Föreställningar om säkerhet
Denna ansökan avser 12 månaders heltidsforskning för att möjliggöra slutförandet av en monografi, The Security Imaginary, liksom en forskningsvistelse vid the Institute of Hazard, Risk and Resilience, Durham University (Storbritannien). Monografin argumenterar för en ny förståelse av litteraturens kulturella och politiska betydelse i en tid av säkerhetstänkande. Den förklarar hur och varför samtida amerikansk litteratur har svarat på expansionen av den amerikanska nationella säkerhetskulturen under det tjugoförsta århundradet, samt belyser de historiska, ideologiska och estetiska kopplingarna mellan fiktion, känslor och upplevelser av säkerhet och osäkerhet, och den nationella säkerhetsstaten. Boken visar att samtida fiktionslitteratur omformulerat vad det innebär att vara sårbar och trygg i vår tids ständigt expanderande säkerhetslandskap. Litteraturen som undersöks här omfattar verk av nya och etablerade författare, kartlägger hur säkerhetsfrågor och praxis genomsyrar det politiska och det sociala samt definierar hur vi föreställer oss globala nätverk och datanätverk, mobilitet, risker, osäkra framtider och nya former av säkerhetsmedborgarskap. Genom att dra kopplingar från säkerhetslandskapet till de estetiska och affektiva konturerna av samtida fiktionslitteratur belyser boken den politiska kraften i det litterära utforskandet av säkerhet. Den hävdar att säkerhetsstaten inte längre är en källa till skydd, utan ett system som förvärrar otryggheten hos utsatta folkgrupper.
Slutredovisning
Målet med detta projekt har varit att förklara hur och varför samtida amerikansk skönlitteratur har svarat på expansionen av den amerikanska nationella säkerhetskulturen under det tjugoförsta århundradet. På så sätt blottlägger det de historiska, ideologiska och formella kopplingarna mellan fiktion, känslor och erfarenheter av trygghet och otrygghet samt nationalstatens säkerhetsapparat. Med exempel som sträcker sig från populärkultur till avantgardistisk litteratur är det främsta bidraget till samtida forskning att visa hur denna litteratur har omformulerat innebörden av att vara sårbar och trygg i en tid där vi lever i ett ständigt expanderande säkerhetslandskap. I detta arbete framträder säkerhetens centrala och formativa roll för utvecklingen av den samtida fiktionen, och det visas hur denna litteratur registrerar utvecklingar i säkerhetens historia. Bland dessa utvecklingar ingår tillväxten av säkerhetsstaten efter kalla kriget, individers självbefogenhet att ta ansvar för sin egen och andras säkerhet, samt utvidgningen av säkerhetsfrågor till att omfatta ekonomiska, miljömässiga och humanitära dimensioner, vilket bidrar till framväxten av ett alltmer otryggt samhälle. Genomgående bygger projektet på teoretiska insikter från säkerhetsstudier, riskteori och biopolitik, som förklarar säkerhet som en form av styrning, vilken syftar till att hantera kontingenser och skapa social ordning genom fördelning och reglering av ojämlika livsmöjligheter inom befolkningen.
Projektets viktigaste slutsatser är följande:
• Säkerhet förstås som en social form snarare än en politisk fråga, som uttrycker sig genom materiella praktiker, affekter och väven av mänsklig och icke-mänsklig existens. Säkerhet söker modellera och ordna världar för individer, gemenskaper och nationaliteter, och medierar därmed vad som är möjligt och värdefullt – och därmed skyddat – inom ett givet rum.
• Projektet hävdar att det samtida landskapet av trygghet och otrygghet framför allt blir synligt och tillgängligt genom kulturellt arbete och medier som åkallar, representerar och modellerar hot mot livet samt olika sätt att hantera oordning, från polis och militär till individuella initiativ. Samtida amerikansk skönlitteratur erbjuder en medierad åtkomst till de processer genom vilka en säkerhetslogik genomsyrar det politiska och sociala landskapet, och förvandlar dessa områden genom att göra säkerhetsfrågor centrala för politik och medborgarskap.
• Det framgår att samtida amerikansk skönlitteratur bör förstås som en arena för kampen om säkerhetens värde. Denna litteratur kretsar ofta kring begäret efter trygghet – att känna sig säker – och förstår säkerhet som ett villkor för medborgarskap och en förutsättning för frihet och social legitimitet. Samtidigt framställs säkerhetsstaten som en aktör som förvärrar otryggheten för utsatta grupper, vare sig detta sker genom utländska krig, gränskontroller eller polisens övervakning av urbana miljöer. Denna litteratur artikulerar därmed kritik mot hur säkerhet skiljer mellan skyddade och oskyddade individer och gemenskaper.
Projektets huvudsakliga resultat är en forskningsmonografi med titeln The Security Form: Contemporary U.S. Literature and the Problem of Insecurity. Delar av monografin har tidigare publicerats i olika former i fackgranskade tidskrifter och essäsamlingar, och den färdiga monografin är avsedd att publiceras open access av ett internationellt förlag. De inledande utkasten och kapitelplanen har reviderats i ljuset av projektets slutsatser, med fem kapitel som alla framhäver vad jag identifierat som en kamp om säkerhetens värde i samtida amerikansk fiktion. Kapitel ett och två behandlar, respektive, populärlitteratur som identifierar sig med säkerhetsstatens mål (om än inte dess institutioner) och autofiktion som visar hur säkerhetslogiken genomsyrar berättelser om vardagligt trauma och resiliens. Kapitel tre tar upp afroamerikansk och migrantlitteratur som skildrar det våld som utövas av säkerhetsstaten, medan kapitel fyra analyserar experimentell litteratur som engagerar sig i avskaffandet av denna stat. Avslutningsvis behandlar det sista kapitlet samtida reaktionära och illiberala verk som visar hur fantasier om inbördeskrig och etnisk rensning drivs av en längtan efter ett permanent säkerhetstillstånd. Kapitelindelningen är avsedd att tilltala forskare verksamma i skärningspunkterna mellan samtida kultur och politik.
