Malin Petzell, Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet

2009-2014

Projektet beskriver och analyserar språket kami som talas i Morogororegionen i Tanzania, cirka 150 km från Dar es-Salaam. Kami som tillhör gruppen bantuspråk (klassificerat som G36) är ett så kallat hotat språk. Dessutom är det mycket knapphändigt beskrivet - det finns endast en gammal och tämligen skissartad grammatik över språket från 1900 av Velten. Det sägs att det finns cirka 5 000 talare, men vårt fältarbete i området visar att det är mycket färre kvar som talar kami flytande. Syftet med projektet är att beskriva (dokumentera och analysera) detta hotade språk för eftervärlden, men också att analysera strukturen i språket och relatera våra resultat till aktuella teoretiska diskussioner inom bantuistiken. Studien omfattar en grammatisk beskrivning av kami, det vill säga fonologiska, morfologiska och syntaktiska strukturer, samt djupdykningar i specifika språkliga företeelser som är särskilt intressanta och/eller särskiljande för kami.

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa
Det finns stor fonetisk variation i kami. Under intervjuer med kamitalare har vi kunnat observera en rik allofonisk växling för många av språkets fonem. Under intervjuer med kamitalare framkom ett antal olika allofoner som representerar samma fonem. Vissa av dessa allofoner kan spåras till påverkan från swahili (det nationella språket) och en del lokala språk som luguru (regionsspråket) medan andra förmodligen är ursprungliga. Det finns variation mellan talarna men också signifikanta skillnader inom enskilda idiolekter.

Det är välkänt att kraftigt hotade språk kan komma att förenklas, men i vårt fall, verkar det vara tvärtom: uppsättningen allofoner tycks ha ökat över tid. En faktor som sannolikt spelar en roll i överflödet av former är det faktum att mer än två språk påverkar det hotade språket. Kami har upphört att existera som ett enhetligt språk eftersom det inte är huvudspråk för någon enskild talare, och det är inte heller huvudspråk i några andra språkliga domäner än i hemmet. Vi tror att kamitalare har utökat sin allofonuppsättning genom att införliva de fonetiska varianterna från omgivande språk. Denna instabila situation - ett föråldrat och hotat språk som är starkt påverkat av fler än två andra språk - har lett till den stora variationen av allofoner inom kami.

I många bantuspråk finns det ett pre-prefix (PP) placerat före det obligatoriska substantivprefixet. I grannspråket luguru är pre-prefixet mycket vanligt förekommande, men i kami är PP praktiskt taget obefintligt. På 1970-talet användes PP mestadels av äldre talare av luguru, men i dag är det unga lugurutalare som använder PP mer och mer, och i sammanhang där det förr inte var grammatiskt tillåtet. Denna skarpa och på senare tid fördjupade kontrast ?   knappast någon PP-användning alls i kami gentemot ökande användning i luguru ?  är anmärkningsvärd, särskilt med tanke på att språken annars står varandra nära. Vi föreslår att PP-användningen i dagens luguru kan ha börjat som någon form av hyperkorrektion, men att PP nu blivit grammatikaliserat som någon sorts topikmarkör. Den nästan obefintliga användingen i kami kan delvis förklaras av historiska faktorer, men också av det faktum att det inte finns någon PP i det dominerande språket swahili. I den flerspråkiga kontaktsituation som präglar området är ett hotat språk som kami mer benäget att förlora språkspecifika drag än luguru.

Slutligen föreslår vi en ny analys av passiv i bantuspråk. Passivmorfemen i bantuspråk står i regel intill de ändelser som brukar kallas verbextensioner, ett slags avledningssuffix; passiv brukar (bland annat) därför också klassificeras som avledning. Emellertid beter sig passiv i kami inte som ett typiskt avledningssuffix. Passivmorfemet förekommer inte i samma position i förhållande till roten som de andra avledningssuffixen, och det kan till och med föregås av ett böjningsmorfem. Om passivering verkligen är avledning, bör det inte kunna föregås av böjningsmarkörer. Ändå är detta alltså ofta fallet, vilket har förklarats med så kallad 'imbrication' eller liknande (en ad hoc-förklaring enligt vår uppfattning). Mer fruktbart torde det vara att relatera den märkliga passiven i kami (och andra bantuspråk) till den pågående debatten om passivens status i allmänhet där man bland annat rest frågan om passiven verkligen är valensförändrande (ett drag utmärkande för avledningar). Vi menar att den rådande synen på passiv i kami såväl som i andra bantuspråk bör omvärderas: gränsen mellan böjning och avledning är uppenbarligen flytande och passiv kan befinna sig någonstans däremellan.

