Finansiella beslut och integration bland invandrare i Sverige: kulturens roll, flockbeteende och genus
Detta projekt syftar till att fördjupa vår förståelse av finansiella beslut som fattas av invandrare i Sverige. Forskning från SCB visar att invandrare är mer benägna än infödda svenskar att vara ekonomiskt utsatta i ålderdomen, till stor del beroende på lägre livstidssparande. Detta resulterar i större beroende av statligt stöd som kanske skulle kunna undvikas med bättre finansiella beslut under invandrarens arbetsliv. Vårt mål är att förstå varför invandrare har lägre livstidsbesparingar (givet disponibla inkomster och förmögenhet) och vad som kan göras för att förbättra situationen. Sveriges höga invandring gör det allt viktigare att undersöka invandrares sparbeteende, för att vägleda den ekonomiska och sociala politiken som syftar till att förbättra välfärden och integration av invandrare.
Med hjälp av unika svenska mikrodata undersöker vi betydelsen av kulturella faktorer, såsom tillit och institutioner, för att förklara invandrares finansiella beslut. Vi är särskilt intresserade av hur strukturen, sociala normer och det finansiella beteendet i invandrares lokala nätverk påverkar hennes finansiella beslut och hur dessa nätverkseffekter samverkar med kulturella faktorer som tillit. Kvinnors självständighet i beslutsfattandet gällande deras egen ekonomi varierar mellan etniska grupper. Vi undersöker hur exponering av seder och bruk hos infödda svenskar (via bostads- eller arbetsplatsnätverk) påverkar ärvda kulturella normer, särskilt bland kvinnor.
Slutredovisning
Projektets syfte är att studera invandrares finansiella beslut i Sverige, med speciellt fokus på hur kulturella faktorer som tillit samt hur nätverk påverkar beteenden. Invandrares låga deltagande i aktiemarknaden, vilket är markant lägre än sverigeföddas, är ett objektivt misslyckande då deltagande i aktiemarknaden ger en mycket högre avkastning på sparande. Det resulterar i en livslång förlust av kapital och leder till mindre resurser under pensionsåren.
Invandrare till Sverige, ett av de mest tillitsfulla länderna i världen, har ett tillitsgap som är ett hinder för deltagande i de finansiella marknaderna då tillit har visat sig vara en viktig faktor för deltagande i aktiemarknaden. Invandrare som bor i områden med många utlandsfödda har en lägre sannolikhet att assimileras in i majoritetskulturen eftersom de har lägre sannolikhet att interagera med majoritetsbefolkningen. Denna lägre interaktion med svenskfödda ökar sannolikheten att invandrare behåller sina kulturella normer, inklusive tillit till personer och institutioner. Både en lägre tillit och avsaknad av interaktioner med svenskfödda kan vara ödesdigra för invandrares finansiella beslut.
Projektet har använt unika svenska registerdata för att studera dessa frågor. Data inkluderar både detaljerad finansiell information och demografisk information som invandringstid och födelseland är avgörande för projektet, även om det tog mycket längre tid än planerat att få tillgång till data.
Vår empiriska ansats har varit assimilering av invandrarnas finansiella beteenden. Det innebär att vi studerar tiden tills invandrarens beteende når en viss tröskel. En sådan tröskel är ägande av listade aktier på Stockholmsbörsen, en annan om risknivån i det finansiella sparandet matchar nivån bland svenskfödda med samma demografiska karaktäristika. Det är en ny ansats i litteraturen vilket ökar vårt bidrag ytterligare, även om metoden är mer beräkningsmässigt tidskrävande. Grundmodellen utgår från proportionell risk.
I vår analys etablerar vi först att det tar längre tid för invandrare att bli aktieägare än svenskfödda, i linje med tidigare studier. Det finns stor variation mellan olika ursprungsländer. Vi finner även att det tar proportionellt längre tid ju lägre den allmänna tilliten är i födelselandet. Vi studera både aktieägande och finansiellt risktagande, och resultaten är liknande för de olika utfallen.
