Gränsland mellan svenskar och urfolk: svenska utvandrare och amerikanska urfolk i Nordamerika, ca 1840-1930.
Den stora utvandringen till Nordamerika under 1800- och 1900-talen ledde till att många svenskar kom att möta kontinentens urfolk och bosätta sig på deras land. Trots detta har forskningen inte tidigare skrivit om dessa möten. Länge sågs invandrarhistoria som ett eget fält, helt separerat från de amerikanska urfolkens erfarenheter, trots att de utspelade sig på samma mark och i samma tid. Syftet med detta projekt är att i en monografi sammanfatta mer än tio års forskning om kontakter mellan svenska utvandrare och amerikanska urfolksnationer. Reseskildringar, brev, missionsberättelser, föremål och tidningar kombineras med kartor, domstolsprotokoll och muntliga berättelser för att skildra samtidiga historier, möten och konflikter, samt konsekvenser på båda sidor av Atlanten. Studien är viktig då svenskar och norrmän var två av de europeiska folk som tidigast i stora antal anlände till områden som ännu inte dominerades av Förenta Staterna. De deltog i och blev verktyg för en politik som förvisade urfolken från mellanvästern. Samtidigt frodades föreställningen i Sverige om goda förhållanden med urfolk. Denna forskning visar hur kontakter skapade beroenden och föreställningar som knöt samman amerikanska urfolk, svensk-amerikaner och svenskar i ett transatlantiskt gränslandskap med konsekvenser för hur historien om utvandring och invandring skrevs och för hur uppdelningen i olika fält lett till både tystnader och romantisering om ”indianer” och svenskar.
Slutredovisning
Projektets viktigaste resultat och publikationer
För generationer av svenskar är bilden av Nordamerikas många olika urfolk, kända under samlingsnamnet indianer, kopplad till underhållning och äventyr genom otaliga böcker, filmer, tv-serier och lekar. Däremot är lite känt om hur den stora utvandringen på 1800-talet och tidigt 1900-tal ledde till kontakter mellan urfolk och svenskar. Genom möjligheten att gå igenom ett stort antal varierade och i vissa fall svåråtkomliga källor har projektet visat hur svenska utvandrare mötte och interagerade med många av Amerikas urfolk i ett konceptuellt såväl som konkret gränslandskap som innefattade både norra Amerika och Norden. Genom detta landskap färdades människor, kunskap och föreställningar i olika riktningar. Dessa samspel kom att ha betydelse för både människors möjligheter att klara sig i en ny värld och för idéer, nyheter och fördomar som påverkade hur mötena mellan människor utformades, men också vad dessa kontakter lämnade i arv till efterkommande. En sedan länge traderad föreställning om att när svenskar kom till Nordamerika så hade urfolken redan försvunnit från de områden där emigranterna slog sig ned, motbevisas med emfas i denna studie som i stället visar på mångfalden av möten och i vissa fall konflikter och hur betydelsefulla dessa möten var för invandrarnas möjligheter att etablera sig in en ny omgivning. Studien visar också att svenskarna, som en av de första grupper som kom till Amerika i stort antal bidrog till och i vissa fall aktivt medverkade i den koloniala politik som drev bort urfolk från sina hem och marker från 1800-talets andra hälft och in på 1900-talets första decennier.
Studien redovisas i publikationer på både svenska och engelska. Först ut är en studie av en svensk bosättning vid ett ojibwereservat i Minnesota, Mille Lacs, som möjliggjorts av tillgången till två helt nya källmaterial: digitaliserade svensk-amerikanska tidningar och kontakter med Mille Lacs ojibwe-historiker, som analyserats i samverkan med amerikanska forskare. Studien publiceras i slutet av 2025 i ett specialnummer om nordisk migration i tidskriften Settler Colonial Studies, med rubriken ”Swedish Settler Dreams and Ojibwe Struggles on the Mille Lacs Reservation.”
Under hösten 2025 färdigställs ett bokmanus för publicering på svenska, med den tentativa rubriken Svenskar i Gränsland: Utvandrare möter Urfolk i Nordamerika. Ett stort intresse har uttryckts från University of Wisconsin Press att ge ut boken på engelska och just nu diskuterar jag med förlaget om vilket tillvägagångssätt som är bäst. Dessutom planeras ytterligare en artikel på engelska om svenskar som bosatte sig på och invid reservat. Studiens material kommer också till viss del att ligga till grund för en monografi om nordisk kolonialism, som författas tillsammans med Janne Lahti (Helsinki U. och Linnéuniversitetet) för Oxford University Press.
Vad projektet resulterat i förutom publikationer
Projektet har rönt stort intresse i både Norden och Nordamerika (främst USA). 2023 inbjöds jag att hålla en keynote-föreläsning om temat vid NAAS (Nordic Association for American Studies) konferens i Uppsala och 2025 inbjöds jag som keynote vid SASS (Society for the Advancement of Scandinavian Studies) årliga konferens som hölls i Minneapolis. Min presentation om svenskar på Mille Lacs-reservatet passade mycket väl in i konferensens huvudtema, som var ”Plats”. Anförandet ledde till flera kontakter med forskare och lärare i Nordamerika och till erbjudanden om publiceringar (bland annat U. of Wisconsin Press). Tillsammans med andra forskare i Norden som intresserar sig för emigration och kolonial expansion har jag bildat ett nätverk med fokus på nordiska källor till nordamerikansk urfolkshistoria och kultur. Detta nätverk har både inspirerat till publikationer och konferenspresentationer och till kontakter med muséer och kulturarvsinstitutioner i både Norden och Nordamerika.
