Folkkyrkans nya ansikten - levd religion, nyandliga praktiker och teologisk legitimitet
Inom forskningsfältet levd religion har forskarnas blickar ofta riktats bort från kyrkliga institutioner och organiserad religion för att undersöka lekmäns och -kvinnors vardag och hur religion levs i hemmet, på arbetet och på fritiden.
Syftet med denna studie är att undersöka vad lekfolket ägnar sig åt för vardagliga andliga praktiker inom kyrkliga institutioner. Idag erbjuder åtta av tio församlingar i Stockholms stift regelbundet olika former av nya andliga praktiker som helig dans, medicinsk yoga, meditativ rörelseträning, skapande rörelse, hathayoga, senioryoga, qi gong mm.
Forskningsprojektet kombinerar religionsvetenskaplig och teologisk kompetens för att undersöka förekomsten av nyandliga praktiker inom kyrkliga institutioner och ämnar besvara forskningsfrågorna:
1) Vilka olika strategier har lutherska kyrkor i Norden utarbetat för att möta en växande nyandlighet?
2) Ur ett svenskt perspektiv, vilka nya praktiker äger rum i Svenska kyrkans regi?
3) Hur används och förhandlas dessa praktiker på individnivå, dvs. vem praktiserar, när, hur och varför? Hur ser relationen mellan religion och hälsa ut? samt
4) Hur förhandlas dessa praktiker på institutionell nivå, dvs. hur och av vem ges praktikerna teologisk legitimitet? Hur integreras praktikerna i luthersk kristen teologi? Hur relaterar dessa till folkkyrkoidén? Eller, om de inte ges teologisk legitimitet – på vilka grunder argumenteras emot praktikerna?
Data samlas in genom fältmetoder.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling
Syftet med projektet har varit att undersöka hur kroppsnära, vardagsförankrade och holistiska andliga praktiker – såsom meditation, yoga, qigong och dans – har integrerats i Svenska kyrkans verksamhet, med särskilt fokus på Stockholms stift. Projektet har velat förstå hur dessa praktiker legitimeras, formas och tolkas i kyrkliga sammanhang, samt vilka teologiska, kroppsliga och organisatoriska implikationer de medför. Ett centralt mål har varit att bidra till en fördjupad förståelse av samtida protestantisk andlighet i ett nordiskt sammanhang, där gränser mellan det religiösa, det sekulära och det terapeutiska förhandlas på nya sätt.
Projektet har utvecklats från en bred kartläggning av församlingars verksamhet till en fördjupad analys av tre praktiktyper: stillhetspraktiker (t.ex. kristen djupmeditation, och andra meditationsformer), långsamma rörelsepraktiker (t.ex. yoga, Tikva, qigong) och intensiva rörelsepraktiker (t.ex. dansmeditation, Groove, De 5 rytmerna). Under arbetets gång har vi också utvecklat begrepp som religiös sammanflätning, glödande religiositet och kroppslig nypietism för att analysera och begreppsliggöra dessa förändringar.
Kort om genomförandet
Studien har genomförts i tre steg. Först genomfördes en netnografisk kartläggning av 53 församlingars webbplatser i Stockholms stift. Vi analyserade kalendarier, aktivitetspresentationer och församlingsinstruktioner för att identifiera förekomsten av kroppsnära andliga praktiker. Denna kvantitativa kartläggning låg till grund för en kvalitativ kodning i två omgångar, där vi identifierade vilka praktiker som var mest frekventa och därmed relevanta för vidare studier.
I nästa steg genomfördes deltagarobservationer, samtal och intervjuer med både ledare och deltagare i dessa praktiker. Vi har också analyserat arkivmaterial från Domkapitlet samt studerat praktiklitteratur – det vill säga texter skrivna av nyckelpersoner som introducerat nya andliga praktiker i kyrkliga sammanhang. Genom att kombinera etnografiska metoder med teologisk och religionsvetenskaplig analys har vi kunnat närma oss dessa praktiker som uttryck för levd religion och levd andlighet.
I projektet har forskarna Katarina Plank (projektledare) och Helene Egnell varit verksamma. Därtill har Linnea Lundgren arbetat som forskningsassistent med datainsamling under projektets första två år. Resultaten har presenterats i flera vetenskapliga artiklar (2022–2026) och ligger till grund för en kommande monografi.
