Att skapa mångfald – diskursiva strategier som formar unga läsare
Hur framställs och reproduceras mångfald för barn i texter de dagligen möter? Och hur påverkar samhällsförändringar hur dessa framställningar skapas? Det här projektet undersöker hur läromedelsdiskurser visar framtida identiteter och sociala positioner som kan fungera som förebilder och i förlängningen motverka segregation. Analysen fokuserar på hur mångfald representeras genom olika språkliga och multimodala strategier i läromedel för 10-åringar i Sverige och hur detta förändras under ett sekel. Det svenska samhället har under de senaste 100 åren i hög grad förändrats vad gäller attityder och strategier kring genusfrågor, barnperspektiv, immigration och mångfald. Det här projektet undersöker hur sådana förändringar avspeglas i diskursiva mönster i läromedel. Projektet tillämpar en ny metod som fokuserar på progressiva mekanismer, utvecklar kunskapen om läromedel för en sällan studerad åldersgrupp samt introducerar ett innovativt fokus på namngivning som viktig betydelseskapande resurs. Målet med sabbatsperioden är att avsluta en monografi om forskningsprojektet samt möjliggöra en utlandsvistelse för att stärka projektets internationella inramning och skapa möjligheter till utvecklad internationell samverkan.
Slutredovisning
Redogörelse för projektet
Den 10 månader långa forskningssabbaten syftade till att färdigställa en monografi om hur social mångfald representeras genom namnbruk, språkbruk och bildbruk i svenska läromedel för 10-åringar (i ämnena matematik, samhällskunskap och svenska) från 1920-tal till 2010-tal. Forskningsprojektet var påbörjat sedan tidigare, men det omfattande och mångfacetterade materialet ställde krav på en fokuserad arbetsinsats för att samla och fördjupa analyserna. Genom den RJ-finansierade forskningssabbaten möjliggjordes detta arbete som resulterade i ett färdigställt bokmanus. Dessutom möjliggjordes en värdefull internationell vistelse under två månader vid Universitetet i Münster, Tyskland. Landets och lärosätets spetskompetenser inom såväl kritiska läromedelsstudier som forskning om namn gav viktig inspiration, tillgång till spännande tryckta studier som svårligen nås från Sverige, möjliggjorde nätverkande och kritiska diskussioner samt underlättade planering av fortsatta internationella samarbeten.
Forskningsresultat
Forskningsprojektet hade två huvudsakliga syften: 1) att undersöka hur mångfald representeras multimodalt i läromedel för unga läsare (10 år) och 2) att analysera hur läromedelsrepresentationerna samspelar med samhällsförändringar från 1920-tal till 2010-tal. Gällande det första syftet har projektet funnit att samspelet mellan namnbruk, språkbruk och bildbruk förändras över tid och ibland står i motsättning sinsemellan. Detta har tolkats som att olika former för betydelseskapande dels tilldelas olika grader av uppmärksamhet vid olika tidpunkter, dels tilldelas olika funktioner i läromedelskontexten vid olika tidpunkter. Ofta tycks inkluderande perspektiv framkomma mest i de sammanhang som konstrueras med störst medvetenhet och detta tycks som regel inte gälla namnbruket, vilket pekar på vikten av att inkludera namnanalyser i den kritiska läromedelsforskningen. Projektet har också resulterat i en teoretisk modell som sammanfattar namnbrukets roll som betydelseskapande resurs i just läromedelstexter och för samman tidigare teorier och forskning från olika fält (namnforskning, pragmatik och läromedelsforskning). Centrala delar i denna modell är namnens förmåga att förse läsaren med kunskap om viktiga referenter och referensformer, konkretisera textinnehåll, locka till läsarengagemang, skapa en (viss typ av) relation till individer, signalera referenters status i texten, konstruera sociokulturella identiteter och hierarkier samt understryka avsändarens auktoritet.
