Är välfärdsregimer av betydelse? Migration och omsorg/hushållsarbete i två institutionella kontexter, Sverige och Spanien
Efterfrågan på omsorg/hushållsarbete har ökat i Europa och har mötts av en tillströmning av invandrande arbetskraft, varav många odokumenterat arbetar i den informella sektorn. Utvecklingen av de typer av arbeten som migrerande arbetssökande har tillgång till varierar över migrations-och välfärdsregimer. En konvergens är dock tydlig i ett sammanhang av privatisering och marknadens ökande betydelse i vård och omsorg. De institutionella ramverken formar villkoren för migrerande omsorgsarbetare och hushållsanställda i deras dagliga kontakter med arbetsgivare samt påverkar de inkluderande och exkluderande processer som främjar eller förhindrar deras sociala medborgarskap i mottagarländerna.
Med utgångspunkt i fallstudier från Spanien och Sverige som exemplifierar olika välfärds-/omsorgsregimer och institutionella traditioner undersöker vi hur dessa processer mot inkluderande och exkluderande formas av olika strukturer för reguljärt och informellt arbete samt hur de påverkas av de framväxande marknaderna för migrerande omsorgsarbetare och hushållsanställda. Vi använder oss av en multi-nivå design som omfattar makro, meso och mikro faktorer. Både kvantitativa och kvalitativa metoder används. Den empiriska forskningen omfattar en rad datakällor: befolknings- och skatte- /anställningsregister, intervjuer med marknadsaktörer och intresseorganisationer, samt analyser av de sociala nätverk och anställningskanaler som migrerande omsorgsarbetare och hushållsanställda har tillgång till.
Med utgångspunkt i fallstudier från Spanien och Sverige som exemplifierar olika välfärds-/omsorgsregimer och institutionella traditioner undersöker vi hur dessa processer mot inkluderande och exkluderande formas av olika strukturer för reguljärt och informellt arbete samt hur de påverkas av de framväxande marknaderna för migrerande omsorgsarbetare och hushållsanställda. Vi använder oss av en multi-nivå design som omfattar makro, meso och mikro faktorer. Både kvantitativa och kvalitativa metoder används. Den empiriska forskningen omfattar en rad datakällor: befolknings- och skatte- /anställningsregister, intervjuer med marknadsaktörer och intresseorganisationer, samt analyser av de sociala nätverk och anställningskanaler som migrerande omsorgsarbetare och hushållsanställda har tillgång till.