Det första av våra viktigaste resultat är att andelen svenskfödda i bostadsområdet spelar en väldigt stor roll för assimileringen av invandrares finansiella beteende. Vi studerar bostadsområden som geografiska kvadrater med en sida på 250 meter. Även om invandrare kommer från den fjärdedel av världen med lägst tillit, vilka assimileras i långsammare takt, så kan den effekten mer än vägas upp av att bo i ett område med många svenskfödda. Invandrare från länder som har hög tillit men som bor i områden med färre svenskfödda äger aktier i liknande utsträckning som invandrare från länder med låg tillit som bor i områden med många svenskfödda. Det gäller efter 5 och 15 år i Sverige. Men för de som varit 25 år i Sverige syns en markant skillnad. De som kommer från lågtillitsländer men bor bland fler svenskfödda har en markant större andel som äger aktier jämfört med de som kom från högtillitsländer men bor bland färre svenskfödda. Omgivningen de lever i blir över tid mer betydelsefull än den kulturella ryggsäcken.
Det andra av våra viktigaste resultat är att det är en markant starkare effekt av att bo bland fler svenskfödda för de invandrare som kommer från länder med låg tillit. Alla invandrargrupper assimileras snabbare i sitt finansiella beteende om de bor bland fler svenskfödda men effekten är relativt större för de från lågtillitsländer. Det är således extra viktigt för assimileringen av invandrare från lågtillitsländer att bo bland fler svenskfödda.
Det tredje av våra viktigaste resultat är att det finns stora skillnader mellan könen. Män köper i mycket större utsträckning listade aktier jämfört med kvinnor med invandrarbakgrund. Men när det gäller assimilering av risknivån är skillnaden mycket mindre, även om det fortfarande tar längre för invandrarkvinnor att nå svenskföddas risknivå. Intressant nog finns det även en stor skillnad i hur assimileringen skiljer sig mellan olika bostadsområden. Kvinnor som bor i områden med fler svenskfödda assimileras relativt snabbare än män som bor i liknande områden. Det indikerar att interaktionerna med svenskfödda är viktigare för invandrarkvinnor än män. Det kan bero på att kvinnor till större grad förlitar sig på information om finansiellt beteende från människor i sin omgivning, och om det i högre grad är svenskfödda hjälper det mer med assimilering av deras sparande. Män kan ha lättare att tillgå finansiell information på andra sätt. Vi ser ett liknande mönster vad gäller utbildning. För invandrare utan högskoleexamen är det extra viktigt att bo bland många svenskfödda för att assimileras. Högutbildade invandrare har rimligen lättare att tillgodogöra sig information om sparande och finansiellt beteende på andra sätt.
Projektet har funnit att både den kulturella bakgrunden och det lokala bostadsområdet är viktiga faktorer bakom assimileringen av invandrares finansiella beteenden. Vi finner även att dessa faktorer samverkar då skillnaden i assimilering för de med högre andel svenskfödda i bostadsområdet är relativt större för invandrare från lågtillitsländer. Resultaten indikerar att assimileringen av finansiellt beteende skulle gå markant snabbare om den fjärdedel av invandrarna med lägst tillit som bor i de områdena med minst svenskfödda, den lägsta tjugondelen, skulle bo i områden där andelen svenskfödda är på mediannivå.
Arbetet i projektet har resulterat i en rad nya forskningsfrågor som vi studerat samt kommer att fortsätta studera även efter den här delen av projektet avslutats. I analysen ovan har vi utgått från att alla svenskfödda har en liknande påverkan på invandrares beteende. En fråga som vi fortsätter att studera är hur svenskföddas attityder kan påverka invandrares assimilering. Vi studerar attityder bland svenskfödda på områdesnivå och undersöker hur skillnader i attityder tillsammans med andelen svenskfödda i området påverkar invandrarnas assimilering.
