Ökad attraktionskraft i bygg-och anläggningsprogrammet – ett samverkansprojekt med Byggbranschens yrkesnämnd (BYN)
Intresset för yrkesutbildning har minskat Sverige sedan 1980-talet. Då var andelen som gick ett yrkesprogram 70 %. Idag är den runt 30%, lägst i Europeiska unionen. Minskningen är särskilt tydlig i manligt dominerade program som bygg- och anläggningsprogrammet, dock med variationer i landets kommuner. Med utgångspunkt i detta minskande intresse för yrkesutbildning inom byggbranschen syftar detta projekt till att bidra med kunskap om synen på yrkesutbildning och mer specifikt hur den påverkar attraktiviteten i bygg – och anläggningsprogrammet. Vidare är avsikten att komma med förslag på hur attraktiviteten kan öka genom att analysera lokala framgångsfaktorer. I projektet används mixade metoder där kvantitativa metoder bidrar med en bakgrundsbeskrivning av olika kommuner. Med kvalitativa metoder fördjupas sedan förståelsen för framgångsfaktorer i dessa. Yrkesutbildningar bedrivs över institutionella gränser och attraktiviteten påverkas av olika faktorer som dess reglering, de normer som omgärdar den men också av lokala tolkningar. För att hantera olika faktorer används ett ramverk med grund i neoinstitutionell teoribildning. Projektet genomsyras på olika sätt av samverkan och kvalitet. Samverkan genom att det genomförs i samverkan mellan BYN och akademi men även för att samverkan mellan lokala byggföretag, elever och skolrepresentanter antas vara av betydelse för yrkesutbildningars kvalitet. Projektet har också fokus på kvalitet genom att vara väl förankrat i aktuell forskning.
Slutredovisning
Vetenskaplig slutredovisning: Flexit-projekt (FX22-0026) Ökad attraktionskraft i bygg-och anläggningsprogrammet – ett samverkansprojekt med Byggbranschens yrkesnämnd (BYN)
Bakgrunden till projektet var den betydande nedgång i yrkesutbildningarnas attraktionskraft, som har inneburit en kontinuerlig minskning av andelen elever i yrkesutbildning i Sverige sedan 1980-talet. I en statlig utredning 2020 konstaterades att intresset sjunker, i synnerhet för de mansdominerande gymnasieutbildningarna som till exempel bygg- och anläggningsprogrammet. Detta program identifieras också som särskilt konjunkturkänsligt men har över tid och totalt sett minskat i attraktivitet. Under 2022 befann sig byggbranschen på toppen av en högkonjunktur vilket snart skulle vara ett minne blott. Under följande år blev konjunkturen svagare och under 2024 befann vi oss i den värsta krisen sedan 1990-talet. Detta har inneburit företagskonkurser i byggbranschen, påverkat anställningsmöjligheter och även skolornas möjlighet att hitta praktikplatser till elever. Projektet har fortgått som planerat eftersom dess fokus och syfte inte är konjunkturkänsligt på samma sätt som branschen. Syftet var att bidra med kunskap om synen på yrkesutbildning och mer specifikt hur den påverkar attraktiviteten i bygg- och anläggningsprogrammet.
Projektet har genom samverkan, kunskapsutbyte och empiriska studier som kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder och förankras i neoinstitutionella teorier identifierat och analyserat tänkbara framgångsfaktorer för attraktiviteten i yrkesutbildning med relevans för byggbranschen. Yrkesutbildningar som bygg- och anläggningsprogrammet bedrivs med nödvändighet över de institutionella gränser som utgörs av utbildningssystemet och branschen. Samverkan över dessa gränser har alltsedan skråväsendet upplöstes och yrkesutbildningen formaliserades i Sverige i början av 1900-talet utgjort en utmaning. Här har FLEXIT-utlysningen inneburit en unik möjlighet till samverkan över dessa gränser.
Projektet har i mycket stor utsträckning bidragit till samverkan med en rad aktörer utanför akademin. Resultat från den första delstudien presenterades i en workshop Malmö universitet och Tillväxtverket pratar landsbygdsfrågor. Detta ledde vidare till Forskarsmedjan – Uppdrag landsbygd som gavs i samverkan mellan Sveriges Lantbruksuniversitet och Tillväxtverket med syfte att bistå landsbygds- och infrastrukturdepartementet med underlag i arbetet med en ny landsbygdsproposition. Projektresultat presenterades också i samband med Tillväxtverkets Landsbygdsverkstad om kompetensförsörjning på landsbygden med representanter från landets kommuner och regioner.
