Sambandet mellan religion och ekonomisk utveckling har diskuterats åtminstone sedan Max Weber publicerade sina klassiska texter. Denna debatt har fått nytt liv med en rad länderjämförelser som visar korrelationen mellan bl.a. graden av religiositet och ekonomisk utveckling, religiös tillhörighet och ekonomisk tillväxt, religion och kvalitén på ekonomiska institutioner samt religion och investerares rättigheter. För att frilägga de kanaler genom vilka religion påverkar ekonomiska resultat och i vilken riktning inflytandet går fordras dock i regel studier på individnivå. Detta projekt undersöker religiositet som ett sätt att signalera personliga drag i ekonomiska transaktioner. I synnerhet kommer vi att undersöka vilken roll religiösa riter spelar för att göra signaler trovärdiga. Vår grundläggande tes är att dessa riter kräver mer ansträngning av (och/eller mindre belöning till) icke-troende än av troende. Religiösa riter som på ett trovärdigt sätt signalerar religiös tro bör ge upphov till mer försäljning och högre avkastning. Andra signaler, som inte bidrar till att trovärdigt särskilja personers religiositet, bör inte ha någon effekt på det ekonomiska resultatet. En pilotstudie av den Centrala Basaren i Teheran visar att religiös ställning, i hög grad bestämd av antalet pilgrimsfärder, korrelerar med affärsidkares resultat. Genom datainsamling vill man inom projektet visa att religiositet påverkar ekonomiskt resultat. Pilgrimsfärden fungerar som signalmekanism som inte har någon effekt på faktisk religiositet. Studien avser också allmänt belysa basaren som ekonomisk institution. Den svarar för en mycket stor och växande del av inhemsk handel och iransk export samt en betydande andel av inhemsk kreditgivning.