Vi har även genomfört arbete relaterat till hur invandrares attityder formas. Attityder som tolerans är troligen viktiga för invandrares assimilering, då tolerans underlättar interaktion med individer som har annorlunda karaktäristika. Vi finner att invandrares tolerans formas av faktorer i födelselandet, i synnerhet om härkomstlandet inte är starkt religiöst samt även om föräldrar i härkomstlandet värdesätter att barn lär sig tolerans och respekt. Effekterna av formella samt informella institutioner har också undersökts med avseende på innovation. Här är de främsta slutsatserna att opartiska institutioner och en hög utbildningsnivå är de viktigaste institutionella faktorerna bakom innovationer och entreprenörskap bland anställda, ett område där Sverige är framstående.
Spridningen av resultaten ligger delvis framför oss då vi fortsätter arbeta med forskningsfrågorna i projektet. Projekttiden har till stor del överlappat med Corona-pandemin vilket begränsat både resande och allmänna sammankomster både i forskarvärlden och samhället i stort. Vi ser fram emot att sprida resultaten från projektet både i forskarvärlden och det svenska samhället framöver.
Invandrare till Sverige, ett av de mest tillitsfulla länderna i världen, har ett tillitsgap som är ett hinder för deltagande i de finansiella marknaderna då tillit har visat sig vara en viktig faktor för deltagande i aktiemarknaden. Invandrare som bor i områden med många utlandsfödda har en lägre sannolikhet att assimileras in i majoritetskulturen eftersom de har lägre sannolikhet att interagera med majoritetsbefolkningen. Denna lägre interaktion med svenskfödda ökar sannolikheten att invandrare behåller sina kulturella normer, inklusive tillit till personer och institutioner. Både en lägre tillit och avsaknad av interaktioner med svenskfödda kan vara ödesdigra för invandrares finansiella beslut.
Projektet har använt unika svenska registerdata för att studera dessa frågor. Data inkluderar både detaljerad finansiell information och demografisk information som invandringstid och födelseland är avgörande för projektet, även om det tog mycket längre tid än planerat att få tillgång till data.
Vår empiriska ansats har varit assimilering av invandrarnas finansiella beteenden. Det innebär att vi studerar tiden tills invandrarens beteende når en viss tröskel. En sådan tröskel är ägande av listade aktier på Stockholmsbörsen, en annan om risknivån i det finansiella sparandet matchar nivån bland svenskfödda med samma demografiska karaktäristika. Det är en ny ansats i litteraturen vilket ökar vårt bidrag ytterligare, även om metoden är mer beräkningsmässigt tidskrävande. Grundmodellen utgår från proportionell risk.
I vår analys etablerar vi först att det tar längre tid för invandrare att bli aktieägare än svenskfödda, i linje med tidigare studier. Det finns stor variation mellan olika ursprungsländer. Vi finner även att det tar proportionellt längre tid ju lägre den allmänna tilliten är i födelselandet. Vi studera både aktieägande och finansiellt risktagande, och resultaten är liknande för de olika utfallen.
Det första av våra viktigaste resultat är att andelen svenskfödda i bostadsområdet spelar en väldigt stor roll för assimileringen av invandrares finansiella beteende. Vi studerar bostadsområden som geografiska kvadrater med en sida på 250 meter. Även om invandrare kommer från den fjärdedel av världen med lägst tillit, vilka assimileras i långsammare takt, så kan den effekten mer än vägas upp av att bo i ett område med många svenskfödda. Invandrare från länder som har hög tillit men som bor i områden med färre svenskfödda äger aktier i liknande utsträckning som invandrare från länder med låg tillit som bor i områden med många svenskfödda. Det gäller efter 5 och 15 år i Sverige. Men för de som varit 25 år i Sverige syns en markant skillnad. De som kommer från lågtillitsländer men bor bland fler svenskfödda har en markant större andel som äger aktier jämfört med de som kom från högtillitsländer men bor bland färre svenskfödda. Omgivningen de lever i blir över tid mer betydelsefull än den kulturella ryggsäcken.
