Samätande: Ett nytt teoretiskt perspektiv på barns måltider
Att äta tillsammans är en av de första sociala aktiviteterna som spädbarn deltar i. Trots detta har sociala aspekter av barns måltider länge varit försummade inom psykologisk forskning. Ätforskningsområdet har fått stå tillbaka till förmån för ett paradigm som prioriterar individens kognition och beteende, och som prioriterat experimentella metoder, vilket som har begränsat vår förståelse av ätandets sociala aspekter. Under sabbatsåret kommer jag därför att utveckla ett alternativt teoretiskt ramverk och metoder som placerar social interaktion i centrum för ätandets praktik. Syftet här är att främja kunskap om barns ätande både teoretiskt och metodologiskt, och att stimulera tvärvetenskapligt samarbete inom ett område som har hämmats av disciplinär fragmentering. Sabbatsåret kommer att användas för att slutföra återstående analys av en befintlig datakorpus och skriva en monografi som sammanfattar detta arbete och föreslår ett nytt teoretiskt perspektiv på barns matvanor. De två forskningsresororna kommer att generera nya analyser av data, forma fältet i viktiga nya riktningar och etablera ett internationellt nätverk av forskare som undersöker ätandets sociala praktik.
Slutredovisning
Projektets viktigaste resultat och publikationer
Sabbatsåret användes för att avsätta tid och resurser för att vidareutveckla forskning om barns matvanor i vardagliga sociala sammanhang, vilket bidrog till vår förståelse av hur samätande eller gemensamma praktiker kan förstås inom ett interaktionellt ramverk. Den forskning som genomförts inkluderar empiriska analyser av möten med samätande under barns måltider och hur frågor som matvägran kan omformuleras och analyseras som motstånd i social interaktion. Möten med samätande är de ögonblick där deltagare inom ett gemensamt interaktionellt utrymme bibehåller gemensam uppmärksamhet på varandras ätbeteenden. Dessa skiljer sig från andra möten genom att de har implikationer för vem som kan åberopa epistemisk eller deontisk auktoritet över den andra personen: vem som kan göra anspråk på interoceptiva tillstånd, till exempel, eller fatta beslut om vad en annan person kan eller bör äta.
Det mest omfattande arbetet under sabbatstiden har varit utvecklingen och skrivandet av en monografi om forskning om barnmåltider, som ska publiceras av Routledge år 2026. Denna bok sammanför cirka tjugofem års forskning i en forskningsmanual, riktad till en tvärvetenskaplig publik, för att genomföra interaktiv, videobaserad forskning om hur barn äter i vardagliga situationer. Forskningsresorna under sabbatstiden och samarbetet med kollegor i Storbritannien och Nederländerna var avgörande för förverkligandet av detta arbete.
Utöver boken har sabbatstiden möjliggjort etableringen av ett nytt internationellt nätverk av forskare inom disciplinerna psykologi, lingvistik, utbildning, geografi och antropologi. Detta nätverk av forskare tillhandahåller detaljerade och empiriska analyser av mänsklig socialitet under ätandet under hela livslängden, från de tidigaste ögonblicken av mjölkmatning till assisterat ätande hos äldre vuxna med demens. Andra publikationer har tillkommit under sabbatsåret, inklusive utvecklingen av artiklar om möten med samätande (Wiggins, kommande), matvägran (Wiggins & Huma, kommande) och avsky/äckel (Wiggins & Keevallik, under tryckning), samt bokkapitel som assimilerar och utvecklar tidigare arbete (Wiggins, under tryckning 2026a,b).
Vad projektet resulterat i förutom publikationerna
Projektet har möjliggjort utvecklingen av mer konkreta forskningssamarbeten med kollegor i Storbritannien och Nederländerna, samt genom etableringen av ett internationellt nätverk av forskare om ätinteraktioner. Längre perioder i andra akademiska miljöer har möjliggjort framväxten av mer progressiva och expansiva forskningsidéer som inte skulle ha varit möjliga utan sabbatsårets fördelar. Utöver publikationerna möjliggjorde sabbatsåret således följande konkreta resultat:
• Utveckling av nya insikter om interaktionsresistens och matvägran hos barn.
• Nya insikter om avskyens roll vid specifika tillfällen under måltider och dess roll i matvägran.
• Etablering av ett internationellt och tvärvetenskapligt nätverk av forskare som arbetar med ätande i social interaktion (EatSiN), vilket redan inkluderar 30 forskare från 9 länder i Europa och Australien. Se rolsi.net för ett blogginlägg om nätverket.
• Inbjudna institutionella presentationer vid Vrije Universiteit Amsterdam och University of Leeds.
• En inbjuden plenarpresentation vid den årliga Conversation Analysis Day vid Loughborough University.