Projektets tre viktigaste resultat samt slutsatser
1. Institutionell integration av kroppsliga praktiker
Holistiska andliga praktiker har i många församlingar blivit en integrerad del av kyrkans vardag. I Stockholms stift erbjuder åtta av tio församlingar någon form av sådan praktik, vilket motsvarar cirka 15 procent av all icke-gudstjänstburen verksamhet. Dessa aktiviteter äger ofta rum i kyrkorummet, leds av präster eller diakoner men även av lekfolk, och ramas in av kristna symboler, böner och liturgiska element. Det visar på en långtgående normalisering och en förändrad förståelse av vad kyrklig verksamhet kan vara. Praktikerna presenteras ofta under rubriker som ”hälsa och välbefinnande”, ”stillhet” eller ”andlig fördjupning”, vilket speglar hur de positioneras i gränslandet mellan själavård, hälsa och andlighet.
2. Teologisk och kroppslig förskjutning
Projektet visar hur det heliga i samtida protestantism i allt högre grad lokaliseras i kropp, närvaro och relation – snarare än i dogm, struktur eller transcendens. Praktiker som meditation, yoga och dans fungerar som lågtröskliga, terapeutiskt kodade rituella miljöer där deltagare får erfara stillhet, mening och samhörighet utan krav på trosbekännelse. Dessa rum präglas av omsorgsfull estetik – ljus, musik, tystnad, kroppshållningar – och skapar övergångar från vardagens rytm till en annan form av närvaro. Det teologiska och det terapeutiska samexisterar i praktiken, ofta utan att deltagarna upplever någon konflikt mellan dem. Detta utmanar traditionella protestantiska betoningar på det verbala och kognitiva, och öppnar för en mer kroppsligt förankrad fromhet.
3. Begreppsutveckling: religiös sammanflätning och kroppslig nypietism
För att analysera dessa förändringar har vi utvecklat begreppet religiös sammanflätning, som fångar hur kristna, sekulära och alternativa element integreras i nya former av andlig praktik. I det empiriska materialet ser vi hur kristen kontemplativ tradition – ofta med rötter i ortodoxa och katolska praktiker före reformationen – kombineras med tekniker hämtade från buddhistisk uppmärksamhetsövning, kroppslig stillhet, visualiseringar och ett terapeutiskt språkbruk.
Begreppet kroppslig nypietism beskriver en rörelse där kritik mot kyrklig stagnation uttrycks genom kroppen snarare än genom ord – en fromhet som är glödande snarare än lågmäld, och som söker helighet i rörelse, rytm och närvaro. Dansens plats i kyrkan aktualiserar även frågor om inkarnation, andlig kunskap och teologiska uttryck – inte som brott mot traditionen, utan som återvändande till en mer kroppsligt förankrad kristen fromhet.
Slutsats
Projektet visar att dessa nya andliga uttryck inte är perifera, utan integrerade i hur tro och helighet levs och förstås i samtida protestantism. De signalerar ett skifte i kyrkans teologiska självförståelse – från en överförande institution till en möjliggörande gemenskap. Denna förändring kan förstås som en del av en bredare immanent vändning inom protestantisk andlighet, där det heliga lokaliseras i det vardagliga, kroppsliga och relationella. Denna vändning har pågått sedan 1970-talet och präglar idag det nordiska kyrkolandskapet i hög grad.
Detta skifte innebär inte ett brott med protestantisk tradition, utan kan snarare förstås som en förlängning av dess inre logik. Luthers betoning på kallelsen i vardagen, idén om det allmänna prästadömet och strävan efter att föra det andliga nära folket återkommer i ny gestalt – inte längre enbart i ordets form, utan i kropp, närvaro och vardaglig praktik. Den nya fromheten är därmed inte bara ett svar på senmodernitetens individualism, utan också ett uttryck för ett protestantiskt arv som söker sin form i en ny tid.
Eventuellt nya forskningsfrågor
Projektet väcker flera nya frågor som kan ligga till grund för vidare forskning. På vilka sätt kan kyrkor förstås som terapeutiska gemenskaper, och hur påverkar denna funktion deras traditionella religiösa identitet och praktik? Hur formas och förmedlas religiös erfarenhet genom kroppslighet i kyrkliga praktiker, och vilken betydelse har detta för etableringen av auktoritet och autenticitet? Hur kommer gränserna mellan det religiösa, det sekulära och det terapeutiska till uttryck och utmanas i kyrkliga sammanhang, och vilka konsekvenser får denna gränsupplösning för kyrkans position i samhället?