Det andra av våra viktigaste resultat är att det är en markant starkare effekt av att bo bland fler svenskfödda för de invandrare som kommer från länder med låg tillit. Alla invandrargrupper assimileras snabbare i sitt finansiella beteende om de bor bland fler svenskfödda men effekten är relativt större för de från lågtillitsländer. Det är således extra viktigt för assimileringen av invandrare från lågtillitsländer att bo bland fler svenskfödda.
Det tredje av våra viktigaste resultat är att det finns stora skillnader mellan könen. Män köper i mycket större utsträckning listade aktier jämfört med kvinnor med invandrarbakgrund. Men när det gäller assimilering av risknivån är skillnaden mycket mindre, även om det fortfarande tar längre för invandrarkvinnor att nå svenskföddas risknivå. Intressant nog finns det även en stor skillnad i hur assimileringen skiljer sig mellan olika bostadsområden. Kvinnor som bor i områden med fler svenskfödda assimileras relativt snabbare än män som bor i liknande områden. Det indikerar att interaktionerna med svenskfödda är viktigare för invandrarkvinnor än män. Det kan bero på att kvinnor till större grad förlitar sig på information om finansiellt beteende från människor i sin omgivning, och om det i högre grad är svenskfödda hjälper det mer med assimilering av deras sparande. Män kan ha lättare att tillgå finansiell information på andra sätt. Vi ser ett liknande mönster vad gäller utbildning. För invandrare utan högskoleexamen är det extra viktigt att bo bland många svenskfödda för att assimileras. Högutbildade invandrare har rimligen lättare att tillgodogöra sig information om sparande och finansiellt beteende på andra sätt.
Projektet har funnit att både den kulturella bakgrunden och det lokala bostadsområdet är viktiga faktorer bakom assimileringen av invandrares finansiella beteenden. Vi finner även att dessa faktorer samverkar då skillnaden i assimilering för de med högre andel svenskfödda i bostadsområdet är relativt större för invandrare från lågtillitsländer. Resultaten indikerar att assimileringen av finansiellt beteende skulle gå markant snabbare om den fjärdedel av invandrarna med lägst tillit som bor i de områdena med minst svenskfödda, den lägsta tjugondelen, skulle bo i områden där andelen svenskfödda är på mediannivå.
Arbetet i projektet har resulterat i en rad nya forskningsfrågor som vi studerat samt kommer att fortsätta studera även efter den här delen av projektet avslutats. I analysen ovan har vi utgått från att alla svenskfödda har en liknande påverkan på invandrares beteende. En fråga som vi fortsätter att studera är hur svenskföddas attityder kan påverka invandrares assimilering. Vi studerar attityder bland svenskfödda på områdesnivå och undersöker hur skillnader i attityder tillsammans med andelen svenskfödda i området påverkar invandrarnas assimilering.
Vi har även genomfört arbete relaterat till hur invandrares attityder formas. Attityder som tolerans är troligen viktiga för invandrares assimilering, då tolerans underlättar interaktion med individer som har annorlunda karaktäristika. Vi finner att invandrares tolerans formas av faktorer i födelselandet, i synnerhet om härkomstlandet inte är starkt religiöst samt även om föräldrar i härkomstlandet värdesätter att barn lär sig tolerans och respekt. Effekterna av formella samt informella institutioner har också undersökts med avseende på innovation. Här är de främsta slutsatserna att opartiska institutioner och en hög utbildningsnivå är de viktigaste institutionella faktorerna bakom innovationer och entreprenörskap bland anställda, ett område där Sverige är framstående.
Spridningen av resultaten ligger delvis framför oss då vi fortsätter arbeta med forskningsfrågorna i projektet. Projekttiden har till stor del överlappat med Corona-pandemin vilket begränsat både resande och allmänna sammankomster både i forskarvärlden och samhället i stort. Vi ser fram emot att sprida resultaten från projektet både i forskarvärlden och det svenska samhället framöver.