Byråkrati
För den som vill förstå samtiden är byråkratin en viktig pusselbit. Vad händer med förvaltningen när den utmanas av konsulter, AI och populister? Och vad händer med dem som utsätts för byråkraternas mikromakt?
Populister, liberaler och marxister har under 1900-talet kritiserat byråkratin och ställt byråkrater mot folkvalda eller till och med mot folkviljan. Men i en tid när politiker vill såga förvaltningen jäms med fotknölarna, verkar det som om byråkratin kan utgöra ett försvar för den liberala demokratin. Samtidigt utmanas den traditionella byråkraten av förpappring, AI och konsulter, och såväl liberala demokratier som auktoritära stater utnyttjar byråkratins svarta hål. Vad händer med förvaltningen när den utmanas av konsulter, AI och populister och vad händer med dem som utsätts för byråkraternas mikromakt?
Riksbankens Jubileumsfond har låtit byråkrati utgöra temat för sex forskarskrivna essäer samlade i en box, en årsbokbox.
Den årliga essäboxen är en samling nyskrivna texter i viktiga ämnen. De sex essäerna går att läsa och ladda ner här på rj.se men säljs också i bokhandeln samlade i en snygg box.
Boxsläppet skedde under Kulturnatten den 18 april på Kulturhuset i Stockholm, där samtliga författare presenterade sin forskning.
Ekonomhistorikern Rasmus Fleischer frågar sig vart alla byråer tog vägen.
Statsvetaren Helena Wockelberg skriver om demokratins behov av byråkratin.
Litteraturvetaren Thomas Götselius ser ett ljus i mörkret när han hittar en människa bakom skrivbordet.
Språkforskaren Hanna Sofia Rehnberg skriver om ordens roll i asylprocessen.
Medievetaren Anne Kaun skriver om AI inom byråkratin.
Idéhistorikern Chris Haffenden skriver om det starka minnet och glömskans allt sämre villkor.
Riksbankens Jubileumsfond publicerar sex essäer på temat byråkrati.
Ett samtal med statsvetaren Helena Wockelberg om bland annat byråkratin som ett skydd för den demokratiska rättsstaten.
Idéhistorikern Chris Haffenden undersöker it-samhällets våld på rätten att bli glömd och en historisk återblick kring hur människor förr försökte redigera sitt eftermäle.
Litteraturvetaren Thomas Götselius berättar om hur byråkraten har skildrats genom litteraturhistorien.
Medievetaren Anne Kaun talar om AI inom byråkratin. Är AI en bättre byråkrat än de mänskliga byråkraterna?