I vilken mån kan kyrkor förstås som aktörer på en andlig marknad, och hur påverkar konkurrens och samexistens med andra religiösa och andliga aktörer deras liturgiska, sociala och organisatoriska uttryck? Hur reagerar andra religiösa och andliga aktörer och sammanhang på kyrkors appropriering av terapeutiska och andliga praktiker, och vilka former av dialog, konkurrens eller ömsesidig påverkan kan identifieras i detta fält? Hur förhandlas auktoritet och tradition i samtida kyrkliga praktiker, och på vilka sätt kan dessa processer både bevara och omforma etablerade maktstrukturer?
Hur förhåller sig dessa förändringar till globala trender inom kristen andlighet, såsom pentekostalismens kroppsliga uttryck eller den växande intresset för kontemplativa praktiker?
Slutligen finns behov av komparativa studier mellan olika stift, samfund och länder för att förstå hur dessa förändringar tar sig olika uttryck beroende på kontext.
Spridning av forskningsresultat
Forskargruppen har årligen deltagit i flera internationella konferenser, seminarier vid olika svenska lärosäten, samt presenterat projektet i kyrkliga sammanhang.
Konferenspresentationer
IAHR, Krakow. Presentation: Yoga in the Church of Sweden. 2025-08-26.
Majority Churches and Contemporary Spirituality. Karlstads universitet. Arrangör och presentation: Folkkyrkans nya ansikten. 2024-12-05/06.
Beyond Tradition? Religions in a Changing World. Nordic Conference on Sociology of Religion, Århus universitet. Presentationer: Yoga in the Church of Sweden, samt Buddhism in Sweden and societal tensions. 2024-08-14/16
Nordic Yoga Network, Umeå universitet. Presentation: Yoga in the Church of Sweden. 2024-05-30.
Religion and Spirituality as Sites of Learning, Donner Institute Symposium, Åbo. Presentation: The New Ritual Specialists. 2023-05-15.
Buddhism and Theosophy in the Nordic Countries. Lunds universitet. Presentation: Buddhism in Sweden: Religious Instititutions, Secular Applications and Christian Meditations. 2022-05-11.
Beyond the textual realm of faith, Lunds universitet. Presentation: The New Faces of the Folk Church. 2022-03-31.
Seminariepresentationer
250212, Högre seminarierna i religionshistoria och praktisk teologi, Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet
241014 Högre seminariet i religionsvetenskap, Malmö universitet
240227 Högre seminariet i religionshistoria och global kristendom, Uppsala universitet
231113, Webbinarium, Institutet för mångreligiositet och sekularitet, Södertörns högskola. Här finns hela presentationen.
220223 Högre seminariet i religionsvetenskap, Karlstads universitet
Presentationer i kyrkliga sammanhang
250908 Västerås domkyrka, öppen föreläsning
250311 Utbildningsdagar “Religionsteologi i en folkekirkelig virkelighed. Om mødet med andre religioner og åndeligt søgende” vid Folkekirkens Uddannelses- og Videnscenter, Aarhus
240418 Utbildningsdag för medarbetare i sjukhuskyrkan i Stockholms stift
240228 Webinarium Folkekirke og Religionsmøde ”Hvordan møder folkekirken den åndelige søgen idag?”
20230325, Årsmöte för Folkekirke og Religionsmøde, Middelfart, Danmark
220516, Präst- och diakonmöte, Stockholms stift
Övriga offentliga presentationer
231118 Värmlands bokfestival
Syftet med projektet har varit att undersöka hur kroppsnära, vardagsförankrade och holistiska andliga praktiker – såsom meditation, yoga, qigong och dans – har integrerats i Svenska kyrkans verksamhet, med särskilt fokus på Stockholms stift. Projektet har velat förstå hur dessa praktiker legitimeras, formas och tolkas i kyrkliga sammanhang, samt vilka teologiska, kroppsliga och organisatoriska implikationer de medför. Ett centralt mål har varit att bidra till en fördjupad förståelse av samtida protestantisk andlighet i ett nordiskt sammanhang, där gränser mellan det religiösa, det sekulära och det terapeutiska förhandlas på nya sätt.
Projektet har utvecklats från en bred kartläggning av församlingars verksamhet till en fördjupad analys av tre praktiktyper: stillhetspraktiker (t.ex. kristen djupmeditation, och andra meditationsformer), långsamma rörelsepraktiker (t.ex. yoga, Tikva, qigong) och intensiva rörelsepraktiker (t.ex. dansmeditation, Groove, De 5 rytmerna). Under arbetets gång har vi också utvecklat begrepp som religiös sammanflätning, glödande religiositet och kroppslig nypietism för att analysera och begreppsliggöra dessa förändringar.