Under projekttiden erhölls verifieringsmedel från Malmö universitet Innovation för projektet – Yrkeskunnande och framtidens yrkesutbildning i landsbygdskommuner med Tomelilla kommun som pilotkommun. Detta projekt genomförs i samverkan med Tomelilla kommun och innebär att ta fram ett underlag för möjligheten att starta en plåtslageriutbildning i kommunen. Idén är att utifrån projektets olika delstudier utveckla ett koncept för etablering av yrkesutbildning inom bristyrken där hänsyn tas till platsens betydelse och ett bildningsorienterat och inkluderande synsätt präglar utbildningen (Dnr. MAU 2024/2633). Hörnstenar i konceptet är:
Platsens betydelse för etablering av yrkesutbildning
Samverkan med aktuell kommun
Samverkan med aktuell bransch
Bildningsorienterad och inkluderande yrkesutbildning
Under slutet av projekttiden innebar projektresultaten en möjlighet att delta i Malmö universitets Societal Impact Lab (SIL). Avsikten med labbet är att främja nyttiggörande av forskningsresultat och spridning i samhället för hållbar långsiktig samhällsnytta. Deltagandet innebär att en dag i veckan under ett år nyttogöra projektets forskningsresultat. I projektet har också en kontakt med Byggföretagens kvinnliga nätverk etablerats. En mycket viktig aspekt av samverkan har varit kontinuerlig och regelbunden kontakt med yrkeslärare på bygg-och anläggningsprogrammet samt representanter i BYNs regioner. Sammantaget ger dessa nya kontaktytor utanför akademin en mycket god grund för fortsatt samverkan och även att denna kan utvidgas till andra aktörer och organisationer.
I projektet är ett viktigt resultat är att bygg- och anläggningsprogrammet institutionaliseras som ett andrahandsval. Det har också visat sig att platsen har betydelse för bygg- och anläggningsprogrammets attraktivitet, att attraktiviteten samverkar med kön och påverkas av synen på hantverk och yrkeskunnande. När det gäller platsens betydelse visar det sig att bygg- och anläggningsprogrammet är attraktivare i landsbygdskommuner än i större städer. Detta gäller såväl kvantitativa aspekter (t.ex. andel sökande) av attraktivitet som kvalitativa, vilka avser uppfattningar och attityder till programmet. Det tycks som att programmet omgärdas av mer positiva normer på landsbygden och en större andel elever söker programmet i dessa områden.
Programmet är emellertid inte attraktivt för kvinnliga sökande. De är till och med så få att de döljs i offentlig statistik av anonymitetsskäl. Hur förhållandena mellan stad och landsbygd beträffande kvinnliga sökande ser ut går inte att avgöra eftersom de är så få. Vissa kommuner sticker ut med en något högre andel än övriga men det är svårt att hitta förklaringar. Beträffande meritvärde är det också svårt att se ett tydligt mönster. Antagningspoängen tycks i det närmaste slumpmässigt fördelat över landet. I projektet analyseras attraktivitet i förhållande till kön enbart kvalitativt och utifrån att attraktivitet innebär både att söka, genomföra och ha framtida möjligheter att utvecklas efter programmet. Tidigare studier har ofta fokuserat antingen på ’attraction’, ’retention’ eller ’progression’ men med stöd i en teori om agens kunde dessa aspekter hållas samman. Utifrån den delstudie som behandlar kön och attraktivitet visar resultaten att de få tjejer som söker stött på motstånd då de sökte och likaså under utbildningen. De hävdar agens genom att skapa nya framtidsplaner. Beslutet att inte stanna i branschen som yrkesarbetare fattas redan under utbildningen, vilket är tidigare än vad som tidigare konstaterats i forskning. Ingen av de intervjuade tjejerna uttrycker en önskan om att stanna i branschen och i de fall de gör det vill de vidareutbilda sig för att bli arkitekter, byggingenjörer, chefer och annat.