Gällande det andra syftet har rika resultat framkommit och kunnat beskrivas med fokus på hur både namnbruk, språkbruk och bildbruk bidrar till att forma normerande mönster för åldersidentiteter, genusidentiteter och kulturella identiteter som i varierande grad förändras över tid. Det förekommer både exempel där förändringar i samhället har gjort relativt snabbt avtryck i läromedelstexterna (såsom 1950-talets barnperspektiv) och exempel där texterna uppvisar en lång eftersläpning (såsom 2010-talets begränsade inkludering av kulturell mångfald). De genusidentiteter som skapas kännetecknas inledningsvis av ökande jämställdhet, men förblir oförändrat fast på ”en nästan jämställd nivå” från 1980-talet. Inte heller genusutslätning har ökat mellan 1980-tal och 2010-tal och knyts dessutom enbart till en homogen kulturnorm (t.ex. är samtliga individer som porträtteras i samband med visuella genuslekar ljushyade). De åldersidentiteter som presenteras i läromedlen förändras i hög grad över tid och innebär bland annat ett successivt ökat barnfokus med start redan från 1950-talet, varierande inkludering av ungdomsidentiteter och förändrade familjekonstellationer. Däremot framkommer en ganska genomgående marginalisering av äldre som inte minskar över tid. Synliggörandet av mångkultur ökar något över tid, men läromedlen domineras genomgående av en i första hand homogen kulturframställning, framför allt i namnbruket. I den mån kulturell mångfald lyfts fram i namnbruket rör det sig ofta om namn från antingen västeuropeiska eller arabiska språk och de knyts i första hand till pojkar/män. Inkluderingen av de svenska inhemska minoriteterna tycks inte öka. Även själva (omtals)normerna för hur individer presenteras i texterna förändras i hög grad under den studerade tidsperioden, bland annat genom ökad visualisering och ökad informalisering, men hänger också samman med ålders- och genusanknutna normer.
Projektet tillämpade en relativt ny metodologisk ansats som fokuserade på förekomsten av potentiellt ”progressiva” betydelseskapande mekanismer som kan etablera positiva förebilder för unga människor. Vid varje tidsnedslag förekom både representationer som speglar den för tiden dominanta kulturkontexten, representationer som framstår som residuala och tillbakablickande (där spår av tidigare sociala eller kulturella system lever kvar) och slutligen representationer som framstår som emergenta och potentiellt progressiva (som stöttar pågående förändringsprocesser i samhället där nya betydelser, värden, praktiker eller relationer introduceras). Framför allt fyra progressiva mekanismer kunde identifieras som återkommande i läromedelstexterna: inkludering av en mångfald av röster och förstärkning av röster från marginaliserade grupper, möjliggörande av perspektivskifte och omkastning av stereotyper (bl.a. genom normbrytande namnval), framhävande av empatisk lekfullhet ( bl.a. genom oväntade kombinationer av språkliga och visuella attribut) samt utslätning av sociala gränser (bl.a. genom genusutslätande namn).
Publikationer och spridning av forskningsresultat
Projektet har huvudsakligen resulterat i ett inskickat bokmanus (Aldrin, kommande) till den vetenskapliga serien Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi som ges ut av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur och tillgängliggörs såväl i tryckt form som digitalt med open access. Manuset, som omfattar runt 300 sidor, genomgår för närvarande peer-review-granskning och planeras att färdigställas under hösten 2025. Därutöver har forskningsresultat publicerats i en vetenskaplig artikel i den internationella tidskriften Names (Aldrin, 2025) och är under utgivning i två nordiska konferensvolymer (Aldrin kommande 2025a, b). Forskningsresultat har presenterats och diskuterats i ett flertal vetenskapliga sammanhang. I samband med ett plenarföredrag på Den 11:e konferensen om språk, kön och identitet (oktober 2023) presenterades delar ur projektet rörande genus. Andra delar presenterades på det nordiska NORNA-symposiet om Namn och konflikter (Uppsala november 2023). Under den internationella vistelsen i Münster presenterades forskningsresultat för en tysk publik, inkluderande såväl forskare som studenter (föredrag den 3 juli 2024). I samband med ett germanistiskt symposium om ”Namen im Kontext” som ägde på Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala (april 2025) presenterades resultat rörande namnfunktioner ur ett pragmatikperspektiv. I samband med att boken publiceras är planen att presentera forskningen ytterligare i olika sammanhang, inklusive populärvetenskapliga kanaler.