Kort om genomförandet
Studien har genomförts i tre steg. Först genomfördes en netnografisk kartläggning av 53 församlingars webbplatser i Stockholms stift. Vi analyserade kalendarier, aktivitetspresentationer och församlingsinstruktioner för att identifiera förekomsten av kroppsnära andliga praktiker. Denna kvantitativa kartläggning låg till grund för en kvalitativ kodning i två omgångar, där vi identifierade vilka praktiker som var mest frekventa och därmed relevanta för vidare studier.
I nästa steg genomfördes deltagarobservationer, samtal och intervjuer med både ledare och deltagare i dessa praktiker. Vi har också analyserat arkivmaterial från Domkapitlet samt studerat praktiklitteratur – det vill säga texter skrivna av nyckelpersoner som introducerat nya andliga praktiker i kyrkliga sammanhang. Genom att kombinera etnografiska metoder med teologisk och religionsvetenskaplig analys har vi kunnat närma oss dessa praktiker som uttryck för levd religion och levd andlighet.
I projektet har forskarna Katarina Plank (projektledare) och Helene Egnell varit verksamma. Därtill har Linnea Lundgren arbetat som forskningsassistent med datainsamling under projektets första två år. Resultaten har presenterats i flera vetenskapliga artiklar (2022–2026) och ligger till grund för en kommande monografi.
Projektets tre viktigaste resultat samt slutsatser
1. Institutionell integration av kroppsliga praktiker
Holistiska andliga praktiker har i många församlingar blivit en integrerad del av kyrkans vardag. I Stockholms stift erbjuder åtta av tio församlingar någon form av sådan praktik, vilket motsvarar cirka 15 procent av all icke-gudstjänstburen verksamhet. Dessa aktiviteter äger ofta rum i kyrkorummet, leds av präster eller diakoner men även av lekfolk, och ramas in av kristna symboler, böner och liturgiska element. Det visar på en långtgående normalisering och en förändrad förståelse av vad kyrklig verksamhet kan vara. Praktikerna presenteras ofta under rubriker som ”hälsa och välbefinnande”, ”stillhet” eller ”andlig fördjupning”, vilket speglar hur de positioneras i gränslandet mellan själavård, hälsa och andlighet.
2. Teologisk och kroppslig förskjutning
Projektet visar hur det heliga i samtida protestantism i allt högre grad lokaliseras i kropp, närvaro och relation – snarare än i dogm, struktur eller transcendens. Praktiker som meditation, yoga och dans fungerar som lågtröskliga, terapeutiskt kodade rituella miljöer där deltagare får erfara stillhet, mening och samhörighet utan krav på trosbekännelse. Dessa rum präglas av omsorgsfull estetik – ljus, musik, tystnad, kroppshållningar – och skapar övergångar från vardagens rytm till en annan form av närvaro. Det teologiska och det terapeutiska samexisterar i praktiken, ofta utan att deltagarna upplever någon konflikt mellan dem. Detta utmanar traditionella protestantiska betoningar på det verbala och kognitiva, och öppnar för en mer kroppsligt förankrad fromhet.
3. Begreppsutveckling: religiös sammanflätning och kroppslig nypietism
För att analysera dessa förändringar har vi utvecklat begreppet religiös sammanflätning, som fångar hur kristna, sekulära och alternativa element integreras i nya former av andlig praktik. I det empiriska materialet ser vi hur kristen kontemplativ tradition – ofta med rötter i ortodoxa och katolska praktiker före reformationen – kombineras med tekniker hämtade från buddhistisk uppmärksamhetsövning, kroppslig stillhet, visualiseringar och ett terapeutiskt språkbruk.
Begreppet kroppslig nypietism beskriver en rörelse där kritik mot kyrklig stagnation uttrycks genom kroppen snarare än genom ord – en fromhet som är glödande snarare än lågmäld, och som söker helighet i rörelse, rytm och närvaro. Dansens plats i kyrkan aktualiserar även frågor om inkarnation, andlig kunskap och teologiska uttryck – inte som brott mot traditionen, utan som återvändande till en mer kroppsligt förankrad kristen fromhet.
Slutsats
Projektet visar att dessa nya andliga uttryck inte är perifera, utan integrerade i hur tro och helighet levs och förstås i samtida protestantism. De signalerar ett skifte i kyrkans teologiska självförståelse – från en överförande institution till en möjliggörande gemenskap. Denna förändring kan förstås som en del av en bredare immanent vändning inom protestantisk andlighet, där det heliga lokaliseras i det vardagliga, kroppsliga och relationella. Denna vändning har pågått sedan 1970-talet och präglar idag det nordiska kyrkolandskapet i hög grad.