En ny forskningsfråga som har uppstått är hur vi kan förklara variationen inom ett språk. Som nämnts varierar kami inte bara mellan talarna utan samma talare kan använda exempelvis två konkurrerande varianter inom samma mening. Vi har sammanställt denna variationsproblematik i ett abstract (med titeln Phonetic variation in an obsolescent language (Kami, G36)) som har blivit accepterat till 8th World Congress of African Linguistics (WOCAL) i Kyoto i augusti 2015.

En annan ny frågeställning, som genererat en artikel, är hur mycket efterhandsredigering som kan accepteras när det gäller dokumentation av språk. När talarna av ett språk själva ångrar sitt ordval efter en inspelning och vill ersätta det med ett 'bättre' och mer 'äkta' kamiord - bör då forskaren som dokumenterar språket acceptera sådana redigeringar? Vilken version av ett språk ska dokumenteras? I fallet med kami, liksom många andra bantuspråk i Tanzania, är swahili det officiella språket, det språk som används i skolan och i princip överallt, medan kami alltså talas främst i hemmet. I en sådan situation förekommer förstås kodväxling ständigt, och en 'äkta' version av språket hörs i princip aldrig. I artikeln argumenterar vi för att alla versioner av språket - både ursprungliga och redigerade (mer äkta) - är giltiga, autentiska representationer av den språkliga verkligheten, och att båda är en del av dokumentationen av ett språk och dess språkliga ekologi.

Internationell förankring: Forskarna i projektet och medförfattare av diverse artiklar kommer från universitet i fyra olika länder. Fältforskningen utförs i ett femte land, nämligen Tanzania. Resultaten har presenteras på internationella konferenser som till exempel The 5th international conference on Bantu languages och kommer att presenteras på The 6th international conference on Bantu languages 2016 den ovan nämnda WOCAL 2015. Alla publikationer är på engelska.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället: Att utföra fältarbete är i sig ett sätt att sprida forskningen. Varje person som intervjuades samt förbipasserande har informerats om projektet.
Dessutom har Petzell deltagit i en så kallad Akademisk kvart (lunchföreläsning öppen för allmänheten) i Göteborg.
https://www.youtube.com/watch?v=p3XMrjh4eZc&index=25&list=PL1629A9886730CCE5

Den viktigaste publikationen är kapitlet om G-gruppen (dit kami hör) i en kommande antologi om bantuspråk som vi har blivit ombedda att bidra med. För att bli inbjudna har vi först lämnat in en kapitelsynopsis som (i konkurrens med andra förslag) har godkänts. Trots godkännandet kommer texten förstås ändå att genomgå anonymiserad referentgranskning Den grammatiska beskrivningen av kami kommer där att domineras av den fonetiska variationen i kami liksom passivens status och struktur. Den näst viktigaste publikationen är artikeln med titeln 'The impact of sociolinguistic factors on the usage of the pre-prefix in some G-languages'. Petzell är inbjuden till universitetet i Kiel i februari 2015 för att hålla ett föredrag om detta.

Publiceringsstrategin är att nå så många forskare som möjligt, vilket är anledningen till att vi har valt open access-publikationer även om det inte är obligatoriskt för vårt projekt.

Publikationer

Petzell, Malin and Aunio, Lotta. (in prep.) ‘A comparative description of Kami.’ (For inclusion in the second edition of The Bantu languages.)

Petzell, Malin. (in prep.) ‘The impact of sociolinguistic factors on the usage of the pre-prefix in some G-languages.’ (To be submitted to Studies in African Linguistics).

Marten, Lutz and Petzell, Malin. (under review) ‘Linguistic variation and the dynamics of language documentation: Editing-in “pure” Kagulu.’ (Submitted to Language Documentation and Conservation).

Petzell, Malin and Hammarström, Harald. 2013. ‘Grammatical and lexical comparison of the Greater Ruvu Bantu languages.’ Nordic Journal of African Studies 22 (3) 2013. pp. 129–157.

Petzell, Malin. 2013 ‘Språklig stigmatisering i Tanzanias skolor.’ ASLA:s skriftserie 24 Språk i undervisning. pp. 83–92.

Petzell, Malin. 2012. ‘The linguistic situation in Tanzania.’ Moderna språk 106 Uppsala: Riksförbundet för lärarna i moderna språk. pp. 136–144.

Petzell, Malin. 2012. ‘The under-described languages of Morogoro - a sociolinguistic survey.’ The South African Journal of African Languages 32. African Language Association of Southern Africa and the Foundation for Education. pp. 17–26.

Website (Petzell): http://sprak.gu.se/kontakta-oss/larare/petzell-malin

Website (Aunio): http://tuhat.halvi.helsinki.fi/portal/en/person/lharjula