Fortsatt internationell samverkan
Som ett resultat av gästforskarvistelsen vid Universitetet i Münster, Tyskland, har också en fortsatt internationell samverkan möjliggjorts. Den 12 juni 2025 arrangeras ett digitalt symposium om ”Given names in different countries: similarities, differences, historical and contemporary developments” i samregi av Anna Balbach, Münster och Emilia Aldrin, Halmstad. Detta utgör återuppstarten på International Network for Personal Names Research som tidigare haft en brittisk koordinator och som har målsättningen att gynna internationella forskningsprojekt och internationellt ubyte mellan forskare. Fortsatt samverkan inom ramen för utbildning har också planerats i form av ett gemensamt digitalt undervisningsmoment rörande namnforskning som samlar studenter i såväl Münster som Halmstad för gemensamma föreläsningar och diskussioner, men har av schematekniska skäl ännu inte kunnat genomföras.
Den 10 månader långa forskningssabbaten syftade till att färdigställa en monografi om hur social mångfald representeras genom namnbruk, språkbruk och bildbruk i svenska läromedel för 10-åringar (i ämnena matematik, samhällskunskap och svenska) från 1920-tal till 2010-tal. Forskningsprojektet var påbörjat sedan tidigare, men det omfattande och mångfacetterade materialet ställde krav på en fokuserad arbetsinsats för att samla och fördjupa analyserna. Genom den RJ-finansierade forskningssabbaten möjliggjordes detta arbete som resulterade i ett färdigställt bokmanus. Dessutom möjliggjordes en värdefull internationell vistelse under två månader vid Universitetet i Münster, Tyskland. Landets och lärosätets spetskompetenser inom såväl kritiska läromedelsstudier som forskning om namn gav viktig inspiration, tillgång till spännande tryckta studier som svårligen nås från Sverige, möjliggjorde nätverkande och kritiska diskussioner samt underlättade planering av fortsatta internationella samarbeten.
Forskningsresultat
Forskningsprojektet hade två huvudsakliga syften: 1) att undersöka hur mångfald representeras multimodalt i läromedel för unga läsare (10 år) och 2) att analysera hur läromedelsrepresentationerna samspelar med samhällsförändringar från 1920-tal till 2010-tal. Gällande det första syftet har projektet funnit att samspelet mellan namnbruk, språkbruk och bildbruk förändras över tid och ibland står i motsättning sinsemellan. Detta har tolkats som att olika former för betydelseskapande dels tilldelas olika grader av uppmärksamhet vid olika tidpunkter, dels tilldelas olika funktioner i läromedelskontexten vid olika tidpunkter. Ofta tycks inkluderande perspektiv framkomma mest i de sammanhang som konstrueras med störst medvetenhet och detta tycks som regel inte gälla namnbruket, vilket pekar på vikten av att inkludera namnanalyser i den kritiska läromedelsforskningen. Projektet har också resulterat i en teoretisk modell som sammanfattar namnbrukets roll som betydelseskapande resurs i just läromedelstexter och för samman tidigare teorier och forskning från olika fält (namnforskning, pragmatik och läromedelsforskning). Centrala delar i denna modell är namnens förmåga att förse läsaren med kunskap om viktiga referenter och referensformer, konkretisera textinnehåll, locka till läsarengagemang, skapa en (viss typ av) relation till individer, signalera referenters status i texten, konstruera sociokulturella identiteter och hierarkier samt understryka avsändarens auktoritet.
Gällande det andra syftet har rika resultat framkommit och kunnat beskrivas med fokus på hur både namnbruk, språkbruk och bildbruk bidrar till att forma normerande mönster för åldersidentiteter, genusidentiteter och kulturella identiteter som i varierande grad förändras över tid. Det förekommer både exempel där förändringar i samhället har gjort relativt snabbt avtryck i läromedelstexterna (såsom 1950-talets barnperspektiv) och exempel där texterna uppvisar en lång eftersläpning (såsom 2010-talets begränsade inkludering av kulturell mångfald). De genusidentiteter som skapas kännetecknas inledningsvis av ökande jämställdhet, men förblir oförändrat fast på ”en nästan jämställd nivå” från 1980-talet. Inte heller genusutslätning har ökat mellan 1980-tal och 2010-tal och knyts dessutom enbart till en homogen kulturnorm (t.ex. är samtliga individer som porträtteras i samband med visuella genuslekar ljushyade). De åldersidentiteter som presenteras i läromedlen förändras i hög grad över tid och innebär bland annat ett successivt ökat barnfokus med start redan från 1950-talet, varierande inkludering av ungdomsidentiteter och förändrade familjekonstellationer. Däremot framkommer en ganska genomgående marginalisering av äldre som inte minskar över tid. Synliggörandet av mångkultur ökar något över tid, men läromedlen domineras genomgående av en i första hand homogen kulturframställning, framför allt i namnbruket. I den mån kulturell mångfald lyfts fram i namnbruket rör det sig ofta om namn från antingen västeuropeiska eller arabiska språk och de knyts i första hand till pojkar/män. Inkluderingen av de svenska inhemska minoriteterna tycks inte öka. Även själva (omtals)normerna för hur individer presenteras i texterna förändras i hög grad under den studerade tidsperioden, bland annat genom ökad visualisering och ökad informalisering, men hänger också samman med ålders- och genusanknutna normer.