Detta skifte innebär inte ett brott med protestantisk tradition, utan kan snarare förstås som en förlängning av dess inre logik. Luthers betoning på kallelsen i vardagen, idén om det allmänna prästadömet och strävan efter att föra det andliga nära folket återkommer i ny gestalt – inte längre enbart i ordets form, utan i kropp, närvaro och vardaglig praktik. Den nya fromheten är därmed inte bara ett svar på senmodernitetens individualism, utan också ett uttryck för ett protestantiskt arv som söker sin form i en ny tid.
Eventuellt nya forskningsfrågor
Projektet väcker flera nya frågor som kan ligga till grund för vidare forskning. På vilka sätt kan kyrkor förstås som terapeutiska gemenskaper, och hur påverkar denna funktion deras traditionella religiösa identitet och praktik? Hur formas och förmedlas religiös erfarenhet genom kroppslighet i kyrkliga praktiker, och vilken betydelse har detta för etableringen av auktoritet och autenticitet? Hur kommer gränserna mellan det religiösa, det sekulära och det terapeutiska till uttryck och utmanas i kyrkliga sammanhang, och vilka konsekvenser får denna gränsupplösning för kyrkans position i samhället?
I vilken mån kan kyrkor förstås som aktörer på en andlig marknad, och hur påverkar konkurrens och samexistens med andra religiösa och andliga aktörer deras liturgiska, sociala och organisatoriska uttryck? Hur reagerar andra religiösa och andliga aktörer och sammanhang på kyrkors appropriering av terapeutiska och andliga praktiker, och vilka former av dialog, konkurrens eller ömsesidig påverkan kan identifieras i detta fält? Hur förhandlas auktoritet och tradition i samtida kyrkliga praktiker, och på vilka sätt kan dessa processer både bevara och omforma etablerade maktstrukturer?
Hur förhåller sig dessa förändringar till globala trender inom kristen andlighet, såsom pentekostalismens kroppsliga uttryck eller den växande intresset för kontemplativa praktiker?
Slutligen finns behov av komparativa studier mellan olika stift, samfund och länder för att förstå hur dessa förändringar tar sig olika uttryck beroende på kontext.
Spridning av forskningsresultat
Forskargruppen har årligen deltagit i flera internationella konferenser, seminarier vid olika svenska lärosäten, samt presenterat projektet i kyrkliga sammanhang.
Konferenspresentationer
IAHR, Krakow. Presentation: Yoga in the Church of Sweden. 2025-08-26.
Majority Churches and Contemporary Spirituality. Karlstads universitet. Arrangör och presentation: Folkkyrkans nya ansikten. 2024-12-05/06.
Beyond Tradition? Religions in a Changing World. Nordic Conference on Sociology of Religion, Århus universitet. Presentationer: Yoga in the Church of Sweden, samt Buddhism in Sweden and societal tensions. 2024-08-14/16
Nordic Yoga Network, Umeå universitet. Presentation: Yoga in the Church of Sweden. 2024-05-30.
Religion and Spirituality as Sites of Learning, Donner Institute Symposium, Åbo. Presentation: The New Ritual Specialists. 2023-05-15.
Buddhism and Theosophy in the Nordic Countries. Lunds universitet. Presentation: Buddhism in Sweden: Religious Instititutions, Secular Applications and Christian Meditations. 2022-05-11.
Beyond the textual realm of faith, Lunds universitet. Presentation: The New Faces of the Folk Church. 2022-03-31.
Seminariepresentationer
250212, Högre seminarierna i religionshistoria och praktisk teologi, Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet
241014 Högre seminariet i religionsvetenskap, Malmö universitet
240227 Högre seminariet i religionshistoria och global kristendom, Uppsala universitet
231113, Webbinarium, Institutet för mångreligiositet och sekularitet, Södertörns högskola. Här finns hela presentationen.
220223 Högre seminariet i religionsvetenskap, Karlstads universitet
Presentationer i kyrkliga sammanhang
250908 Västerås domkyrka, öppen föreläsning
250311 Utbildningsdagar “Religionsteologi i en folkekirkelig virkelighed. Om mødet med andre religioner og åndeligt søgende” vid Folkekirkens Uddannelses- og Videnscenter, Aarhus
240418 Utbildningsdag för medarbetare i sjukhuskyrkan i Stockholms stift
240228 Webinarium Folkekirke og Religionsmøde ”Hvordan møder folkekirken den åndelige søgen idag?”
20230325, Årsmöte för Folkekirke og Religionsmøde, Middelfart, Danmark
220516, Präst- och diakonmöte, Stockholms stift
Övriga offentliga presentationer
231118 Värmlands bokfestival