Ett annat resultat är att en förändrad syn på hantverk och yrkeskunnande skulle kunna förbättra attraktiviteten. Bygg- och anläggningsprogrammet har stor bildningspotential i sin historia, sin koppling till samhället och även rent hantverksmässigt. Att denna bildningspotential sällan uppfattas kan ha att göra med att samtal ibland hindras av bullrig miljö och att hantverkskunnandet i sig inte är skriftspråkligt. Vidare kan vissa normer också vända tankarna bort från just bildning. I övrigt beskrivs branschen och utbildningen i ganska motstridiga termer. Det framkommer dock många positiva uppfattningar om utbildningen och arbete i bygg- och anläggningsbranschen. Dessa grundar sig ofta i att det är kul, att det finns en stark gemenskap och bra möjligheter att tjäna pengar. Det framkommer också positiva uttalanden om stoltheten i att utföra ett samhällsbärande arbete med tydliga och synliga resultat. Det som motsäger dessa positiva uttalanden är att det också är hårt och slitsamt arbete och att det finns exkluderande normer. En sammanfattning av samtliga resultat finns att tillgå i rapporten Ökad attraktionskraft i bygg-och anläggningsprogrammet – ett samverkansprojekt med Byggbranschens yrkesnämnd (BYN). I denna ägnas också ett helt kapitel åt vad anordnare av bygg- och anläggningsprogram, universitetet, bygg- och anläggningsföretag och samhället i stort kan göra för att öka programmet attraktivitet.
Utifrån forskningsresultat i projektet finns ett behov av att ytterligare undersöka platsbundna villkor i och omkring bygg- och anläggningsprogrammet. Under observationer har det funnits ett antal elever som drömmer om eller redan har startat ett eget företag. Därför är ett område för fortsatt forskning hur unga i yrkesutbildning kan främja nyetableringar och återväxt i befintligt företagande för hållbar landsbygd.
När det gäller jämlikhet och jämställdhet finns det också stort behov av framtida forskning. I detta projekt har hänsyn till etnicitet endast tagits utifrån tidigare forskning men det skulle vara lämpligt att beakta i fortsatt forskning. Kön, etnicitet och normer i branschen är brännande frågor. I synnerhet tjejer i detta projekt vittnar också om rent fysiska hinder i arbetsmiljön och en tänkbar studie är att integrera dessa frågor med normer i programmet och branschen i syfte att analysera kroppslighet, materialitet, verktyg och normer i bygg- och anläggningsprogrammets arbetsplatsförlagda del. Detta angreppssätt skulle möjliggöra att tala om normer och samtidigt fysiska omständigheter. Utifrån denna problematik planeras en ansökan för ytterligare forskning.
I de olika studierna framkommer också att yrkeslärares unika expertis med en fot i utbildningssystemet och en i branschen behöver uppmärksammas mer. De behöver fortbildning på sina egna villkor och också en yrkeslärarutbildning som upplevs relevant för dem, vilket på sikt kan öka attraktiviteten i såväl yrkeslärar- som yrkesutbildning. Relevant yrkesdidaktik behöver alltså också bli föremål för vidare forskning,
Bakgrunden till projektet var den betydande nedgång i yrkesutbildningarnas attraktionskraft, som har inneburit en kontinuerlig minskning av andelen elever i yrkesutbildning i Sverige sedan 1980-talet. I en statlig utredning 2020 konstaterades att intresset sjunker, i synnerhet för de mansdominerande gymnasieutbildningarna som till exempel bygg- och anläggningsprogrammet. Detta program identifieras också som särskilt konjunkturkänsligt men har över tid och totalt sett minskat i attraktivitet. Under 2022 befann sig byggbranschen på toppen av en högkonjunktur vilket snart skulle vara ett minne blott. Under följande år blev konjunkturen svagare och under 2024 befann vi oss i den värsta krisen sedan 1990-talet. Detta har inneburit företagskonkurser i byggbranschen, påverkat anställningsmöjligheter och även skolornas möjlighet att hitta praktikplatser till elever. Projektet har fortgått som planerat eftersom dess fokus och syfte inte är konjunkturkänsligt på samma sätt som branschen. Syftet var att bidra med kunskap om synen på yrkesutbildning och mer specifikt hur den påverkar attraktiviteten i bygg- och anläggningsprogrammet.