Nya forskningsfrågor
Få forskningsuppgifter jag tagit mig an har visat sig så vildvuxna som denna. Materialet jag arbetar med är stort, men disparat. Dessutom dyker det ständigt upp nya uppgifter. Människor som lyssnat till mina föredrag, eller läst om projektet på min hemsida hör av sig och vill berätta om sin familjs erfarenheter och delar ibland med sig av brev och foton. Jag upplever att jag bara kunnat skrapa på ytan och att det finns en mängd nya frågor och riktningar att ta för framtida forskning. Det framstår som viktigt att undersöka vidare hur svensk – och nordisk – bosättning på eller i närheten av urfolksreservat såg ut och vilka konsekvenserna var. Här har digitaliseringen av svensk-amerikanska tidningar varit oumbärlig i att möjliggöra sökningar som avslöjat många hundra nybyggare som sökt sig till just reservaten. En annan uppgift är att ta sig an lokala arkiv och publikationer i USA och Canada, i vilka invandrare beskriver sina erfarenheter. Min studie har visat att dessa många gånger innehåller detaljerad information som inte framkommer i andra typer av material, men de är svåra att komma åt och många kräver besök till små lokala historiska sällskap och bibliotek. En mycket viktig fortsättning är att, om möjligt, samarbeta med urfolkshistoriker för att kunna få en djupare bild av hur relationer utvecklades och vad det fick för följder för urfolken såväl som nordborna. Ett oväntat och till viss del förvånande resultat av min studie är att informationen om möten mellan svenska utvandrare och urfolk är så ojämnt fördelad och att det är särskilt tunt gällande Västkusten, trots att så många svenskar bosatte sig i området runt och öster om Seattle. Den tystnaden skulle behöva undersökas grundligare, i synnerhet som flera ledare för urfolken på Västkusten idag bär svenskklingande efternamn. Det pekar mot ytterligare en forskningsfråga som handlar om vad det inneburit för identiteter, familjer och traditioner i Nordamerika såväl som i Sverige att vara både tillhörig ett urfolk och svenskättad. Likaså behöver indianintresset i Sverige utredas vidare, inklusive dess koppling till föreställningar om frihet, individualitet och rättvisa. Jag noterar också ett intresse för den historiska utvecklingen i Canada, som jag endast mycket kursivt haft möjlighet att undersöka i denna studie.
Samverkan och spridning
Intresset är också stort utanför akademin och jag har vid flera tillfällen ombetts föreläsa på folkhögskolor, bibliotek och bygdeföreningar. Jag har också bidragit till att forma den information som infogats om urfolken i den permanenta utställningen (”Vägen till Amerika”) vid Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Kontakter har också skapats med Etnografiska muséet i Stockholm, där nätverket för nordiska källor höll en workshop 2023. Muséet är just nu i färd med att arbeta om sin permanenta utställning om Nordamerikas urfolk.
För generationer av svenskar är bilden av Nordamerikas många olika urfolk, kända under samlingsnamnet indianer, kopplad till underhållning och äventyr genom otaliga böcker, filmer, tv-serier och lekar. Däremot är lite känt om hur den stora utvandringen på 1800-talet och tidigt 1900-tal ledde till kontakter mellan urfolk och svenskar. Genom möjligheten att gå igenom ett stort antal varierade och i vissa fall svåråtkomliga källor har projektet visat hur svenska utvandrare mötte och interagerade med många av Amerikas urfolk i ett konceptuellt såväl som konkret gränslandskap som innefattade både norra Amerika och Norden. Genom detta landskap färdades människor, kunskap och föreställningar i olika riktningar. Dessa samspel kom att ha betydelse för både människors möjligheter att klara sig i en ny värld och för idéer, nyheter och fördomar som påverkade hur mötena mellan människor utformades, men också vad dessa kontakter lämnade i arv till efterkommande. En sedan länge traderad föreställning om att när svenskar kom till Nordamerika så hade urfolken redan försvunnit från de områden där emigranterna slog sig ned, motbevisas med emfas i denna studie som i stället visar på mångfalden av möten och i vissa fall konflikter och hur betydelsefulla dessa möten var för invandrarnas möjligheter att etablera sig in en ny omgivning. Studien visar också att svenskarna, som en av de första grupper som kom till Amerika i stort antal bidrog till och i vissa fall aktivt medverkade i den koloniala politik som drev bort urfolk från sina hem och marker från 1800-talets andra hälft och in på 1900-talets första decennier.
