tillgång, CC-BY-licens, enligt krav från RJ. Detta har säkerställts genom val av öppen tillgång under publiceringsprocess med specifikation CC-BY-licens.
Studentuppsatser, masteruppsats i psykologi 30 hp (ej publicerade)
Amanda Etzell och Georgia Tzavara. (2022). ”Katastrofiering hos personer med fibromyalgi: en svensk validering av Pain Catastrophizing Scale”. Uppsala Universitet, Institutionen för psykologi. https://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-7477&pid=diva2%3A1750234&c=1&searchType=UNDERGRADUATE&language=sv&query=&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%7B%22freeText%22%3A%22amanda+etzell%22%7D%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all
Edward Spansk. (2022). ”Smärtkatastrofiering och fysisk aktivitet hos fibromyalgipatienter vid olika former av internetbaserad kognitiv beteendeterapi”. Uppsala Universitet, Institutionen för psykologi. https://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-7477&pid=diva2%3A1750208&c=1&searchType=UNDERGRADUATE&language=sv&query=&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%7B%22freeText%22%3A%22edward+spansk%22%7D%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all”
Caroline Ivert och Josefin Palmgren. (2022). ”Validity and reliability of the Swedish translation of Fatigue Severity Scale assessment tool in a clinical sample of patients with Fibromyalgia”. Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Alice Ahnlund Hoffmann och Elsa Frostell. (2022). ”Psychometric evaluation of a Swedish translation of the Pain Vigilance and Awareness Questionnaire (PVAQ) In a sample of Swedish participants with fibromyalgia.” Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
Pressmeddelande Karolinska Institutets hemsida
Information om projektets resultat har också spridits via press release vid Karolinska Institutet
https://nyheter.ki.se/tva-typer-av-kbt-lika-effektiva-vid-behandling-av-fibromyalgi