Projektet har genom samverkan, kunskapsutbyte och empiriska studier som kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder och förankras i neoinstitutionella teorier identifierat och analyserat tänkbara framgångsfaktorer för attraktiviteten i yrkesutbildning med relevans för byggbranschen. Yrkesutbildningar som bygg- och anläggningsprogrammet bedrivs med nödvändighet över de institutionella gränser som utgörs av utbildningssystemet och branschen. Samverkan över dessa gränser har alltsedan skråväsendet upplöstes och yrkesutbildningen formaliserades i Sverige i början av 1900-talet utgjort en utmaning. Här har FLEXIT-utlysningen inneburit en unik möjlighet till samverkan över dessa gränser.
Projektet har i mycket stor utsträckning bidragit till samverkan med en rad aktörer utanför akademin. Resultat från den första delstudien presenterades i en workshop Malmö universitet och Tillväxtverket pratar landsbygdsfrågor. Detta ledde vidare till Forskarsmedjan – Uppdrag landsbygd som gavs i samverkan mellan Sveriges Lantbruksuniversitet och Tillväxtverket med syfte att bistå landsbygds- och infrastrukturdepartementet med underlag i arbetet med en ny landsbygdsproposition. Projektresultat presenterades också i samband med Tillväxtverkets Landsbygdsverkstad om kompetensförsörjning på landsbygden med representanter från landets kommuner och regioner.
Under projekttiden erhölls verifieringsmedel från Malmö universitet Innovation för projektet – Yrkeskunnande och framtidens yrkesutbildning i landsbygdskommuner med Tomelilla kommun som pilotkommun. Detta projekt genomförs i samverkan med Tomelilla kommun och innebär att ta fram ett underlag för möjligheten att starta en plåtslageriutbildning i kommunen. Idén är att utifrån projektets olika delstudier utveckla ett koncept för etablering av yrkesutbildning inom bristyrken där hänsyn tas till platsens betydelse och ett bildningsorienterat och inkluderande synsätt präglar utbildningen (Dnr. MAU 2024/2633). Hörnstenar i konceptet är:
Platsens betydelse för etablering av yrkesutbildning
Samverkan med aktuell kommun
Samverkan med aktuell bransch
Bildningsorienterad och inkluderande yrkesutbildning
Under slutet av projekttiden innebar projektresultaten en möjlighet att delta i Malmö universitets Societal Impact Lab (SIL). Avsikten med labbet är att främja nyttiggörande av forskningsresultat och spridning i samhället för hållbar långsiktig samhällsnytta. Deltagandet innebär att en dag i veckan under ett år nyttogöra projektets forskningsresultat. I projektet har också en kontakt med Byggföretagens kvinnliga nätverk etablerats. En mycket viktig aspekt av samverkan har varit kontinuerlig och regelbunden kontakt med yrkeslärare på bygg-och anläggningsprogrammet samt representanter i BYNs regioner. Sammantaget ger dessa nya kontaktytor utanför akademin en mycket god grund för fortsatt samverkan och även att denna kan utvidgas till andra aktörer och organisationer.
I projektet är ett viktigt resultat är att bygg- och anläggningsprogrammet institutionaliseras som ett andrahandsval. Det har också visat sig att platsen har betydelse för bygg- och anläggningsprogrammets attraktivitet, att attraktiviteten samverkar med kön och påverkas av synen på hantverk och yrkeskunnande. När det gäller platsens betydelse visar det sig att bygg- och anläggningsprogrammet är attraktivare i landsbygdskommuner än i större städer. Detta gäller såväl kvantitativa aspekter (t.ex. andel sökande) av attraktivitet som kvalitativa, vilka avser uppfattningar och attityder till programmet. Det tycks som att programmet omgärdas av mer positiva normer på landsbygden och en större andel elever söker programmet i dessa områden.