Studien redovisas i publikationer på både svenska och engelska. Först ut är en studie av en svensk bosättning vid ett ojibwereservat i Minnesota, Mille Lacs, som möjliggjorts av tillgången till två helt nya källmaterial: digitaliserade svensk-amerikanska tidningar och kontakter med Mille Lacs ojibwe-historiker, som analyserats i samverkan med amerikanska forskare. Studien publiceras i slutet av 2025 i ett specialnummer om nordisk migration i tidskriften Settler Colonial Studies, med rubriken ”Swedish Settler Dreams and Ojibwe Struggles on the Mille Lacs Reservation.”
Under hösten 2025 färdigställs ett bokmanus för publicering på svenska, med den tentativa rubriken Svenskar i Gränsland: Utvandrare möter Urfolk i Nordamerika. Ett stort intresse har uttryckts från University of Wisconsin Press att ge ut boken på engelska och just nu diskuterar jag med förlaget om vilket tillvägagångssätt som är bäst. Dessutom planeras ytterligare en artikel på engelska om svenskar som bosatte sig på och invid reservat. Studiens material kommer också till viss del att ligga till grund för en monografi om nordisk kolonialism, som författas tillsammans med Janne Lahti (Helsinki U. och Linnéuniversitetet) för Oxford University Press.
Vad projektet resulterat i förutom publikationer
Projektet har rönt stort intresse i både Norden och Nordamerika (främst USA). 2023 inbjöds jag att hålla en keynote-föreläsning om temat vid NAAS (Nordic Association for American Studies) konferens i Uppsala och 2025 inbjöds jag som keynote vid SASS (Society for the Advancement of Scandinavian Studies) årliga konferens som hölls i Minneapolis. Min presentation om svenskar på Mille Lacs-reservatet passade mycket väl in i konferensens huvudtema, som var ”Plats”. Anförandet ledde till flera kontakter med forskare och lärare i Nordamerika och till erbjudanden om publiceringar (bland annat U. of Wisconsin Press). Tillsammans med andra forskare i Norden som intresserar sig för emigration och kolonial expansion har jag bildat ett nätverk med fokus på nordiska källor till nordamerikansk urfolkshistoria och kultur. Detta nätverk har både inspirerat till publikationer och konferenspresentationer och till kontakter med muséer och kulturarvsinstitutioner i både Norden och Nordamerika.
Nya forskningsfrågor
Få forskningsuppgifter jag tagit mig an har visat sig så vildvuxna som denna. Materialet jag arbetar med är stort, men disparat. Dessutom dyker det ständigt upp nya uppgifter. Människor som lyssnat till mina föredrag, eller läst om projektet på min hemsida hör av sig och vill berätta om sin familjs erfarenheter och delar ibland med sig av brev och foton. Jag upplever att jag bara kunnat skrapa på ytan och att det finns en mängd nya frågor och riktningar att ta för framtida forskning. Det framstår som viktigt att undersöka vidare hur svensk – och nordisk – bosättning på eller i närheten av urfolksreservat såg ut och vilka konsekvenserna var. Här har digitaliseringen av svensk-amerikanska tidningar varit oumbärlig i att möjliggöra sökningar som avslöjat många hundra nybyggare som sökt sig till just reservaten. En annan uppgift är att ta sig an lokala arkiv och publikationer i USA och Canada, i vilka invandrare beskriver sina erfarenheter. Min studie har visat att dessa många gånger innehåller detaljerad information som inte framkommer i andra typer av material, men de är svåra att komma åt och många kräver besök till små lokala historiska sällskap och bibliotek. En mycket viktig fortsättning är att, om möjligt, samarbeta med urfolkshistoriker för att kunna få en djupare bild av hur relationer utvecklades och vad det fick för följder för urfolken såväl som nordborna. Ett oväntat och till viss del förvånande resultat av min studie är att informationen om möten mellan svenska utvandrare och urfolk är så ojämnt fördelad och att det är särskilt tunt gällande Västkusten, trots att så många svenskar bosatte sig i området runt och öster om Seattle. Den tystnaden skulle behöva undersökas grundligare, i synnerhet som flera ledare för urfolken på Västkusten idag bär svenskklingande efternamn. Det pekar mot ytterligare en forskningsfråga som handlar om vad det inneburit för identiteter, familjer och traditioner i Nordamerika såväl som i Sverige att vara både tillhörig ett urfolk och svenskättad. Likaså behöver indianintresset i Sverige utredas vidare, inklusive dess koppling till föreställningar om frihet, individualitet och rättvisa. Jag noterar också ett intresse för den historiska utvecklingen i Canada, som jag endast mycket kursivt haft möjlighet att undersöka i denna studie.
Samverkan och spridning
Intresset är också stort utanför akademin och jag har vid flera tillfällen ombetts föreläsa på folkhögskolor, bibliotek och bygdeföreningar. Jag har också bidragit till att forma den information som infogats om urfolken i den permanenta utställningen (”Vägen till Amerika”) vid Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Kontakter har också skapats med Etnografiska muséet i Stockholm, där nätverket för nordiska källor höll en workshop 2023. Muséet är just nu i färd med att arbeta om sin permanenta utställning om Nordamerikas urfolk.