Projektet tillämpade en relativt ny metodologisk ansats som fokuserade på förekomsten av potentiellt ”progressiva” betydelseskapande mekanismer som kan etablera positiva förebilder för unga människor. Vid varje tidsnedslag förekom både representationer som speglar den för tiden dominanta kulturkontexten, representationer som framstår som residuala och tillbakablickande (där spår av tidigare sociala eller kulturella system lever kvar) och slutligen representationer som framstår som emergenta och potentiellt progressiva (som stöttar pågående förändringsprocesser i samhället där nya betydelser, värden, praktiker eller relationer introduceras). Framför allt fyra progressiva mekanismer kunde identifieras som återkommande i läromedelstexterna: inkludering av en mångfald av röster och förstärkning av röster från marginaliserade grupper, möjliggörande av perspektivskifte och omkastning av stereotyper (bl.a. genom normbrytande namnval), framhävande av empatisk lekfullhet ( bl.a. genom oväntade kombinationer av språkliga och visuella attribut) samt utslätning av sociala gränser (bl.a. genom genusutslätande namn).
Publikationer och spridning av forskningsresultat
Projektet har huvudsakligen resulterat i ett inskickat bokmanus (Aldrin, kommande) till den vetenskapliga serien Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi som ges ut av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur och tillgängliggörs såväl i tryckt form som digitalt med open access. Manuset, som omfattar runt 300 sidor, genomgår för närvarande peer-review-granskning och planeras att färdigställas under hösten 2025. Därutöver har forskningsresultat publicerats i en vetenskaplig artikel i den internationella tidskriften Names (Aldrin, 2025) och är under utgivning i två nordiska konferensvolymer (Aldrin kommande 2025a, b). Forskningsresultat har presenterats och diskuterats i ett flertal vetenskapliga sammanhang. I samband med ett plenarföredrag på Den 11:e konferensen om språk, kön och identitet (oktober 2023) presenterades delar ur projektet rörande genus. Andra delar presenterades på det nordiska NORNA-symposiet om Namn och konflikter (Uppsala november 2023). Under den internationella vistelsen i Münster presenterades forskningsresultat för en tysk publik, inkluderande såväl forskare som studenter (föredrag den 3 juli 2024). I samband med ett germanistiskt symposium om ”Namen im Kontext” som ägde på Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala (april 2025) presenterades resultat rörande namnfunktioner ur ett pragmatikperspektiv. I samband med att boken publiceras är planen att presentera forskningen ytterligare i olika sammanhang, inklusive populärvetenskapliga kanaler.
Fortsatt internationell samverkan
Som ett resultat av gästforskarvistelsen vid Universitetet i Münster, Tyskland, har också en fortsatt internationell samverkan möjliggjorts. Den 12 juni 2025 arrangeras ett digitalt symposium om ”Given names in different countries: similarities, differences, historical and contemporary developments” i samregi av Anna Balbach, Münster och Emilia Aldrin, Halmstad. Detta utgör återuppstarten på International Network for Personal Names Research som tidigare haft en brittisk koordinator och som har målsättningen att gynna internationella forskningsprojekt och internationellt ubyte mellan forskare. Fortsatt samverkan inom ramen för utbildning har också planerats i form av ett gemensamt digitalt undervisningsmoment rörande namnforskning som samlar studenter i såväl Münster som Halmstad för gemensamma föreläsningar och diskussioner, men har av schematekniska skäl ännu inte kunnat genomföras.