Projektets bidrag till studiet av samtida amerikansk fiktion är trefaldigt:
• Studien öppnar ett nytt perspektiv på samtida amerikansk litteratur genom att visa hur säkerhet och reflektioner kring säkerhet är centrala i denna litteratur.
• Den introducerar nya teoribildningar från säkerhetsstudier och riskteori i litteraturvetenskapen och visar därigenom hur dessa teorier kan tillämpas produktivt på samtida fiktion.
• Den kastar nytt ljus över några centrala påståenden om samtida fiktion, särskilt dess relation till ekonomisk nyliberalism och statens minskande betydelse i förståelsen av litterär kultur, genom att blottlägga en oro för säkerhetens politik och säkerhetsstaten i denna litteratur.
Projektet har i hög grad gynnats av en längre skrivperiod utomlands, och argumentet samt kapitelrevideringarna har förfinats genom pågående samtal med forskarsamhällen vid University of Sussex och Durham University. Den inbjudna huvudföreläsningen vid Irish American Studies Associations årliga konferens gav dessutom ett ovärderligt tillfälle att pröva projektets argument.
Projektets viktigaste slutsatser är följande:
• Säkerhet förstås som en social form snarare än en politisk fråga, som uttrycker sig genom materiella praktiker, affekter och väven av mänsklig och icke-mänsklig existens. Säkerhet söker modellera och ordna världar för individer, gemenskaper och nationaliteter, och medierar därmed vad som är möjligt och värdefullt – och därmed skyddat – inom ett givet rum.
• Projektet hävdar att det samtida landskapet av trygghet och otrygghet framför allt blir synligt och tillgängligt genom kulturellt arbete och medier som åkallar, representerar och modellerar hot mot livet samt olika sätt att hantera oordning, från polis och militär till individuella initiativ. Samtida amerikansk skönlitteratur erbjuder en medierad åtkomst till de processer genom vilka en säkerhetslogik genomsyrar det politiska och sociala landskapet, och förvandlar dessa områden genom att göra säkerhetsfrågor centrala för politik och medborgarskap.
• Det framgår att samtida amerikansk skönlitteratur bör förstås som en arena för kampen om säkerhetens värde. Denna litteratur kretsar ofta kring begäret efter trygghet – att känna sig säker – och förstår säkerhet som ett villkor för medborgarskap och en förutsättning för frihet och social legitimitet. Samtidigt framställs säkerhetsstaten som en aktör som förvärrar otryggheten för utsatta grupper, vare sig detta sker genom utländska krig, gränskontroller eller polisens övervakning av urbana miljöer. Denna litteratur artikulerar därmed kritik mot hur säkerhet skiljer mellan skyddade och oskyddade individer och gemenskaper.
Projektets huvudsakliga resultat är en forskningsmonografi med titeln The Security Form: Contemporary U.S. Literature and the Problem of Insecurity. Delar av monografin har tidigare publicerats i olika former i fackgranskade tidskrifter och essäsamlingar, och den färdiga monografin är avsedd att publiceras open access av ett internationellt förlag. De inledande utkasten och kapitelplanen har reviderats i ljuset av projektets slutsatser, med fem kapitel som alla framhäver vad jag identifierat som en kamp om säkerhetens värde i samtida amerikansk fiktion. Kapitel ett och två behandlar, respektive, populärlitteratur som identifierar sig med säkerhetsstatens mål (om än inte dess institutioner) och autofiktion som visar hur säkerhetslogiken genomsyrar berättelser om vardagligt trauma och resiliens. Kapitel tre tar upp afroamerikansk och migrantlitteratur som skildrar det våld som utövas av säkerhetsstaten, medan kapitel fyra analyserar experimentell litteratur som engagerar sig i avskaffandet av denna stat. Avslutningsvis behandlar det sista kapitlet samtida reaktionära och illiberala verk som visar hur fantasier om inbördeskrig och etnisk rensning drivs av en längtan efter ett permanent säkerhetstillstånd. Kapitelindelningen är avsedd att tilltala forskare verksamma i skärningspunkterna mellan samtida kultur och politik.
Projektets bidrag till studiet av samtida amerikansk fiktion är trefaldigt:
• Studien öppnar ett nytt perspektiv på samtida amerikansk litteratur genom att visa hur säkerhet och reflektioner kring säkerhet är centrala i denna litteratur.
• Den introducerar nya teoribildningar från säkerhetsstudier och riskteori i litteraturvetenskapen och visar därigenom hur dessa teorier kan tillämpas produktivt på samtida fiktion.
• Den kastar nytt ljus över några centrala påståenden om samtida fiktion, särskilt dess relation till ekonomisk nyliberalism och statens minskande betydelse i förståelsen av litterär kultur, genom att blottlägga en oro för säkerhetens politik och säkerhetsstaten i denna litteratur.
Projektet har i hög grad gynnats av en längre skrivperiod utomlands, och argumentet samt kapitelrevideringarna har förfinats genom pågående samtal med forskarsamhällen vid University of Sussex och Durham University. Den inbjudna huvudföreläsningen vid Irish American Studies Associations årliga konferens gav dessutom ett ovärderligt tillfälle att pröva projektets argument.