Eventuellt nya forskningsfrågor
Sabbatsåret har lett till att många nya forskningsfrågor och samarbetsmöjligheter har aktualiserats, gällande frågor som hur möten med samätande framträder som flytande tillstånd inom social interaktion, hur gränserna mellan att äta och att inte äta kan identifieras, och hur barns interoceptiva tillstånd (t.ex. hunger, mättnadskänsla) bevisas och blir betydelsefulla i vardagliga måltider. Framtida forskningsinriktningar involverar ökat samarbete över ämnesgränser, såsom hur en analys av ätande i sociala sammanhang kan bidra till att minska matsvinn och hållbara matvanor, samt öka hälsosam kost under hela livslängden. Det nybildade nätverket för ätande i social interaktion ger också nya möjligheter för forskare att arbeta med relaterade intressen över olika datakorpusen.
Sabbatsåret användes för att avsätta tid och resurser för att vidareutveckla forskning om barns matvanor i vardagliga sociala sammanhang, vilket bidrog till vår förståelse av hur samätande eller gemensamma praktiker kan förstås inom ett interaktionellt ramverk. Den forskning som genomförts inkluderar empiriska analyser av möten med samätande under barns måltider och hur frågor som matvägran kan omformuleras och analyseras som motstånd i social interaktion. Möten med samätande är de ögonblick där deltagare inom ett gemensamt interaktionellt utrymme bibehåller gemensam uppmärksamhet på varandras ätbeteenden. Dessa skiljer sig från andra möten genom att de har implikationer för vem som kan åberopa epistemisk eller deontisk auktoritet över den andra personen: vem som kan göra anspråk på interoceptiva tillstånd, till exempel, eller fatta beslut om vad en annan person kan eller bör äta.
Det mest omfattande arbetet under sabbatstiden har varit utvecklingen och skrivandet av en monografi om forskning om barnmåltider, som ska publiceras av Routledge år 2026. Denna bok sammanför cirka tjugofem års forskning i en forskningsmanual, riktad till en tvärvetenskaplig publik, för att genomföra interaktiv, videobaserad forskning om hur barn äter i vardagliga situationer. Forskningsresorna under sabbatstiden och samarbetet med kollegor i Storbritannien och Nederländerna var avgörande för förverkligandet av detta arbete.
Utöver boken har sabbatstiden möjliggjort etableringen av ett nytt internationellt nätverk av forskare inom disciplinerna psykologi, lingvistik, utbildning, geografi och antropologi. Detta nätverk av forskare tillhandahåller detaljerade och empiriska analyser av mänsklig socialitet under ätandet under hela livslängden, från de tidigaste ögonblicken av mjölkmatning till assisterat ätande hos äldre vuxna med demens. Andra publikationer har tillkommit under sabbatsåret, inklusive utvecklingen av artiklar om möten med samätande (Wiggins, kommande), matvägran (Wiggins & Huma, kommande) och avsky/äckel (Wiggins & Keevallik, under tryckning), samt bokkapitel som assimilerar och utvecklar tidigare arbete (Wiggins, under tryckning 2026a,b).
Vad projektet resulterat i förutom publikationerna
Projektet har möjliggjort utvecklingen av mer konkreta forskningssamarbeten med kollegor i Storbritannien och Nederländerna, samt genom etableringen av ett internationellt nätverk av forskare om ätinteraktioner. Längre perioder i andra akademiska miljöer har möjliggjort framväxten av mer progressiva och expansiva forskningsidéer som inte skulle ha varit möjliga utan sabbatsårets fördelar. Utöver publikationerna möjliggjorde sabbatsåret således följande konkreta resultat:
• Utveckling av nya insikter om interaktionsresistens och matvägran hos barn.
• Nya insikter om avskyens roll vid specifika tillfällen under måltider och dess roll i matvägran.
• Etablering av ett internationellt och tvärvetenskapligt nätverk av forskare som arbetar med ätande i social interaktion (EatSiN), vilket redan inkluderar 30 forskare från 9 länder i Europa och Australien. Se rolsi.net för ett blogginlägg om nätverket.
• Inbjudna institutionella presentationer vid Vrije Universiteit Amsterdam och University of Leeds.
• En inbjuden plenarpresentation vid den årliga Conversation Analysis Day vid Loughborough University.
Eventuellt nya forskningsfrågor
Sabbatsåret har lett till att många nya forskningsfrågor och samarbetsmöjligheter har aktualiserats, gällande frågor som hur möten med samätande framträder som flytande tillstånd inom social interaktion, hur gränserna mellan att äta och att inte äta kan identifieras, och hur barns interoceptiva tillstånd (t.ex. hunger, mättnadskänsla) bevisas och blir betydelsefulla i vardagliga måltider. Framtida forskningsinriktningar involverar ökat samarbete över ämnesgränser, såsom hur en analys av ätande i sociala sammanhang kan bidra till att minska matsvinn och hållbara matvanor, samt öka hälsosam kost under hela livslängden. Det nybildade nätverket för ätande i social interaktion ger också nya möjligheter för forskare att arbeta med relaterade intressen över olika datakorpusen.