Programmet är emellertid inte attraktivt för kvinnliga sökande. De är till och med så få att de döljs i offentlig statistik av anonymitetsskäl. Hur förhållandena mellan stad och landsbygd beträffande kvinnliga sökande ser ut går inte att avgöra eftersom de är så få. Vissa kommuner sticker ut med en något högre andel än övriga men det är svårt att hitta förklaringar. Beträffande meritvärde är det också svårt att se ett tydligt mönster. Antagningspoängen tycks i det närmaste slumpmässigt fördelat över landet. I projektet analyseras attraktivitet i förhållande till kön enbart kvalitativt och utifrån att attraktivitet innebär både att söka, genomföra och ha framtida möjligheter att utvecklas efter programmet. Tidigare studier har ofta fokuserat antingen på ’attraction’, ’retention’ eller ’progression’ men med stöd i en teori om agens kunde dessa aspekter hållas samman. Utifrån den delstudie som behandlar kön och attraktivitet visar resultaten att de få tjejer som söker stött på motstånd då de sökte och likaså under utbildningen. De hävdar agens genom att skapa nya framtidsplaner. Beslutet att inte stanna i branschen som yrkesarbetare fattas redan under utbildningen, vilket är tidigare än vad som tidigare konstaterats i forskning. Ingen av de intervjuade tjejerna uttrycker en önskan om att stanna i branschen och i de fall de gör det vill de vidareutbilda sig för att bli arkitekter, byggingenjörer, chefer och annat.
Ett annat resultat är att en förändrad syn på hantverk och yrkeskunnande skulle kunna förbättra attraktiviteten. Bygg- och anläggningsprogrammet har stor bildningspotential i sin historia, sin koppling till samhället och även rent hantverksmässigt. Att denna bildningspotential sällan uppfattas kan ha att göra med att samtal ibland hindras av bullrig miljö och att hantverkskunnandet i sig inte är skriftspråkligt. Vidare kan vissa normer också vända tankarna bort från just bildning. I övrigt beskrivs branschen och utbildningen i ganska motstridiga termer. Det framkommer dock många positiva uppfattningar om utbildningen och arbete i bygg- och anläggningsbranschen. Dessa grundar sig ofta i att det är kul, att det finns en stark gemenskap och bra möjligheter att tjäna pengar. Det framkommer också positiva uttalanden om stoltheten i att utföra ett samhällsbärande arbete med tydliga och synliga resultat. Det som motsäger dessa positiva uttalanden är att det också är hårt och slitsamt arbete och att det finns exkluderande normer. En sammanfattning av samtliga resultat finns att tillgå i rapporten Ökad attraktionskraft i bygg-och anläggningsprogrammet – ett samverkansprojekt med Byggbranschens yrkesnämnd (BYN). I denna ägnas också ett helt kapitel åt vad anordnare av bygg- och anläggningsprogram, universitetet, bygg- och anläggningsföretag och samhället i stort kan göra för att öka programmet attraktivitet.
Utifrån forskningsresultat i projektet finns ett behov av att ytterligare undersöka platsbundna villkor i och omkring bygg- och anläggningsprogrammet. Under observationer har det funnits ett antal elever som drömmer om eller redan har startat ett eget företag. Därför är ett område för fortsatt forskning hur unga i yrkesutbildning kan främja nyetableringar och återväxt i befintligt företagande för hållbar landsbygd.
När det gäller jämlikhet och jämställdhet finns det också stort behov av framtida forskning. I detta projekt har hänsyn till etnicitet endast tagits utifrån tidigare forskning men det skulle vara lämpligt att beakta i fortsatt forskning. Kön, etnicitet och normer i branschen är brännande frågor. I synnerhet tjejer i detta projekt vittnar också om rent fysiska hinder i arbetsmiljön och en tänkbar studie är att integrera dessa frågor med normer i programmet och branschen i syfte att analysera kroppslighet, materialitet, verktyg och normer i bygg- och anläggningsprogrammets arbetsplatsförlagda del. Detta angreppssätt skulle möjliggöra att tala om normer och samtidigt fysiska omständigheter. Utifrån denna problematik planeras en ansökan för ytterligare forskning.
I de olika studierna framkommer också att yrkeslärares unika expertis med en fot i utbildningssystemet och en i branschen behöver uppmärksammas mer. De behöver fortbildning på sina egna villkor och också en yrkeslärarutbildning som upplevs relevant för dem, vilket på sikt kan öka attraktiviteten i såväl yrkeslärar- som yrkesutbildning. Relevant yrkesdidaktik behöver alltså också bli föremål för vidare forskning,